Kosttillskott är livsmedel som är koncentrerade källor av näringsämnen eller andra ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan. Syftet med kosttillskott är att komplettera normal kost. Kanske äter du regelbundet kosttillskott, eller så funderar du på att prova. Oavsett kan det vara intressant att veta hur kosttillskott produceras och varifrån de kommer.
Vad räknas som verksamma ingredienser?
De verksamma ingredienserna i kosttillskott delas in i de tre kategorierna nedan. Näringsämnen. När det gäller kosttillskott innebär näringsämnen vitaminer och mineralämnen. Ämnen med näringsmässig verkan. Andra ämnen än näringsämnen som bidrar till att täcka kroppens behov av sådana. Ämnen med fysiologisk verkan. Ämnen som påverkar kroppens processer, till exempel för viktminskning eller prestationshöjning.
Olika former och ursprung
Kosttillskott kan till exempel ätas som tabletter, kapslar, pulver eller i flytande form. Kosttillskott kan ha olika ursprung: en del kommer från mat, vissa finns i råmaterial och andra tillverkas syntetiskt. Kosttillskott finns idag i de flesta hem och är något som många äter dagligen utan att reflektera så mycket över det.
Reglering och säkerhet
Kosttillskott är livsmedel och regleras därför enligt livsmedelslagstiftningen. I likhet med alla livsmedel får bara de kosttillskott som är säkra släppas ut på marknaden. Listor över tillåtna vitaminer och mineraler samt vilka former av ämnet som får användas finns i bilaga 1 och 2 till direktiv 2002/46/EG. Det är möjligt för företagare att ansöka om godkännande hos EU-kommissionen för nya kemiska föreningar. Därför kan listorna ändras.
Läs även: upptäck klassiska svenska tilltugg
Idag finns inte några EU-gemensamma maximivärden för vitaminer och mineraler i kosttillskott. Regelverkets utgångspunkt är istället att använda halter där säkerheten går att bevisa vetenskapligt. För att beskriva detta så har Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) tagit fram så kallade UL-värden för ett antal olika vitaminer och mineraler. UL står för tolerable upper level och motsvarar den högsta mängd av ett vitamin eller ett mineral som vid varaktigt dagligt intag sannolikt inte utgör en hälsorisk för människor. Värdet avser intaget av näringsämnet från alla källor, alltså inte bara från kosttillskott.
Vissa vitaminer och mineraler har en relativt liten marginal mellan den mängd som behövs för olika funktioner i kroppen och den mängd som kan skada hälsan. Det gäller exempelvis vitamin A, jod och selen. För andra ämnen som kan påverka näring och fysologi finns inga listor som motsvarar listorna för vitaminer och mineraler. Det är vanligt att kosttillskott innehåller extrakt av växter eller växtdelar. Ofta saknas kunskap om deras verkningsmekanism och vilka halter som människan kan tolerera.
Det finns gränsvärden för bland annat tungmetallerna bly, kadmium och kvicksilver i kosttillskott. Se förordning (EU) 2023/915 om fastställande av gränsvärden för vissa främmande ämnen i livsmedel. Gränsen mellan kosttillskott och läkemedel kan i vissa fall vara svår att dra. Om en produkt marknadsförs med sådana påståenden kan den klassas som läkemedel. En produkt kan också klassas som läkemedel om den innehåller substanser som har medicinsk användning eller förekommer som aktiva substanser i läkemedel.
Märkning och information
Kosttillskott säljs färdigförpackade och ska märkas enligt kraven i förordning (EU) nr 1169/2011. Den beteckning som ska användas på alla kosttillskott är ”kosttillskott”. Ingrediensförteckning måste anges på färdigförpackade livsmedel, se artikel 9.1 b, 17 och 18 i förordning (EU) nr 1169/2011. I ingrediensförteckningen anges vitaminets eller mineralets vedertagna beteckning. Det är frivilligt att även ange vitamin- och mineralföreningen.
Läs även: gör ditt eget smör från grunden
En rekommenderad daglig dos av kosttillskottet ska anges enligt 6 § 2 p LIVSFS 2023:3. Mängden näringsämnen i den rekommenderade dagliga dosen ska anges. I kosttillskott ingår ofta växter eller växtbaserade extrakt, så kallade botanicals. Livsmedelsverket anser att det svenska artnamnet på alla ingående växter, till exempel ”maskros” och ”svartpeppar”, ska användas i ingrediensförteckningen. Om svenskt namn saknas bör det latinska namnet med både släktnamn och artnamn användas.
