Den första hamburgaren i Sverige serverades i Helsingborg på utställningen H55 och växte snabbt i popularitet. Burger-Grill invigdes 1956 av prins Bertil, som inmundigade restaurangens och kanske Sveriges första hamburgare. Med Burger-Grill i fören startades en trend av snabbmatsrestauranger efter amerikanskt mönster, som sedan snabbt spred sig över landet.
Tidiga år: från varmkorv till hamburgare
Varmkorven kom till Sverige och såldes först av kvinnor som kallades för korvmadammer. När varmkorven kom till Sverige såldes den först av kvinnor som kallades för korvmadammer. När kunden hade ätit upp lämnade den tillbaka handskarna till försäljaren. Många handskar försvann och det blev för dyrt att köpa in nya. Att vara korvgubbe i Stockholm på den här tiden var tufft. Det fanns stränga regler som de var tvungna följa. Det var till exempel inte tillåtet att sälja fler än 200 korvar om dagen och det var strängt förbjudet att sälja korv efter klockan ett på natten. Dessutom tyckte myndigheterna att korvgubbarnas lådor var ohygieniska och ville till slut att förbjuda dem.
På 1950-talet fick man endast servera snabbmat från kiosker. Som snabbmat räknades korv med bröd, pölsa och köttbullar. På den tiden var korvgubben med låda på magen vanlig och det var strikt reglerat genom kommunala livsmedelsordningar vad du fick servera. Enligt 1948 års regler fick en korvkiosk sälja kokt och grillad korv, strömming, köttbullar och kroppkakor. Nya produkter som till exempel ketchup var förbjuden eftersom det inte fanns med i de statliga styrdokumenten.
Första svenska hamburgerbar och juridiska hinder
Hamburgaren kom hit 1955. Den serverades också på en utställning första gången, i Helsingborg. Den blev en stor succé men det blev problem för dem som ville sälja hamburgare i sina grillkiosker. Det var nämligen inte tillåtet att servera hamburgare i grillkioskerna. En korvkioskägare i Stockholm snappade upp idén och började sälja hamburgare men fick rätt snabbt besök av Länsstyrelsen som påpekade att det var enligt lagen förbjudet att servera hamburgare i korvkiosker. Anledningen var att på grund av hälsoskäl fick olika typer av livsmedel inte blandas. Samma kiosk fick alltså inte heller sälja både glass och korv.
Läs även: Recept: Köttfärssås från Sveriges Mästerkock
Två år efter utställningen i Helsingborg trotsade Erik Engström förbudet och började servera hamburgare i sin grillkiosk i Haninge utanför Stockholm. Politikerna i kommunen valde att se mellan fingrarna på hans lagbrott. En lokalpolitiker och en representant från Hälsovårdsnämnden blev uppkallade till Länsstyrelsen för att förklara varför inte några åtgärder tagits mot korvkioskägaren som sålde den förbjudna hamburgaren, dessa två förklarade att man helt enkelt kunde se hamburgaren som en stor tillplattad köttbulle, vilka alltså var tillåtna.
Vegabaren i Haninge - en svensk snabbmatsikon
Utmed gamla Nynäsvägen ligger den, Vegabaren. Ett snudd på ikoniskt vattenhål som lockat besökare från både när och fjärran sedan 1950-talet. Från att ”bara” ha varit en kiosk byggs den under 1990-talet ut för att ge utrymme för sittplatser och matbord i en matsal. 2005 tillkommer ytterligare ytor; en hotell- och konferensdel som döps till Vega stadshotell. För att dryga ut inkomsterna när telefonväxeln lades ner, anlade Ragnar en minigolfbana på västra sidan av Nynäsvägen och lät den väderkvarn som fortfarande står bakom Vegabaren symbolisera kvarnen.
Som ung lämnade Carlo Taccola Toscana i Italien för att söka jobblyckan i Norden. När han var 22 år fick han börja som diskare på Vegabaren. - Jag kom hit som emigrant och det betyder att man arbetar från första dagen. När jag var 22 år fick jag börja som diskare på Vegabaren i Haninge. Så småningom köpte Carlo och Ali Vegabaren av Erik och tillsammans har de vidareutvecklat verksamheten och skapat en samlingsplats för allehanda folkfester med både musik och dans. Popbandet The Animals har spelat ”The House of the Rising Sun” live på plats och under flera år anordnades även bilträffen ”Grand Prix Raggarbil” och MC-träffen ”Easy Rider Festival”.
