Den byggnadsanknutna offentliga konsten avser konstverk, exempelvis väggmålningar, skulpturer eller textilier, som är integrerade interiört alternativt exteriört med byggnadskroppen i olika typer av offentliga byggnader eller anläggningar. Den statliga byggnadsanknutna konsten har haft en framträdande roll i det offentliga 1900-talets Sverige och omfattar cirka 1 600 konstverk. Många konstverk har idag kommit till skada på grund av att förvaltningsfrågorna har varit ett nedprioriterat område och på grund av att tillsyn av konstverken, ur ett antikvariskt perspektiv, har saknats.
Policy, förvaltning och internationell jämförelse
Regeringen gav 2017 Statens konstråd i uppdrag att, i samarbete med Riksantikvarieämbetet, utreda behovet av kunskapshöjande åtgärder inom tillsyn och förvaltning av den byggnadsanknutna offentliga konsten. Inom ramen för uppdraget Gestaltad livsmiljö skulle Statens konstråd vid behov föreslå åtgärder som kan bidra till en positiv utveckling inom området. I uppdraget ingick även att göra en internationell jämförelse av hur andra länder hanterar bevarandet av offentlig byggnadsanknuten konst.
Den konst som en myndighet lånar från Statens konstråd bör värderas för att man ska kunna förebygga stölder. Att värdera konstverken i myndighetens lokaler är ett första steg mot att förebygga både stölder och skador, genom till exempel säkrare montering eller omplacering av konstverk. Har myndigheten inte själv kunskaper för att göra värderingen kan Statens konstråd ge rekommendation på förordnade värderings- och besiktningsmän av konst och antikviteter. Värderingar bör göras med tio- till femtonårsintervaller för att ge en rättvisande bild.
Konstverk som myndigheten lånar från Statens konstråd som är inköpta från och med 1 januari 2003 och med ett anskaffningsvärde på 20 000 kronor eller mer, ska redovisas som en kulturtillgång i den mottagande myndighetens balansräkning (BR). När Statens konstråd placerar ut sådana konstverk meddelas myndigheten, så att det inte missas eller glöms bort. När en myndighet tar över ansvaret för statlig konst bokar Statens konstråd bort det bokförda värdet från sin redovisning. Omvänt gäller om en myndighet återlämnar konstverk till Statens konstråd som är upptagna i myndighetens redovisning i enlighet med ovan nämnda regel. Då är det myndigheten som ska boka bort värdet medan Statens konstråd ska redovisa det i sin balansräkning. Inköpsår för konstverk från Statens konstråd framgår av det externa registreringsnumret.
Läs även: Laga surkål, korv och potatis
Enprocentsregeln: princip och debatt
Sedan 1937 har det i Sverige tillämpats en enprocentsregel för konstnärlig gestaltning av offentliga miljöer. Syftet har varit att skapa ett system som på lång sikt kan finansiera konst i planering och byggande av offentliga miljöer. Regeln innebär att minst en procent av budgeten ska investeras i konstnärlig gestaltning. På senare tid har även riksdagen återigen bekräftat konstens betydelse i gestaltningen genom att i politiken för gestaltad livsmiljö peka på att statliga aktörer ska agera förebildligt och tillämpa enprocentsregeln. Genom detta har staten tydligt visat vilken betydelse vården har.
De flesta regioner och kommuner använder sig av den så kallade enprocentsregeln. Den innebär att när man bygger nytt eller renoverar avsätter man en procent av investeringen till inköp av konst. På senaste regionstyrelsemötet insåg jag att man dessutom gör detsamma i hyrda lokaler. Det innebär att regionen lägger en procent i konstinvestering när det är en privat hyresvärd som investerar. Ska regionen verkligen inhandla konst för en procent av hyresvärdens investering? Jag tycker detta är mycket märkligt.
Vi använder alltså skattemedel till att köpa konst, för att citera ledamöter i regionstyrelsen ”det är viktigt att vi stöttar konstnärer ekonomiskt.” Men då måste vi väl stötta andra yrkesgrupper också, eller? Borde vi då inte även stötta korvtillverkarna ekonomiskt? Ska vi avsätta en procent av livsmedelsinköpen till att köpa in korv? Vår hälso- och sjukvård i Kronoberg beräknas i år sakna 80 miljoner, borde vi inte stötta den ekonomiskt istället?