Det ska framgå att produkten ska förvaras utom räckhåll för små barn. För höga doser av vitaminer och mineralämnen kan vara skadliga för hälsan. På förpackningen ska det stå att kosttillskott inte är ett alternativ till en varierad kost. Mängderna ska anges som genomsnittsvärden och kunna styrkas med analysprotokoll, se 8 § LIVSFS 2023:3.
Vanliga typer av kosttillskott och hur de tillverkas
I denna artikel går vi igenom framställningen av följande kosttillskott: Proteinpulver, Aminosyror, Omega-3, Vitaminer och Mineraler. Vi gör en djupdykning och tar reda på hur kosttillskott egentligen tillverkas.
Proteinpulver (vassle och kasein)
De vanligaste proteinpulvren på marknaden är kasein och vassle. Båda dessa pulver tillverkas från komjölk, där vasslet räknas som en biprodukt som blir över när man tillverkar ost. Ungefär 20 % av proteinerna i komjölk består av vassle och cirka 80 % av kasein. Vassle uppstår när löpeenzym tillsätts i mjölken i syfte att tillverka ost. Löpet gör att kaseinet och fettet koagulerar och bildar en fast ostmassa. Den delen av mjölken som består av vassle förblir flytande och innehåller både fett, protein, kolhydrater och vitaminer och mineraler.
Vasslet filtreras, ibland flera gånger för att ta fram en extra koncentrerad typ av vassle som kallas isolat. Sedan torkas vätskan till ett pulver som får en halt på cirka 90 % vassle. Pulvret packas och säljs vidare till olika distributörer som smaksätter och sötar produkten efter eget önskemål. Kaseinet är alltså de resterande 80 % av mjölken som inte räknas som vassle. Tillverkningen sker på ett liknande sätt så att kaseinet så småningom blir till pulver som kan smaksättas och användas av dig som vill tillföra detta protein.
Läs även: Så gör du egna hamburgare på svenskt nötkött
Aminosyror (BCAA, EAA)
Tillskott med aminosyror har blivit oerhört populärt under senare år och det vanligaste är att aminosyror som BCAA (grenade aminosyror) och EAA (essentiella aminosyror) tillverkas med hjälp av bakterier. Man förändrar då bakteriestammarna genetiskt, vilket kallas för att man muterar dem, vilket gör att man får bakterier som kan producera stora mängder aminosyror. Det är vanligt att man använder bakteriestammarna Corynebacterium glutamicum och Escherichia coli.
Man ger sedan bakterierna billiga kolkällor, ofta kolhydrater i form av socker, som bakterierna sedan fermenterar. När man har en fungerande bakteriestam kan man utan problem få fram stora mängder aminosyror, men utmaningen ligger i att få fram en bakteriestam som fungerar. Det är ofta svårt att få bakterierna att producera aminosyror i en jämn mängd över tid och dessutom är man i fermenteringsprocessen beroende av många olika enzymer och andra hjälpande ämnen som alla måste förekomma i exakt de mängder som krävs. För att kontrollera att allt detta fungerar som det ska krävs med andra ord många regulatoriska steg och att få dem att fungera är ibland en svår utmaning.
Omega-3 (fiskolja och alger)
Omega-3 är ett vanligt tillskott och det vanligaste är att man använder fiskolja, alger eller mikroalger som källa till omega-3. De fiskar som ska användas i tillverkningen av omega-3-tillskott fångas och hettas därefter upp i stora vattenkärl. Under upphettningen separeras fiskoljan från det övriga fiskinnehållet och flyter upp till ytan. Oljan kallas i detta skede för råolja och genom att filtrera vätskan kan man separera råoljan från det övriga innehållet.
Råoljan säljs sedan till raffinaderier som behandlar oljan i en serie steg; nedkylning, filtrering och avfärgning. I denna reningsprocess rensar man bort mättade fettsyror och tungmetaller som kan finnas i oljan. Ofta tillsätts här också antioxidanter, ofta vitamin E, till fiskoljan innan den kapslas in och säljs till konsumenten. Att man tillsätter just vitamin E beror på att det är särskilt bra på att skydda omättade fettsyror från att oxideras och förstöras.
