Var du bor och kommer ifrån är det som avgör, enligt språkvetaren Susanne Haugen, lektor i nordiska språk vid Umeå universitet. Vindelälven verkar vara gränsen som avgör vilket ord man väljer.”Det är ganska vanligt att älvar utgör dialekt-gränser eller språkgränser. Man pratar på samma sätt som de som man har kontakt med”, säger hon till P4 Västerbotten.
Norr om Vindelälven gör man plättar på spisen och pannkaka i ugnen. Söder om gränsen gör man pannkaka och plättar på spisen och ugnspannkaka i ugnen. Själv är Susanne Haugen uppvuxen i Skellefteå, på ena sidan plättgränsen, men bor i Umeå, på andra sidan gränsen.
Det råder dialektal oenighet i Sverige om vad de stora kakorna av mjölk, ägg och mjöl ska heta. Är de plättar eller pannkakor? Är pannkakor de stora och plättar de små? Eller är båda plättar? Den till synes enkla frågan växte till en viral succé och nu har vi svaret. Men undersökningen visade också att frågan är laddad. Sverige är splittrat.
Historik och språkliga rötter
Pannkaka är nämligen lite nedsättande. Något negativt, som i uttrycket "Det blev bara pannkaka av alltihop". Tänk bara på den vanligaste metaforen; upp som en sol, ned som en pannkaka. Här gick något verkligen snett, i stället för en reslig sufflé blev det en platt pannkaka.
Läs även: En mötesplats i Hökärängen: Himmel och Pannkaka
Vad jag då inte visste var att Fredrika Bremer redan i början på artonhundratalet börjat använda detta uttryck. Att pannkakan har sina rötter i forntiden vittnar Ludvig Holberg om. Föreställningen om jorden har växlat, länge trodde man nämligen som den lärdomshögfärdige Erasmus Montanus att "jorden är platt som en pannkaka". Redan de gamla romarna åt pannkakor som bröd, men ingen lär slå ryssen som för fyra år sedan åt 73 pannkakor på en timme.
Forskningens och ordböckernas syn
Etnologen Kurt Genrup är väl inläst på matkultur och har skrivit över 400 artiklar i ämnet. Han hävdar att det finns ett rätt svar - och det är pannkaka. - Det är belagt från 1500-talet. Pannkaka är den äldsta benämningen, säger Kurt Genrup till SVT. Samtidigt kom nämligen även stekpannan och vips hade man pannkakor.
Plättar är historiskt en festligare form av pannkaka med dyrare ingredienser som till exempel grädde, därför gjordes de mindre. Så om de stora kakorna ska kallas pannkakor - vad är då plättar? - Det har med storleken att göra. Pannkakor är den stora varianten, så är det. Plättar är oftast små tunna pannkakor och en plättlagg för att grädda sådana har då flera fördjupningar, så man kan grädda flera sådana samtidigt.
Regionala definitioner och kartläggning
Det var inte en fråga om vad som är korrekt, utan en fundering över var den språkgeografiska gränsen går, när vi i redaktionen bestämde oss för att kartlägga var i landet den älskade maträtten uppfattas som plättar eller pannkakor. Den genomsnittlige Skellefteåbons uppfattning skiljer sig nämligen från en i Södertälje.
Läs även: Pannkakor runt om i världen
En förenklad bild visar: Södra Sverige: ugnspannkaka - pannkaka - plätta. Norra Sverige: pannkaka - plätta - småplätta. Genom att placera ut svaren på en karta stod det snart klart att plättar dominerar från norra Västerbotten och uppåt. Kartläggningen visar en ganska tydlig skiljelinje vid Skellefteås södra kommungräns mot Robertsfors. Norr om Lövånger och Bygdsiljum är det procentuellt sett väldigt få som kallar plättar för pannkakor. Gränsen övergår i Vindelns kommun mot Hällnäs där Vindelälven tar vid som en språkbarriär som skiljer landet åt hela vägen västerut mot den norska gränsen.
Robertsfors kommun befinner sig i något slags ingenmansland, även om pannkaka tycks dominera där. För en infödd Umeåbo är det emellertid med få lokala avvikelser i princip självklart att säga pannkaka - plättar är mest ”en skelleftegrej”. I Hallstahammar är folk helt ovetande om att det över huvud taget existerar en diskussion om det hela.
Påverkan från Finland och andra faktorer
I hela Finland, inklusive Åland, säger man nämligen ”plätty” eller dialektalt ”lettu” om de spisstekta varianterna. ”Pannkakku” gör de i ugnen. Det är alltså väldigt likt norra Sveriges ordbruk. En inte allt för vild gissning är att samröret mellan ländernas befolkning historiskt sett är starkt i dessa trakter, vilket avspeglar sig i språket.