Värdering mellan konst och annan samhällsnytta
Om vi jämför detta med offentlig konst, så är det samma sak. Ett välkomponerat konstverk ”som talar till oss”, utfört av talangfulla, snillrika konstnärer, kan vi direkt identifiera och njuta av. Detsamma gäller maten, snillrika och talangfulla kockar lagar god mat, både nykomponerad och ofta vårdande klassiska traditioner. Där den mediokra, talanglösa, kocken bränner vid korven och glömmer bort kryddorna, så menar konstnärerna att denna vidbrända korv, förlåt, betongsuggorna utanför stadshuset är en provokation… och därmed definieras som konst. Men det är skillnad på god och meningslös samt dålig konst. Kejsaren är naken.
Läs även: Variationer av varm korv
Konstens värde i vårdmiljöer
Konst i vårdmiljöer bidrar till att främja hälsa och välmående. Konst kan vara en rehabiliterande och trivselskapande resurs i vårdverksamheten. Arbeta med konst för att främja hälsa och välbefinnande i vårdmiljöer. Välj konstverk omsorgsfullt utifrån platsens förutsättningar och behov. Formulera ett konstprogram i tidigt skede och förankra konsten hos representanter för verksamheten, personal och patienter i vårdbyggnadsprojektet.
Konstnärlig gestaltning är betydelsefullt på flera sätt. Konsten bidrar till att stärka platsens identitet och attraktionskraft, samtidigt som den ger fastigheterna ett mervärde. Konst i offentliga miljöer som exempelvis vårdmiljöer syftar även till att alla människor ska få tillgång till konst. Oavsett språk eller kulturell bakgrund kan konsten bidra till en mer inkluderande miljö och finnas tillgänglig i alla människors vardag. Genom att möta olika sorters konst som berör och ger nya intryck fungerar den som ett fönster ut mot någonting större som ger möjlighet att reflektera över sig själv som en del av ett större sammanhang.
Genom att konsten omfattar en variation av konstnärliga uttryck kan den ses som en möjlighet för människor att utveckla sitt kritiska tänkande och vara en del av hållbar samhällsutveckling. Konst erbjuder humanistiska värden i ett samhälle som ofta domineras av direkt mätbara krav på effektivitet. Konst talar till alla delar av människan, även de som inte är mätbara och rationella. Konst är en värdeskapande faktor i vårdmiljöer som kan främja hälsa och välbefinnande.
Konstnärlig gestaltning är betydelsefullt för orienterbarhet och igenkänning i vårdmiljön. Konsten fyller även en viktig funktion som positiv avledning. Ett fascinerande konstverk kan ge en människa stöd i att byta tankebanor och perspektiv som kan verka lugnande i en situation som kan präglas av oro. Det är även viktigt att uppskatta det skönhetsvärde som konst kan bidra med, ofta tillsammans med avledning. Konst är ett av få uttryck som inte i första hand alltid har en praktisk funktion. Det värde som finns i att bara något är vackert är tillräckligt i många fall.
Praktiska råd för konst i vårdprojekt
- Formulera ett konstprogram i ett tidigt skede och förankra konsten hos representanter för verksamheten, personal och patienter i vårdbyggnadsprojektet.
- Välj konstverk omsorgsfullt utifrån platsens förutsättningar och behov.
- Ta hänsyn till säkerhet, hygien och tillgänglighet vid införskaffandet.
- Samverka mellan konstnär, arkitekt, beställare och brukare för att skapa en hemtrevlig och hållbar gestaltning.
- Gör värderingar regelbundet och säkerställ rätt försäkrings- och redovisningsrutiner.
Ju tidigare i processen ett samarbete kring konsten kommer in desto bättre är förutsättningarna för ett bra resultat utifrån de rumsliga förutsättningar som finns i det specifika projektet. Konstansvariga och konstnärer kan skapa ökad förståelse för konstens kvaliteter och vidga sättet att se på konst. Som exempel gjordes en satsning på den konstnärliga gestaltningen tidigt i processen av Angereds närsjukhus. Konstverk togs fram specifikt för bygganden och en omfattande dialog fördes med bland annat medborgare och verksamhet.
