Uttrycket "ta en kaka för sjutton" är en vardaglig liten svordom eller förstärkning som ofta används för att uttrycka förvåning, bestörtning eller irritation. Den språkliga historien bakom siffersvordomar i svenskan visar att tal som sjutton kan bära symbolisk laddning långt bortom sin numeriska betydelse.
Vad betyder "ta en kaka för sjutton" i vardagligt tal?
Det är ett mildare kraftuttryck som fungerar när man vill visa missnöje eller förvåning. De är ju inte särskilt kraftfulla eller fula utan ganska oskyldiga ord som fungerar när man vill visa missnöje eller förvåning. Jag tror inte att det är så många som idag tycker att de ens är svordomar, säger Ulla Stroh-Wollin.
I praktisk användning fungerar frasen ofta som ett stillsamt utrop i situationer där man annars kunnat använda grövre ord, till exempel när något går fel, när man blir överraskad eller när man vill markera irritation utan att svära grovt.
Var kommer siffran "sjutton" ifrån i svenska svordomar?
Tal som sjutton har en äldre symbolisk laddning i svenska språket. Talet sjutton användes på flera sätt där det inte anger en exakt mängd. Det kan ibland uttrycka ett stort, obestämt antal, men det används också som ett förstärkningsord eller kraftuttryck som i exemplet fy sjutton.
Läs även: Recept: Kaka utan ägg, smör, mjölk
Språkrådet skriver på sin hemsida att sju är ett tal som under lång tid uppfattats som magiskt, bland annat sedan babylonierna räknade de rörliga himlakropparna till sju, medan sjutton kan härledas till en annan svordom - attan. Denna ålderdomlig form av talet arton ska, enligt Språkrådets förklaring, ha ansetts vara farligt då det var "Odens tal" och skrevs därför ner till mindre läskiga sjutton. - Jag har inte hittat belägg för sådana antaganden, men vem vet, säger Ulla Stroh-Wollin.
Ulla Stroh-Wollin forskar om nordiska språk vid Uppsala Universitet och använder ofta fula ord på jobbet. Hon har nämligen borrat djupt i den svenska svordomshistorien och då stött på ett flertal av de siffersvordomar som ännu används i svenska språket. -"Tusan" är en rest från medeltiden då man försökte framkalla "tusen djävlar" över någon, så tusan är en parallellform av räkneordet "tusen". Med tiden skippade man djävlarna och så blev bara "tusan" kvar och då blev det också lite lindrigare, berättar Ulla Stroh-Wollin.
Från svordom till oskyldigt uttryck
Ulla Stroh-Wollin menar att en delförklaring till att siffersvordomarna slog igenom i Sverige kan vara att vi använt många religiösa svordomar. Dessa förstärktes genom att man la till stora tal eller måttord innan till exempel "djävlar" och man kombinerade också gärna olika tal som sjutton och tusen innan svordomen. Och än i dag lever alltså sjutton och attan kvar. - Men de är ju inte särskilt kraftfulla eller fula utan ganska oskyldiga ord som fungerar när man vill visa missnöje eller förvåning. Jag tror inte att det är så många som idag tycker att de ens är svordomar, säger Ulla Stroh-Wollin.
På 1900-talet släppte många av de tidigare sociala spärrar som förhindrat bruket av svordomar och därmed började "jävlar," "skit" och "helvete" användas utan omskrivningar. - Trots att sådana svordomar blivit allt vanligare finns det ju många som inte använder grövre svordomar - men jag tror att det är få som idag inte kan ta "sjutton" i sin mun. Jag tror heller inte att detta milda uttryck kommer att försvinna eftersom ordet fortfarande har ett värde då det uttrycker känslor.
Läs även: Inspiration för din nästa kaka
Hur har betydelsen förändrats över tid?
