SAS förekommer ofta i nyhetsrubriker om flygstrejker, omstruktureringar och kollektivavtal. Men vad står förkortningen egentligen för, och vilken roll spelar företaget i svensk arbetsmarknad och arbetsrättsliga konflikter?
Vad är SAS?
SAS är en förkortning för Scandinavian Airlines System. Företaget är ett av de större flygbolagen med verksamhet i Sverige, Norge och Danmark och har en central roll i transportsektorn.
SAS och kollektivavtal
I Sverige är förhandlingar mellan arbetsgivare och fackförbund grunden för hur löner och arbetsvillkor bestäms. SAS är ett exempel där flera fackförbund, såsom pilotföreningar, Transportarbetareförbundet och tjänstemannaförbund, kan ha medlemmar anställda inom bolaget. I flera lägen har SAS och dess fackliga motparter förhandlat fram kollektivavtal som reglerar anställningsvillkor och löner.
Efter en veckas strejk kom SAS och piloterna överens om ett nytt treårigt löneavtal, som enligt SAS-chefen Rickard Gustafson håller sig "sammantaget inom det så kallade märket för svensk arbetsmarknad". - Den uppgiften är helt felaktig, säger Anders Weihe, Teknikföretagens förhandlingschef.
Läs även: Historien bakom det skandinaviska flygbolaget SAS
Exempel: Avtal och fredsplikt
Under senare förhandlingar nåddes också uppgörelser som sträckt sig över längre tid. Runt 03.20 på tisdagsmorgonen bekräftade parterna att man beslutat om ett avtal som sträcker sig över fem och ett halvt år. Avtalet mellan SAS och pilotföreningarna innebär att det råder fredsplikt och att piloterna inte får strejka under de avtalade fem och ett halva åren. Skulle piloterna trots detta gå ut i strejk igen hävs avtalet.
Återanställning och enhetligt kollektivavtal
Under coronapandemin varslades 560 SAS-piloter. I ett pressmeddelande från SAS den 19 juli ska de nu återanställa 450 piloter med “gradvis upptrappning fram till 2024”. Enligt SAS presschef Karin Nyman hade runt 120 piloter som tidigare varslats redan återanställts innan avtalet bestämdes. “Vi är glada att våra uppsagda kollegor garanteras sina jobb tillbaka, i enlighet med den avtalade återanställningsrätten” skriver den svenska pilotföreningen i sitt pressmeddelande samma dag.
Med det nya avtalet kommer alla piloter i SAS att omfattas av samma kollektivavtal, som därmed även kommer att gälla dotterbolagen SAS Connect och SAS Link. - Alla piloter samlas nu i ett sällskap med lika skyldigheter och rättigheter, säger Jan Levi Skogvang, ordförande för den norska pilotföreningen Parat, till SVT.
Löneutveckling och kostnadsbesparingar
Enligt pressmeddelandet från SAS inkluderar avtalet kostnadsbesparingar som går i linje med deras transformationsplan SAS Forward. En plan som SAS hoppas kan ta bolaget ur sin svåra ekonomiska situation, enligt vd:n Anko van der Werff. - SAS behöver samla ihop 9,5 miljarder svenska kronor och ett genomslag är nu att vi har kommit överens med en nyckeldel (piloterna) i vår organisation, säger han i Morgonstudion den 19 juli.
En av kostnadsbesparingarna är även att piloternas löner kommer att sänkas något. - Piloterna kommer att sänka lönerna med 5 procent, men kommer att ha en löneutveckling i linje med inflationen och utvecklingen i Skandinavien under de kommande åren, säger Martin Lindgren, ordförande för SAS-sektionen vid Svenska pilotföreningen till NRK.
Konflikter, strejk och lockout - arbetsrättsliga aspekter kopplade till SAS
Historiskt har arbetsmarknadskonflikter kring SAS visat hur regler om löneavdrag, lockout och strejk tillämpas i praktiken. Ett exempel är konflikten i december 1993 mellan HAO Flygbranschens Arbetsgivarförbund (FBA) och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport). Konflikten resulterade i varsel om total arbetsnedläggelse och arbetsgivarens svar med lockoutvarsel, vilket ledde till rättsliga prövningar rörande löneavdrag och tolkning av kollektivavtal.