Efter att konstant ha upplevt sig tillrättavisade och ofta förlöjligade har de tvättat bort ord och uttal som allt för tydligt skvallrar om att de har ett annat ursprung. Det kan ses som ganska bagatellartat att sluta säga plättar för att smälta in, men sett i ett historiskt perspektiv är parallellen tydlig till en tid när det mesta skulle försvenskas - inte minst i skolorna.
Variationer, rätter och benämningar
Om pannkakan tillagas i ugn i långpanna kallas den vanligen ugnspannkaka. I Finland är det denna variant som kallas pannkaka, medan de tunna pannkakorna som gräddas på spisen kallas plättar, oavsett hur stora de är. Fläskpannkaka är pannkaka där man har blandat bitar av fläsk i smeten innan man gräddar den. Ålandspannkakan är en åländsk variant av ugnspannkaka. Manna- eller risgrynsgröt blandas i smeten, som smaksätts med kardemumma. Pannkakan serveras med sviskonkräm och vispad grädde.
Läs även: Recept: Pannkaka med Köttfärs
Crêpes är pannkakor som är hoprullade och som har en annan fyllning än sylt, som svamp eller kött, och crêpes är även det franska namnet på pannkakor. Den nordamerikanska varianten är vanligtvis tjockare med en mindre radie och äts vanligen med lönnsirap; receptet inkluderar bakpulver. Blinier, ryska pannkakor, är oftast gjorda på bovetemjöl och gräddas i (klarat) smör. Då smeten innehåller jäst blir dessa tjockare än vanliga pannkakor eller plättar.
Exempel på definitioner från kartläggningen
| Region | Spisstekta tunna | Ugnspannkaka |
|---|---|---|
| Norra Västerbotten och norr | Plättar | Pannkaka |
| Södra Sverige | Pannkaka eller plättar (beroende på redskap) | Ugnspannkaka |
| Finland | Plätty / lettu | Pannkakku |
Kulturella reflektioner och uttryck
Då kan man verkligen utropa "Himmel och pannkaka"! Det blev populärt i slutet på femtiotalet, samtidigt som Hasse Ekman kom med sin film. Himmel är raka motsatsen till pannkaka som betyder att något inte blir som förväntat. Mest talande är ryssarnas utrop "blin" när något gått fel. Det kommer direkt från blinier som är ryssarnas motsvarighet till pannkaka.
Uttrycket har använts många gånger, som namn på en tv-serie och en rad häften om läsförståelse. Men för många barn har Madicken-låten satt eviga spår: "Ge mig mera pannkaka, lassvis med pannkaka, ge mej mera pannkaka, nu genast vill jag ha pannkaka för de smakar bra och det vill jag ha..."
En rätt som väcker känslor
Frågan är dock känslig och rör lätt upp diskussioner. Kurt Genrup tror det beror på det folkkära i rätten. - Vi är ett pannkaksland, alla har någon typ av relation till pannkakan, både till fest och till vardags. Dessutom är det billigt och enkelt att göra. Det kan vara därför som frågan engagerar så mycket.
Det följer ofta ett mönster där parterna först artigt skrattar åt olikheterna. Men för det mesta upphör det inte där, det finns alltid någon som måste påpeka saker som ”fast du vet väl att det heter plättlagg, inte småplättlagg” vilket leder till mer passivt aggressiva svar och så är konflikten ett faktum och rösterna höjs i takt med att maten svalnar. Det kan verkligen förstöra stämningen. Och aptiten. Och vänskapen.
Givetvis hade vår uppmaning om att låta känslorna stå tillbaka för insamlandet av data ingen betydelse. De allra flesta svarade i och för sig snällt på frågorna, men inlägget delades i ett rasande tempo och inom någon timme hade hashtaggen #pannkaksgate” börjat trenda i sociala medier. Det var inte bara rumsrena kommentarer som yttrades i forumen.
Språk, identitet och tradition
Vårdnadshavare har givetvis stor betydelse. Deras benämning går i arv till nästa generation. Det bekräftas också av de svarande som trots att de är uppvuxna i ”plätt-land”, själva säger pannkakor. I regel har de minst en inflyttad förälder.
Men många som flyttar tar seden dit de kommer. Språkpoliser kan vara elaka domare och bland svaren vi samlat in finns berättelser av personer som för länge sedan flyttat till en ny ort där de ”programmerats om”. Efter att konstant ha upplevt sig tillrättavisade och ofta förlöjligade har de tvättat bort ord och uttal som allt för tydligt skvallrar om att de har ett annat ursprung. Det finns en bitterhet i berättelserna.
Vad gör det med en människas identitet? Med en landsändes? Vi vill ändå slå ett slag för det storartade i människors olikheter och rätten att få definiera sig själv och sin mat det faller en in.
