Under andra världskriget låg allt civilt flyg nere i Norge och Danmark - medan Sverige hankade sig fram. Men 1946 bildades SAS som ett gemensamt konsortium mellan tre nationella flygbolag i Sverige, Norge och Danmark. Samma år skedde den första flygningen över Atlanten till New York i en Douglas DC-4. Planet hette Dan Viking. Resan tog ett dygn.
Hur bildades SAS?
Strax efter kriget, närmare bestämt 1946, bildades SAS genom en sammanslagning av tre nationella flygbolag. Det svenska bolaget var SILA, Svensk Interkontinental Lufttrafik AB, som kan ses som SAS svenska föregångare. Från Norge var det DNL och från Danmark DDL som bildade SAS. Den 1 augusti 1946 bildades SAS som ett samarbete mellan tre flygbolag: norska DNL, danska DDL och svenska SILA. Bolagen bildade ett gemensamt konsortium för att bedriva flygtrafik till Nordamerika och Sydamerika.
ABA, Aktiebolaget Aerotransport, som ofta betraktas som SAS ursprung kom egentligen in i bilden först 1948 då SILA:s del i SAS fördes över till ABA. Den 14 maj 1948 tog ABA över både SILA:s verksamhet och dess ägarandel i SAS. Efter övertagandet omvandlades SILA till ett holdingbolag, vilket innebar att bolaget enbart ägde aktier och inte längre bedrev egen flygverksamhet.
Organisation och ensamrätt
Samtidigt fortsatte ABA, DDL och DNL att själva bedriva inrikestrafik och trafik inom Europa. Varje bolag hade egna kontor och konkurrerade på dessa linjer. Därefter samordnades all internationell flygtrafik från Skandinavien inom gemensamma bolag. Trots samordningen fanns det fortfarande fem separata organisationer: Overseas SAS (OSAS), European SAS (ESAS), DDL, DNL och ABA.
I februari 1951 fick SAS ensamrätt på att bedriva internationell flygtrafik från Skandinavien. Beslutet följde efter att myndigheterna förbjudit Braathens att flyga utrikes. Samtidigt slogs verksamheterna i DDL, DNL och ABA samman i ett nytt gemensamt konsortium, varpå de nationella bolagen upphörde att existera som självständiga företag. Huvudkontoret för det nya konsortiet placerades vid Stockholm-Bromma flygplats i ABA:s tidigare lokaler.
Vad betyder SAS?
Förkortningen SAS betydde ursprungligen Scandinavian Airlines System men står idag för bara Scandinavian Airlines.
Tidiga flygplan och teknisk utveckling
SAS första egna inköpta flygplanstyp, som inte ”ärvts” från föregångarna, var DC3 avsett för kortdistansflygningar. De första flygplanstyperna för långdistansflygningar var DC-4, DC-6 och DC-6B. Alla dessa flygplanstyper togs i drift under perioden 1946-1952. Samma år som SAS bildades skedde den första flygningen över Atlanten till New York i en Douglas DC-4.
År 1959 kom jetflyget till SAS och 1976 såldes SAS sitt sista propellerplan. SAS blev världens första användare av Caravelle III, före franska Air France. Caravelle användes i trafik från 1959 till 1974. År 1960 började Douglas DC-8 användas för långdistansflygningar till bland annat New York, Los Angeles och Tokyo. Under senare år har flygplanstyper hos SAS bland andra inkluderat DC-9, DC-10, Boeing 767 och Saab 2000.
Polarrutten och interkontinental expansion
SAS invigde år 1954 världens första polarlinje från Köpenhamn till Los Angeles över Søndre Strømfjord på Grönland. Den 24 maj 1954 gjorde SAS en provflygning över Nordpolen. Flygningen gick mellan Bodø och Fairbanks. Rutten fortsatte sedan till Tokyo via Shemya på Aleuterna.
I början av 1950-talet bildade de stora Stockholmstidningarna bolaget Aero Scandia för att distribuera tidningar med flyg. Under 1950-talet växte SAS snabbt med nya långdistanslinjer. Under 1950- och 1960-talen växte SAS snabbt. Perioden 1965-1975 räknas som SAS guldålder. I slutet av 1950-talet beställde SAS många DC-7. Dessa flygplan drabbades av motorproblem, vilket ledde till att SAS istället beställde jetflygplan.
Internationella samarbeten och allianser
SAS samarbetade med thailändska staten för att grunda Thai Airways International, där SAS ägde 30 %. År 1997 startade SAS tillsammans med Air Canada, Lufthansa, Thai Airways och United Airlines den globala flygbolagsalliansen Star Alliance. Under 1989 tecknade SAS ett samarbetsavtal med Swissair, Finnair och Austrian Airlines.