Läs även: Utforska korv- och äggrecept
Exempel på framgångsrika satsningar
Skejby psykiatri, Aarhus Danmark. Arkitekt: Arkitema. Inom psykiatrin i Aarhus utgör konsten en del av den läkande behandlingen sedan en lång tid tillbaka som bidragit till en stor konstsamling av patienternas verk. Vårdmiljön har genom nära samverkan mellan samtidskonstnären TalR, arkitekt, beställare och brukare bidragit till en gestaltning av en unik och hemtrevlig miljö som stolt lyfter fram konstverken genom åren och konstens betydelse genom sitt formspråk i vårdmiljön.
Högsbo specialistsjukhus i Göteborg är ett exempel på när man har utgått från de speciella omständigheterna på platsen. Området är kulturhistorisk värdefullt och utgörs av en enhetlig samling röda tegelbyggnader i sammanhållen miljö. På platsen där det nya specialistsjukhuset byggdes revs en del av den äldre 1940-talsbebyggelsen, och teglet togs till vara och gjordes tillgängligt för konstuppdrag.
Angereds närsjukhus: Utifrån synpunkter från medborgardialoggruppen, den arkitektoniska gestaltningsidén och verksamheternas styrdokument tog konstenheten i Västra Götalandsregionen fram ett konstprogram för nybyggnaden som innehöll förslag på hur och var konsten skulle ta plats, hur den skulle bidra till upplevelse och eftertanke och samtidigt ge ett helhetsperspektiv.
Konstvandringar och rehabilitering
All form av konst kan, oavsett om den är en byggnadsintegrerad del, ett löst hängande konstverk eller en tillfällig installation, tillföra värden till vårdverksamheten och personalen. Att ta del av konst i form av konstvandringar kan användas i rehabiliterande syfte eller erbjuda en vandrande väntan inomhus eller utomhus. Det kan även ha värden i form av ökad trivsel och möjlighet till socialt umgänge med andra personer i en liknande situation.
Sedan 2017 bedrivs konstvandringar för patienter i geriatrisk vård, det vill säga specialistvård för äldre, vid Nacka sjukhus i syfte att öka patienternas välbefinnande. Där konstateras att konstvandringarna ger patienterna stimulans till ökad uppmärksamhet och kognitiv förmåga. Dessutom berikar konstverken vårdmiljön för patienter och personal. Konstvandringarna bidrar till tankar om existentiell hälsa och stimulerar patienternas resurser och sociala delaktighet. Konstvandringar i en vårdmiljö kan användas för olika syften, bland annat som en social aktivitet men även som rehabträning efter en sjukdom.
Konstens urval och processens etiska överväganden
I konstprocessen är det viktigt att genom förankring och en nära samverkan mellan alla inblandade parter diskutera dessa frågor och ge tid till olika avvägningar och beslut. I samband med detta kan konsten även diskuteras i samtalsgrupper och ge medverkande större kunskap om betydelsen av konst, arkitektur och andra gestaltningsområden. Genom att erbjuda dessa aktiviteter kan även vårdmiljön och dess identitet stärkas genom att även erbjuda tillfällen då människor i närområdet kan lära känna sin vårdcentral och öka bekantskapen med vårdmiljön.
Vid val av konst i vårdmiljöer är det viktigt att ha med sig omständigheten att patienter och besökare kan befinna sig i en utsatt situation och kan därför få starka reaktioner på konsten. Konsten kan verka på flera nivåer hos en person och kan i vissa fall bidra till starka personliga upplevelser. Upplevelser som kan stärka självinsikt och eventuellt läkande. Men motsatsen kan också uppstå i upplevelsen hos en person. Exempelvis kan olika tillstånd såsom demens eller hjärnskada leda till svårigheter, rädsla och förvirring. Därför är det viktigt att konstkollektioner och permanenta konstverk utformas utifrån varje verksamhetsspecifika behov och att dialog mellan konstnär, patient och personal är en del av processen.