Vissa omega-3-tillskott, exempelvis de som är anpassade för veganer, tillverkas inte från fisk utan från alger av olika slag. Det finns många alger som är otroligt bra på att tillverka de båda omega-3-fettsyrorna EPA och DHA. DHA produceras framför allt av algerna Crypthecodinium, Thraustochytrium och Schizochytrium, medan EPA produceras av alger som chlorella, spirulina, Phaeodactylum och Nannochloropsis.
När omega-3-fettsyror från alger produceras sker det vanligtvis genom en fermenteringsprocess likt den för aminosyror som du kunde läsa om ovan. Genom att tillföra algerna kol- och kväveföreningar kan de genom en fermenteringsprocess tillverka omega-3. Algerna torkas sedan varefter man extraherar en algolja från dem och det är i denna olja man hittar omega-3-fettsyrorna. Algoljan genomgår sedan en serie separations- och reningssteg innan man har extraherat fram högkoncentrerad omega-3 från algerna. Denna olja kan sedan kapslas in och säljas som omega-3-tillskott.
Vitaminer (naturliga och syntetiska processer)
Vitaminer kan utvinnas från växter och djur eller framställas syntetiskt, bland annat med hjälp av bakterier. Tillvägagångssättet skiljer sig både mellan tillverkare och vilket vitamin det rör sig om. Vitaminer finns i riklig mängd i frukt, grönsaker och bär. Det finns många tillverkningssätt för vitaminer eftersom de kan utvinnas från både växter och djur och även tillverkas helt syntetiskt i laboratorium.
Vitamin A utvinns ofta från fiskolja, vitamin D från fårull eller lav och vitamin C från citrusfrukter. Eftersom det många gånger är billigare och enklare tillverkas vitaminer ofta syntetiskt och då ser tillverkningen naturligtvis annorlunda ut. Vitamin A syntetiseras då ofta med aceton som startmaterial, medan vitamin C syntetiseras från ketonsyra. Kemiskt sätt finns inga skillnader mellan ett naturligt utvunnet vitamin och ett syntetiskt framställt sådant.
Vitamin D kan tillverkas på tre sätt: från fårull, lav eller genom bakteriell syntes. I det fall då vitamin D tillverkas från fårull börjar tillverkningen med att fåren klipps och ullen skrubbas i hett vatten blandat med en detergent. I detta steg utvinns ämnet lanolin, vilket innehåller D-vitamin. Lanolin behandlas sedan så att det delas i två delar, där den ena innehåller fett och den andra så kallade lanolinalkoholer. Det är sedan alkoholerna man går vidare med och låter genomgå en rad reningssteg för att man ska få fram kolesterol.
Kolesterolet omvandlas sedan via en serie steg till 7-dehydrokolesterol, eller pre-vitamin-D3 som det också kallas. I det sista steget belyses pre-vitamin-D3 med UV-ljus och det blir då aktivt vitamin D3. Detta sista steg är identiskt med den reaktion som sker när kroppen själv producerar vitamin D. För vegetarianer och veganer finns D-vitamintillskott där man använt lav som källa och inte fårull. Detta ger en vegetabilisk form av vitamin D3 som passar bra även för den som vill undvika animalier i sin kost.
Vitamin D kan också tillverkas med hjälp av bakterier i en liknande process som beskrivits tidigare i artikeln. Med hjälp av bakterier kan man även tillverka andra vitaminer, bland annat vitamin K2 och vitamin B12. Riboflavin tillverkas på ett liknande sätt som aminosyror, där bakterierna fermenterar ribos (en typ av socker) för att tillverka riboflavin.
Vitamin C i tillskott förekommer vanligtvis i form av askorbinsyra. Precis som många andra tillskott används bakterier för syntesen. Här använder man ofta majssocker, majsstärkelse eller risstärkelse för att utvinna sorbitol, en sockeralkohol som bakterier sedan oxiderar till sorbos. Sorbos omvandlas sedan till askorbinsyra i en serie av steg. Ett annat vanligt sätt att tillverka vitamin C är att från majssirap utvinna kolatomer, väteatomer och syreatomer. Genom att kombinera 6 kolatomer med 8 väteatomer och 6 syreatomer kan man sedan få ett pulver med den kemiska beteckningen C6H8O6, vilket är beteckningen för askorbinsyra, alltså vitamin C.