Ledarskap och företagskultur
Chef för koncenen är idag Mats Jansson. Den mest kände SAS-chefen är sannolikt Jan Carlzon som ledde företaget från 1981. Han lämnade SAS 1993. År 1981 tillträdde Jan Carlzon som verkställande direktör för SAS-koncernen. Under hans ledning infördes ett ökat fokus på kundservice, med särskild inriktning mot affärsresenärer. Under denna period avskaffade SAS första klass och införde business class under namnet Euroclass.
Expansion, avreglering och omstrukturering
Under 1980-talet växte den svenska inrikesflygmarknaden snabbt. För att möta efterfrågan på kortare flygsträckor inrättade SAS 1984 en särskild enhet, Commuter Operations Department, med ansvar för matarflygningar i Danmark och Norge. Under mitten och slutet av 1980-talet genomfördes även förändringar i långdistansflottan.
Under 1990-talet fortsatte avregleringen av flygmarknaden i Europa. Vid decenniets mitt hade flygbolag från EU- och EES-länder fri etableringsrätt för trafik inom området. För flyglinjer till länder utanför EU/EES gick avregleringen långsammare. SAS behöll under perioden vissa ensamrätter, särskilt på linjer till Ryssland och Japan. Under 1990-talet hade SAS ensamrätt till sju flygningar per vecka från Skandinavien till Tokyo, samtliga med utgångspunkt i Köpenhamn.
År 1992 införde SAS lojalitetsprogrammet EuroBonus. Samma år öppnades en direktlinje mellan Köpenhamn och Hongkong samt en linje till Sankt Petersburg. År 1995 beställde SAS 41 flygplan av typen Boeing 737-600. År 1998 lanserade SAS en ny grafisk profil och logotyp. Namnet Scandinavian Airlines började därefter användas mer konsekvent för att markera en ny marknadsinriktning efter avregleringen. Mot decenniets slut beslutade SAS att återgå till en navstrategi med Köpenhamn som huvudnav.
2000-talets utmaningar och omstruktureringar
Under 2000-talet mötte SAS ökad konkurrens, förändrade regelverk och återkommande ekonomiska problem. År 2001 noterades SAS AB på börserna i Sverige, Danmark och Norge. I samband med detta omvandlades de tidigare nationella SAS-bolagen till dotterbolag under ett nytt holdingbolag.
Som en följd begränsades långdistansflottan till elva flygplan. Efter fortsatt svag marknadsutveckling fick SAS 2002 tillstånd att förvärva det norska flygbolaget Braathens. För att minska kostnaderna koncentrerade SAS en större del av trafiken via Köpenhamn och reducerade antalet direktlinjer från Stockholm och Oslo. Detta bidrog till att bolag som Ryanair och Norwegian ökade sina marknadsandelar.
Mellan 2002 och 2003 försvagades SAS ekonomi ytterligare. År 2004 inledde SAS effektiviseringsprogrammet Turnaround 2005. Koncernen delades då upp i fyra affärsenheter - SAS Danmark, SAS Sverige, SAS Braathens och SAS International - med ansvar för egna flygplan, personal och linjenät. Under perioden genomförde SAS även förändringar i sitt produktutbud. År 2004 infördes en ny kabinindelning med tre klasser: Economy, Economy Extra (senare Economy Flex för inrikestrafik) och Business Class.
Finanskriser, försäljningar och ägarstruktur
Efter 2007 gick SAS in i en period med finansiella problem, präglad av minskad efterfrågan och stora förluster. År 2007 köpte SAS de återstående andelarna i Spanair med avsikt att senare sälja bolaget i sin helhet. Försöket misslyckades, och 2009 sålde SAS majoritetsandelarna i både Spanair och airBaltic till nya ägare. SAS tappade samtidigt marknadsandelar på den svenska inrikesmarknaden under 2008 och 2009.
Efter den mest akuta krisfasen inledde SAS ett omstruktureringsarbete med inriktning på lägre kostnader, stärkt kapitalbas och förbättrad operativ effektivitet. De skandinaviska staterna och Wallenberggruppen tillsköt kapital för att stärka bolagets finansiella ställning. Samtidigt genomförde SAS ytterligare personalneddragningar och sålde flera tillgångar, bland annat andelar i British Midland, Air Greenland och Estonian Air. Vid utgången av 2009 hade SAS 20 405 anställda.