Historien om Vegabaren är en historia om Sverige, om turism och migration. Om mat- och ungdomskultur. Tonåringar från hela söderort tog nattbussen på 1980-talet ett antal extra stopp hem efter en utekväll i Stockholm city för att njuta av burgare och hemmagjord milkshake. Hamburgaren slog igenom rejält i Sverige och Vegabaren har alltid haft långa köer av hungriga gäster. - Bara jag går utanför dörren har jag massor av bekantskaper. Idag är Carlo Taccola 77 år, delägare och fortfarande högst aktiv i samma restaurang där han en gång tog sin första anställning.
Läs även: Se hur du gör de perfekta köttbullarna från Sveriges mästerkock
Amerikansk inspiration och McDonald’s inträde i Sverige
För att beskriva vår historia i Sverige måste vi först ta en tur över Atlanten till våra vänner i USA. 1940 öppnade bröderna Dick och Mac McDonald en drive-in restaurang vid namn McDonald’s i San Bernadino, California. Samtidigt, i delstaten Illinois, arbetade försäljaren Ray Kroc med att sälja den så kallade Multimixern - en milkshake-maskin som kunde blanda fem shakes. Bröderna McDonald köpte så många av Krocs milkshake-maskiner att Ray bestämde sig för att åka till dem och se vad som försegick där borta i San Bernadino. Under sitt besök var Ray mäkta imponerad över restaurangens enkelhet, snabbhet, kvalitet och låga priser. Han såg direkt möjligheten att starta fler restauranger!
Inte helt olikt historien om Ray Kroc, var vår svenska grundare Paul ”Palle” Lederhausen även han leverantör av maskinell utrustning till gatukök och storkök. Vid ett besök i USA på 70-talet fick Palle upp ögonen för Ray Krocs McDonald’s-restaurang i Des Plaines. Sveriges första McDonald’s-restaurang öppnade på Kungsgatan 4 i Stockholm den 27 oktober 1973. Då kostade en Big Mac 4,75 kr och all potatis skalades och skars till pommes frites i restaurangens källare.
1993 - Ett första Ronald McDonald Hus öppnar vid Universitetssjukhuset i Huddinge. 2001 - McDonald’s startar ett samarbete med Läsrörelsen med böcker i Happy Meal. 2019 - Vi börjar erbjuda möjligheten att alltid kunna välja en bok i sin Happy Meal. 2020 - Vi lanserar vår mobila app McDonald’s-appen där man enkelt kan beställa och betala med sin telefon. 2021 - Vi lanserar McCafé i Sverige och första restaurang blir McDonald’s Alingsås. 2022 - Vi bygger ett Ronald McDonald hus i spelet Roblox. 2023 - Vi fyller 50 år!
Svenska kedjor: Max och Clock - konkurrens och nyskapande
Sveriges första kedja av hamburgerbarer var Max, som startades i Gällivare 1968. 1984: MAX och McDonald’s hamnar i namnstrid om ordet Big MAX, men tingsrätten dömer till MAX fördel. McDonald’s överklagar och vinner i Hovrätten. En förlikning uppnås mellan MAX och McDonald’s. 1991: Vi blir första kedjan i världen att slå ut McDonald’s. MAX tar över deras lokaler i Umeå och Luleå. 2016: Vi inleder året med att lansera fem goda och klimatsmarta vegorätter under namnet Green-familjen. 2019: MAX mottar det bästa priset någonsin. I stenhård konkurrens bland rekordmånga nominerade projekt utser FN:s klimatkonvention MAX som pristagare i UN Global Climate Action Award.
Under mitten av 70-talet klev hamburgerkedjor från USA in i Sverige och började etablera sig. I den vevan tyckte även den svenska staten att man borde ha en egen hamburgerkedja. Man köpte därför 1975 kedjan Carrols som hade etablerat sig med tre restauranger. Clock lanserade några kulinariska läckerheter i form av en baconburgare med currydressing och serverade Big Dream - en burgare med en ananasskiva mellan bröden vilket ansågs väldigt nyskapande och exotisk.