Vid en konflikt i form av arbetsinställelse suspenderas förpliktelser enligt anställningsavtalet, men anställningen består som sådan enligt principen att konflikt inte bryter anställning. Den viktigaste praktiska effekten är att arbetsgivaren inte är skyldig att betala lön till arbetstagare som deltar i konflikten; för dessa görs löneavdrag för konfliktdagarna. Förutsättningen för löneavdrag är emellertid att arbetstagaren skulle ha arbetat under konflikten. För arbetstagare som inte skulle ha utfört arbete kan inte löneavdrag göras.
Rättspraxis och löneavdrag
Arbetsdomstolen slog i domen AD 1982 nr 91 fast att ett löneavdrag är rättsstridigt i den mån avdraget inkräktar på den rätt till lön som avtalsenligt föreligger för tid som inte är konflikttid. Det är också relevant att 41 § sista stycket i medbestämmandelagen inför ett uttryckligt förbud mot att hålla inne lön som stridsåtgärd. I praktiken har dock diskussioner fortsatt om hur löneavdrag ska beräknas när månadslön och olika arbetstidsscheman är inblandade.
SAS tillämpar sedan många år en praxis där man gör dagslöneavdrag enligt formeln månadslönen x 12 : 365. Denna teknik används även för att räkna fram månadslönen vid t.ex. nyanställning och har motiverats av företaget med att metoden ger ett likformigt och rättvist resultat när alla deltagit solidariskt i en konflikt.
SAS i relation till den svenska modellen
Den svenska modellen bygger på att arbetsgivare och fackförbund förhandlar fram villkor utan att staten tar över detaljstyrningen i arbetsmarknadsfrågorna. Saltsjöbadsavtalet 1938 blev grunden för detta samförståndsklimat. Diskussioner kring SAS, strejker och förhandlingar illustrerar hur den svenska modellen fungerar i praktiken: fack och arbetsgivare tar ansvar för att lösa konflikter och sluta kollektivavtal, men spänningar kvarstår när företagets ekonomiska situation eller internationella strukturer komplicerar förutsättningarna.
SAS, internationella strukturer och effekter på anställda
SAS har ibland använt internationella lösningar, exempelvis juridiska processer i USA (Chapter 11), och organisatoriska strukturer med dotterbolag som SAS Connect och SAS Link. Sådana upplägg påverkar hur kollektivavtal och anställningsvillkor kan tillämpas och utgör ofta en del av de frågor som förhandlas mellan parterna.
Facklig oro och solidaritet
I samband med SAS-konflikter har flera fackförbund uttryckt oro för att utfallet skulle få konsekvenser för hela fackföreningsrörelsen. - Piloterna kämpar för sina villkor och den svenska modellen. Utan den kan vi lägga ner hela fackföreningsrörelsen, säger företrädare för fack som berörs.
Sammanställning av nyckelbegrepp kopplade till SAS på arbetsmarknaden
| Begrepp | Betydelse i kontexten SAS |
|---|---|
| Kollektivavtal | Avtal mellan SAS och fack som reglerar löner och villkor; kan omfatta dotterbolag |
| Fredsplikt | Avtalsvillkor som förbjuder strejk under avtalsperioden |
| Strejk / Lockout | Arbetsmarknadskonflikter som kan leda till löneavdrag och rättsliga prövningar |
| Löneavdrag | Avdrag gjorda av SAS vid konflikt; beräkningsmetod debatterad och rättsligt prövad |
| Svenska modellen | Systemet där fack och arbetsgivare förhandlar om arbetsvillkor utan statlig inblandning |
Varför är det viktigt att veta vad SAS står för i arbetsmarknadssammanhang?
SAS är inte bara ett flygbolag utan också en arbetsplats där centrala frågor om kollektivavtal, strejkrätt, återanställningsrätt och lönebildning prövas. Konflikter hos SAS kan påverka många anställda, väcka debatt om beräkningsmetoder för lön vid konflikter och sätta fokus på hur den svenska modellen fungerar i praktiken när internationella och ekonomiska utmaningar uppstår.
Genom att förstå vad SAS betyder och hur företaget interagerar med fack och lagstiftning får man en klarare bild av arbetsmarknadens dynamik i Sverige.