Konst, politik och populärkultur: exemplet "Konst är dyrbarare än korv"
Omslaget till “Konst är dyrbarare än korv” skapades av konstnären Carsten Regild och var en parafras på Beatles Sgt Pepper-omslag. VINYL. Det gjordes också en avantgardistisk film med titeln Konst är dyrbarare än korv. I en programförklaring skrev Regild och Börjlind att ”konst är dyrbarare än korv är en politisk pamflett”. Ambitionen var att nå ”långt utanför det kulturpolitiska reviret.” Här skulle tre språk - konst, poesi och musik förenas i ett slags allkonstverk.
När Konst är dyrbarare än korv spelades in 1980 fanns ännu inte musikvideon som begrepp. Den skulle slå igenom stort när musikkanalen MTV lanserades i USA året därpå. Till Europa kom MTV 1987. Även om Konst är dyrbarare än korv snuddar vid musikvideons idé, handlar det om ett ambitiöst konstprojekt. Låten är nästan tolv minuter lång. Verserna bygger musikaliskt på en typ av pseudoreggae som var populär vid decennieskiftet 1970/1980. Musikerna som spelar och sjunger tillhörde Sveriges rockelit vid den här tiden.
När brittiska Independent Group lade grunden för popkonsten var det en kritik riktad mot abstrakt expressionism och en formalistisk förståelse av modernismen. Istället för att distansera sig från fetischeringen av teknologi och varusamhälle använde man sig av den just för att kritisera den. Collagetekniken blev den metod som för Richard Hamilton och andra kunde påvisa avståndet mellan konsumentdrömmar och verklighet. I Sverige landade popkonsten i en politisk rörelse med mer konkreta avstamp: USA-imperialism, Vietnam, kvinnlig frigörelse, miljörörelse och drogliberalism.
Kuratering och kritisk mottagning
När denna tradition nu presenteras på nyöppnade Varbergs konsthall - med en titel hämtad från såväl dadaisten Picabia som Carsten Regilds och Rolf Börjlinds verk, Konst är dyrbarare än korv - är det därför kongenialt att konstnärsduon Ola Åstrand och Ulf Kihlander står för urvalet. De curerade ju tidigare utställningen om politisk konst, Hjärtat sitter till vänster. Det är också logiskt att Kjartan Slettemark återkommer och ges en central roll. Slettemark, som i USA reste med ett pass där president Nixons porträttfoto försetts med konstnärens hår- och skäggväxt, rörde sig ständigt på gränsen mellan konst och samhälle. I Varberg handlar det främst om att lyfta in sociala klichéer i konstens laboratorium.
Sammanhang, värdebegrepp och vidare reflektion
Konstnärlig gestaltning kan användas för att bidra till trivsel och värme i vårdens lokaler. De konstnärliga värdena tillsammans med den medicinska och den tekniska gestaltningen kan ge balans mellan det kliniskt rationella och det känslomässiga som pågår i en vårdverksamhet. Det bidrar till att vårdmiljön kan upplevas både professionell och humanistisk.
I konstprocessen är det därför viktigt att genom förankring och en nära samverkan mellan alla inblandade parter diskutera de etiska och estetiska frågorna och ge tid till olika avvägningar och beslut. Genom en nära samverkan mellan alla berörda parter finns stora möjligheter att inkludera konst i alla sorters vårdmiljöer. I samverkan kan företrädare för patienter och personal bidra med olika perspektiv på upplevelsen av konst, förståelse för verksamheten och det rumsliga sammanhanget.
| Aspekt | Praktisk betydelse |
|---|---|
| Enprocentsregeln | Finansieringsmodell för konst i byggprojekt; politisk diskussion om prioriteringar |
| Värdering av konst | Förebygger stölder/skador; redovisning i balansräkning vid värde över 20 000 kr |
| Konst i vårdmiljö | Främjar hälsa, orienterbarhet, social delaktighet och rehabilitering |
| Process | Tidigt konstprogram, samverkan mellan arkitekt, konstnär, brukare och personal |
Att förstå konstens värde handlar både om estetiska bedömningar och om att väga konstens bidrag till socialt värde, vårdkvalitet och kulturellt kapital mot andra offentliga behov. Diskussionen om "konst kontra korv" sätter fingret på en ofta laddad prioriteringsdebatt: vad räknas som nödvändigt, vad är lyx, och hur mäter vi det som inte alltid är mätbart men ändå påverkar människors välbefinnande?