Läs även: Inspireras av mat från Sveriges mästerkock VIP
Sverige är faktiskt det enda land i världen som har haft en statligt ägd hamburgerkedja. Konkurrensen med nya snabbmatskedjor hårdnade och 1991 såldes Clock till ett privat bolag. Den nya ägaren startade ännu fler restauranger utan att ha förankrat besluten med marknadsläget och strax stod konkursen som ett faktum efter 23 år på den svenska mathimlen. 34 restauranger blev det till slut. 20 år senare togs varumärket upp igen, och en ny era startade med en första restaurang i Härnösand.
Utbudets utveckling och kulturell påverkan
Menyn har moderniserats genom åren och hamburgarna finns i otaliga varianter; cheeseburgare, sambalburgare, gourmetburgare, woopiesburgare, fiskburgare och vegetariska alternativ. Kebab, falafel, tunnbrödsrulle och korv med bröd har även de en given plats på menyn. - Sambalburgaren kom in på menyn 1989, den är vi lite extra stolta över. Den är en av våra storsäljare, mycket på grund av att kryddblandningen är så speciell.
Från att ha varit en utländsk nyhet blev hamburgaren snabbt en del av svensk matkultur, ungdomskultur och arbetsliv. Som Sveriges största privata ungdomsarbetsgivare skapar snabbmatsbranschen arbetstillfällen med starka utvecklingsmöjligheter på en arbetsmarknad där många unga har svårt att få ett första jobb. Tonåringar från hela söderort tog nattbussen på 1980-talet ett antal extra stopp hem efter en utekväll i Stockholm city för att njuta av burgare och hemmagjord milkshake.
Etymologi och språklig påverkan
Inom lingvistiken utgör hamburgaren ett typexempel på ett intressant fenomen; förskjutning av avledning. Ordet hamburgare består ursprungligen av två led - hamburg och -are. Denna avledning har senare kommit att ändras i takt med att ordet används mer frekvent. Idag används leden ham och burgare för sig, så att man kan skapa nya burgare, till exempel ostburgare, eller fiskburgare.
Tidslinje: viktiga milstolpar i Sveriges hamburgerhistoria
| År | Händelse |
|---|---|
| 1955 | Hamburgaren introduceras i Sverige, serveras på Helsingborgsutställningen |
| 1956 | Burger-Grill i Helsingborg invigs av prins Bertil |
| 1964 | Carlo Taccola börjar som diskare på Vegabaren |
| 1968 | Max startas i Gällivare - Sveriges första hamburgerkedja |
| 1973 | Sveriges första McDonald’s öppnar på Kungsgatan i Stockholm |
| 1975 | Staten köper kedjan Carrols |
| 1989 | Sambalburgaren introduceras på Vegabaren |
| 1991 | Clock säljs till privat bolag; Max tar över McDonald’s lokaler i norr |
| 2005 | Vegabaren byggs ut med hotell- och konferensdel |
| 2019-2023 | MAX och andra kedjor får internationella utmärkelser och växer |
Kulturellt arv och nutida perspektiv
Vegabaren i Haninge röstades fram som "Sveriges bästa korvmoj". "Signore Korv-moj", italienaren Carlo Taccola, har tårar i ögonen när han får diplomet. Expressens läsare har röstat fram Vegabaren i Haninge till "Sveriges bästa korvmoj". Nu har Carlo Taccola och kompanjonen Ali Polat fått lön för allt slit. Carlo lämnade som yngling byn i Toscana för att hitta jobb i Norden. Drömde om att bli sjöman i Norge, men upptäckte att han blev sjösjuk.
Att Carlo Taccola är en eldsjäl kan alla som träffat honom intyga. - Haninge har allt och lite till, utvecklingen i kommunen har varit enorm. När jag kom hit på 60-talet var vi 20 000, nu är vi 100 000 invånare. Vi har arbetat fram en hemlig teknik som gör att vi kommer ihåg. Det tar tid att lära sig den, men när man gjort det så sitter den där. Kanske att Vegabaren till och med är vad man skulle kunna kalla ett kulturarv?
