I våra arkiv finns en hel del handskrivna recept- och hushållsböcker, en del i original, andra kopior.
Under den brytningstid när hushållsskolorna växer fram blir den svarta vaxduksboken receptsamlingen som följer många kvinnor genom livet och kompletteras med nya och gamla recept.
En del kokböcker har tillhört kalaskokerskor, eller kokfruar eller storkokerskor, som de också kallades.
Det var matkunniga kvinnor som anlitades för att planera, ge råd och laga kalasmat till alla livets högtider och fester.
Läs även: Recept för nybörjarkocken
De anknyter på så vis till de äldre hushållsböckerna.
Kalaskokerskan Anna Ewerdahl (till vänster på bilden) var verksam i Södertäljeområdet.
Hushållsböcker skrevs redan i det antika Grekland, flera hundra år före vår tideräkning.
Hushållsböckerna handlade främst om hur ett hushåll och jordbruk skulle drivas, men kunde också innehålla recept.
Läs även: läs mer om att laga egen mat till katten här
När kyrkoherden Reinerus Reineri Broocmans ”En fulunktion Hus-Hålds-Bok” trycktes i Norrköping 1736, innehöll den ett helt kapitel med recept.
Mest kända här i landet är Cajsa Wargs Hjälpreda i hushållningen för unga fruntimber från 1755, Gustafva Björklunds Kokbok för Tjenare och Tarfliga hushåll, som utkom 1847 och Charles Emil Hagdahls Kokkonsten som vetenskap och konst från 1879.
Men kokböcker var dyra och sällsynta.
Parallellt med de tryckta kokböckerna finns därför en mängd handskrivna receptsamlingar bevarade.
Några sidor innehåller nästan alltid recept på huskurer för människor och djur, målarfärger och växtfärgning.
Läs även: Variationer av baconris
Vävnotor och goda råd om textilvård förekommer också ofta.
De anknyter på så vis till de äldre hushållsböckerna.
Den svarta vaxduksboken och kalaskokerskorna.
Under den brytningstid när hushållsskolorna växer fram blir den svarta vaxduksboken receptsamlingen som följer många kvinnor genom livet och kompletteras med nya och gamla recept.
Färgrecepten och huskurerna blir färre och matrecepten fler.
En del kokböcker har tillhört kalaskokerskor, eller kokfruar eller storkokerskor, som de också kallades.
Det var matkunniga kvinnor som anlitades för att planera, ge råd och laga kalasmat till alla livets högtider och fester.
Mellan ungefär 1890 och 1940 hade kalaskokerskorna sin storhetstid.
De hade oftast lärt sig ”finare kokkonst” genom att arbeta hos herrskapsfolk, gå någon hushållskurs eller lära sig konsten av en äldre generation.
Idag beställer vi istället färdiglagad mat från ett cateringföretag och kalaskokerskan har som stolt och aktad yrkesgrupp gått ur tiden.
Som väl är har många av dem lämnat sina handskrivna recept efter sig.
Recept- och hushållsböcker i arkiven.
Vi har tittat närmare på tio stycken från våra arkiv i Uppsala och Umeå.
De är skrivna under perioden 1700- till 1900-talet och representerar kvinnor från olika platser och olika sociala sammanhang.
Hennes efterlämnade recept (Uppsala, 39058) är ganska knapphändiga.
Bara det mest nödvändiga är antecknat, resten hade kalaskokerskan i händerna.
Anna Mörner-Bromanders ”Beskrifningar” från 1910 (Umeå, 5244) är en receptsamling, där matrecepten dominerar.
Den har tillhört en kvinna från Värmland som var släkt med brukspatroner och biskopar.
I sitt andra äktenskap var hon gift med en präst som var mycket intresserad av hembygdshistoria.
Arkivets äldsta hushållsbok.
Den äldsta som finns i arkivet (Uppsala, 15250) är mycket skör och i ganska dåligt skick.
Vi vet inte så mycket om den, mer än att den redan 1875 upphittades i en skräphög på ett slott i Blekinge.
Av handstilen att döma härstammar de äldsta anteckningarna från 1700-talet.
Typiskt för tiden är att boken innehåller recept på såväl färger för måleri och textilier, som medikamenter, mat och dryck.
Charlotte Malmros receptbok.
I arkivet finns en kopia av en receptbok som tillhört Charlotte Malmros (1859-1939).
Receptboken innehåller mest kakrecept, men också en del andra.
Några är typiskt skånska, som gåsrecepten, den danska kransekagen och äppelkakan från 1760.
Elise Anderssons receptsamling.
Elise Andersson (1884-1969) arbetade hela sitt liv som husföreståndarinna i olika borgerliga miljöer i Skåne.
Hon fick med åren en gedigen samling med recept.
En kopia av hennes handskrivna receptsamling skänktes 1988 till Uppsala Landsmålsarkiv.
Estrid Hanssons receptbok.
I arkivet finns en svart vaxdukbok som tillhört Estrid Ottilia Hansson (1895-1988).
Mellan 1933 och 1957 var hon husföreståndarinna på Sjöviks gård i Sorunda, Sjödermanland.
Det är från dessa år hennes receptsamling härstammar.
Det är troligt att hon då också skrivit upp en del äldre recept.
Fredrique Hedlöfs receptsamling.