Mineraler (naturligt ursprung och kelering)
Mineraler förekommer naturligt överallt runt omkring oss. Berggrunden, marken och växterna som omger oss innehåller alla mineraler av olika slag. Många mineraler är nödvändiga för att våra kroppar ska fungera, men för att vår kropp ska kunna ta upp mineraler krävs att mineralerna är kelerade, det vill säga att de är bundna till aminosyror eller att de ingår i andra olika typer av komplex. När vi äter grönsaker eller andra vegetabilier är mineralerna redan kelerade eller i komplex, vilket gör det möjligt för oss att ta upp dem.
Mineraler som ska användas i tillskott kan utvinnas från en rad olika källor, bland annat från benmjöl, sten, havsbottnar eller från mat. När man utvunnit de mineraler man ska använda är det första steget att kontrollera kvaliteten hos råmaterialet för att försäkra sig om att det inte finns några spår av exempelvis tungmetaller. När råmaterialet är kontrollerat och godkänt är nästa steg att kelera dem med aminosyror eller sätta dem samman i andra typer av komplex.
Denne bindning till andra ämnen hjälper till att göra mineralerna mer stabila och, som nämndes ovan, möjliggöra upptag i kroppen. Komplexet kontrolleras sedan på nytt för att säkerställa att keleringen lyckats och produkten har den kemiska struktur som önskas. Gemensamt för alla mineraler är att de inte tillverkas syntetiskt som exempelvis vitaminer. Däremot processas mineralerna vanligen på något sätt och det vanligaste är att de keleras. Några av de vanligaste kelaterna är mineraloxider, -fosfater, -glukonater och -sulfater.
Tittar man på kalcium, som är ett av de vanligaste mineraltillskotten, finns det flera olika typer av tillskott. Kalcium-hydroxyapatit utvinns från naturen, medan MCHC (en kalciumform som består av kalcium, fosfor och diverse andra näringsämnen och mineraler) utvinns från boskap. Ursprunget till mineraler kan alltså variera, men gemensamt för alla mineraler är att de inte tillverkas syntetiskt. Däremot kan de rena mineralerna processas i ett laboratorium, till exempel keleras.
Kapslar, tabletter och förpackningsval
Kosttillskott ska intas i små doser, till exempel som kapslar, pastiller, tabletter, matskedar eller portionspåsar med pulver. Kapslar kommer i olika färger och former och kan skilja sig åt mellan olika batcher. Både kapslar och tabletter har sina för- och nackdelar, och valet beror helt enkelt på vad du själv föredrar.
Vi använder oss främst av kapslar för att kunna ta fram renare tillskott utan onödiga tillsatser. Då kapseln oftast innehåller ett pulver eller olja som inte behöver hjälpmedel för att hålla ihop kan man fokusera på att endast ha det aktiva ämnet i kapseln. Tabletter innehåller ofta fler bindmedel som behövs för att hålla ihop dem. En fördel med tabletter är att de vid behov går att göra större för att rymma mer aktivt ämne, samt att de enkelt kan delas i mindre bitar eller krossas.
I tillverkningen av våra kosttillskott använder vi två typer av kapslar: vegetabiliska cellulosakapslar och animaliska gelatinkapslar. Våra gelatinkapslar tillverkas av bovint gelatin från nötkreatur och har ett tjockare kapselhölje som passar flytande kosttillskott som Omega-3. Våra cellulosakapslar tillverkas av HPMC (hydroxypropylmetylcellulosa) och är helt fria från cellulosagummi. HPMC framställs genom att syrabehandla cellulosa, ofta från bomull eller trä, och är vattenlösliga och löses enkelt upp i magen där innehållet frigörs.
Har du svårt att svälja stora tabletter så går de att dela på eller krossas. Många av våra kapslar går att öppna så att du kan strö innehållet i dryck eller över maten. Vissa av våra tillskott, som mjölksyrabakterier, bör dock sväljas med kapseln då den i detta fall fyller en funktion. Kapseln är specialdesignad för att brytas ner successivt i både magen och tarmen för ett optimalt upptag. Denna typ av kapsel kallas för syrasäkrad kapsel.