Idag äger svenska staten 21,4 procent av aktierna i SAS. Danska och norska staten äger vardera 14,3 procent. Wallenbergkontrollerade stiftelser äger 6,9 procent. Dessutom äger en lång rad institutioner och privata aktieägare mindre aktieposter. Från och med 2024 förändrades detta då ett konsortium bestående av bland annat fransk-nederländska Air France-KLM och kapitalförvaltaren Castlelake. Svenska och norska staten är inte längre delägare.
Säkerhet, incidenter och humanitära insatser
SAS har varit inblandat i flera olyckor och incidenter genom åren, bland annat: 4 juli 1948: En DC-6B, SE-BDA, kolliderade med ett brittiskt militärflygplan i Northwood, norr om London. 19 januari 1960: En Caravelle III, OY-KRB, havererade nära Ankara i Turkiet. Alla 42 personer ombord omkom. 13 januari 1969: En DC-8-62, LN-MOO, havererade under inflygning till Los Angeles. 15 av 45 personer ombord omkom. 27 december 1991: Ett MD-80-flygplan, OY-KHO (”Dana Viking”), havererade utanför Gottröra i Uppland. 8 oktober 2001: En McDonnell Douglas MD-87, SE-DMA, flygning SK 686, kolliderade på marken i dimma med ett annat flygplan på Linateflygplatsen i Milano.
I december 2004 bistod SAS de skandinaviska regeringarna med evakueringsflyg från Sydostasien. Under Libanonkriget 2006 flög SAS svenskar från Aleppo i Syrien efter att de hade evakuerats från Libanon. Den 6-8 april 2020 genomförde SAS sin längsta flygning någonsin. Ett plan flög från Stockholm till Lima i Peru och tillbaka för att hämta hem svenska medborgare och andra skandinaver som inte kunnat lämna Peru. Flygningen beställdes av svenska utrikesdepartementet och genomfördes som flight SK7030/7031 med flygplanet Airbus A350 SE-RSA.
Flotta, rutter och verksamhet idag
SAS bedriver inrikes, europeisk och interkontinental flygtrafik. Bolaget har baser i Stockholm, Köpenhamn, Oslo, Stavanger och Trondheim. Interkontinental trafik utgår från Stockholm, Oslo och Köpenhamn. SAS har historiskt trafikerat ett stort antal destinationer över hela världen. SAS-gruppen omfattar flera dotterbolag och verksamheter som ansvarar för flygtrafik, markservice och tekniskt underhåll. SAS samarbetar med andra flygbolag för att resenärer ska kunna boka resor med anslutande flyg.
| Bas | Interkontinental | Bonusprogram |
|---|---|---|
| Köpenhamn, Oslo, Stockholm Arlanda | Stockholm, Oslo, Köpenhamn | EuroBonus |
Flottstorlek och allianser
Flottstorlek har varierat över tiden; bland senare flygplanstyper finns bland andra Boeing 767 och Airbus A330/A340 i olika perioder. År 1997 var SAS med och startade Star Alliance tillsammans med Air Canada, Lufthansa, Thai Airways och United Airlines.
Nyare utveckling
I november 2012 befann sig SAS åter i en pressad finansiell situation, vilket ledde till nya åtgärder för att säkra bolagets fortsatta verksamhet. Försäljning av tillgångar, däribland Widerøe, samt outsourcing av markservice bidrog till att möjliggöra ny finansiering. Den 15 mars 2020 minskade SAS kraftigt sin verksamhet till följd av det snabbt avtagande resandet under Coronavirusutbrottet 2019-2021.
I juni 2018 meddelade den norska staten att den sålt sitt återstående innehav i SAS. Nyare förändringar i ägarbilden har fortsatt under 2020-talet.
Bildgalleri och flygplan
SAS-plan: Airbus 340-300 ersatte Boeing 767 år 1999. SAS-plan: Norska prinsessan Astrid döpte SAS första Boeing 747. Året var 1989. SAS-plan: Douglas DC-8 - ett av världens mest använda flygplan för långdistansflygningar. Sattes in på New York-linjen 1960.
År 1954 gjorde SAS provflygning över Nordpolen och öppnade därmed nya rutter. SAS blev först i världen med reguljär flygtrafik över Nordpolen. Den nya linjen gick mellan Köpenhamn och Los Angeles.
Sammantaget har SAS utvecklats från ett konsortium av tre nationella bolag till en internationell koncern med komplex ägarstruktur, stora omstruktureringar och en betydande historisk roll i luftfartens utveckling i Skandinavien och globalt.