Här har vi alltså ett uttryck som betydde en sak, men som numera betyder en annan sak. Innebörden har varit magisk och helig. Laddningen i sjutton hänger ihop med den speciella innebörden i sjutalet, vilken i sin tur går tillbaka på forna tiders uppfattning om sju planeter. I Bibeln är talet sju rikligt förekommande och det återfinns i många sammanhang med vitt skilda innebörder: de sju dödssynderna, sjusovare, sjunde himlen och så vidare.
Räkneord har i själva verket ofta en betydelse långt utöver den siffermässiga, och detta sedan mycket lång tid tillbaka. Tal med stark symbolisk laddning som tre, fyra och sju bidrar till den kulturella bakgrunden som gör att även tal som sjutton kan användas som lämpliga milda svordomar eller förstärkningsuttryck.
Liknande uttryck och varianter i svenskan
Det finns en mängd andra idiom och talesätt i svenskan som fungerar på liknande sätt - alltså övergått från konkret betydelse till idiomatisk användning. Exempelvis används uttryck som "ta sig en bläcka", "inte ett rött öre" eller "rubb och stubb" i vardagen för att uttrycka olika nyanser av betydelse utan att ordagrant syfta på ursprungsobjektet.
Flera av dessa uttryck visar hur vardagliga föremål, måttord och tal blivit idiomatiska: en bläcka är ett äldre rymdmått för brännvin, en skäppa var ett rymdmått för spannmål och "inte ett vitten" syftade på ett litet silvermynt. På samma sätt är "sjutton" i "ta en kaka för sjutton" ett tal som tagits in i språkliga förstärkningar.
Kulturella digressioner: svordomar och social förändring
Språkhistorien visar att även svordomar utvecklas i takt med samhälleliga förändringar. På 1900-talet släppte många av de tidigare sociala spärrar som förhindrat bruket av svordomar, och yngre generationer har ofta fört in nya, ibland sexuellt laddade svordomar i vardagsspråket. - Exempelvis att något är "fittigt" eller att någon "kukar ur". Så vad kommer då att komma framöver? - Jag tror att de sexuella svordomarna sprider sig ännu mer. I dag är det många unga som använder dem och när de blir äldre kommer svordomarna antagligen kännas som allmängods, säger Ulla Stroh-Wollin.
Läs även: Baka långpannekaka
Samtidigt finns en plats för mildare uttryck som "sjutton" och fraser som "ta en kaka för sjutton" som fortsätter att fungera när talare vill markera känsla utan att använda grovt språk. Den språkliga flexibiliteten gör att vissa uttryck kan leva kvar långt efter att deras ursprungliga laddning försvunnit.
Exempel på användning
- "Ta en kaka för sjutton, vad gjorde du nu?" - uttryck för lätt förvåning eller irritation.
- "Fy sjutton så kallt det är idag" - traditionellt förstärkningsord vid väderkommentar.
- "Jag kan inte tro det, ta en kaka för sjutton" - mild exklamation i informellt tal.
Tabell: Sifferuttryck och deras karaktär
| Uttryck | Karaktär | Kommentar |
|---|---|---|
| Ta en kaka för sjutton | Milt förstärkningsutrop | Används vid förvåning, irritation eller bestörtning |
| Fy sjutton | Milt svärord | Använt historiskt som förstärkningsord |
| Tusan | Milt svärord | Från "tusen djävlar", lindrigare form |
| Attan / Atn | Historisk svordom | Kan ha koppling till äldre farliga tal, utvecklats till sjutton |
Språklig slutsats (utan att dra slutord)
Uttrycket "ta en kaka för sjutton" speglar hur siffror i svenskan kan utvecklas till milda svordomar och förstärkningsord, och hur historiska och kulturella föreställningar kring talens betydelse påverkat vardagsspråket. Traditionellt laddade tal som sju, sjutton och tusen återfinns i många idiom och förstärkningsuttryck, ofta i mildare former än de ursprungligen religiöst eller magiskt laddade svordomarna.