Våra kapslar och tabletter kan skilja sig åt i färg beroende på batch. Våra kosttillskott tillverkas av naturliga råvaror, vilket kan leda till att kapslar och tabletter varierar i färg beroende på batch. Detta påverkar dock inte produktens kvalitet eller effektivitet. Färgskillnader kan uppstå på grund av variationer i den naturliga råvaran, som skörd, odlingsplats och klimatförhållanden.
Varför är inte kapslarna och burkarna helt fyllda? I vår produktion av kosttillskott finns kapslar i ett begränsat antal storlekar. Valet av kapsel beror på både mängden och densiteten av ämnet i kosttillskottet. Ibland kan ett ämne hamna mellan två kapselstorlekar, vilket betyder att kapseln kan vara större än nödvändigt och inte helt fylld, eftersom vi undviker onödiga tillsatser. Vi har också ett fast antal burkstorlekar, vilket kan resultera i att vissa burkar inte är helt fyllda.
Flera av våra burkar innehåller små påsar med torkmedel, oftast kiseldioxid (silica gel), för att förhindra fukt, vilka inte ska förtäras. Dessa påsar påverkar inte produktens kvalitet eller effektivitet, utan hjälper till att förlänga hållbarheten och hålla burkarna fräscha.
Produktion i Sverige och kvalitetssäkring
Vi kan erbjuda högkvalitativ svensk produktion av vitaminer och kosttillskott via vårt systerbolag Topformula Healthcare AB. I den nya moderna produktionsanläggningen i Gamleby, Västervik finns kapacitet och gedigen erfarenhet av att producera högkvalitativa och innovativa kosttillskott och vitaminer. Produktionskedjan präglas av ett kvalitetsfokus i enlighet med certifikatet FSSC 22000 och HACCP.
Den moderna maskinparken kan producera de flesta typer av kosttillskott som finns på marknaden med möjlighet att blanda både stora och små batcher. Vilket leder till flexibilitet och optimering av kundernas inköp och logistikhantering. Vid kontroll ska tillverkare kunna verifiera märkningen, det vill säga bland annat visa dokumentation som styrker ingrediensförteckningen. Extraktions- och lösningsmedel som har använts ska inte anges i märkningen, men ska kunna anges vid kontroll hos tillverkaren.
Användningsområden och försiktighetsåtgärder
Här följer exempel på användningsområden för kosttillskott. För kroppens normala funktioner. Vitaminer och mineraler spelar roll i många processer i kroppen. Detox. Så kallade detoxprodukter är enligt tillverkarna avsedda att rena kroppen inifrån. Prestationshöjning. Prestationshöjande, ”uppiggande” substanser är avsedda att öka muskelvolymen, ge snabb återhämtning och/eller öka uthålligheten hos idrottare. Viktminskning. Vissa ämnen anges vara fettförbrännande, andra anges minska aptiten.
Det är inte tillåtet att antyda eller ange att näringsinnehållet i vanlig mat inte ger tillräckliga mängder av näringsämnen. Innan ett hälsopåstående godkänns så utvärderas den vetenskapliga bevisningen av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Om en hälsoeffekt kan visas med det underlag som har lagts fram så kan hälsopåståendet bli godkänt av EU-kommissionen. Alla godkända hälsopåståenden har blivit utvärderade innan de godkändes, det innebär att de har vetenskapligt stöd.
Praktiska råd till konsumenten
De allra flesta får i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler genom den vanliga maten, då finns det alltså inget behov av extra kosttillskott. När man köper kosttillskott: kontrollera märkning, följsamhet till rekommenderad daglig dos och varningsinformation. Observera att det är obligatoriskt att i märkningen av kosttillskott ange mängderna av de näringsämnen och ämnen med näringsmässig eller fysiologisk verkan som ingår i produkterna i numerisk form, enligt 8 § LIVSFS 2023:3.
I kosttillskott med fiskoljor är inte fiskarten, som den verksamma substansen utvinns ifrån, av betydelse. De verksamma substanserna i fiskolja är Omega-3-fettsyrorna DHA och EPA. Innehållet av dessa ämnen ska framgå i märkningen.
