Storslagna planer på en 50-talsfest? Eller känner du för att laga en middag som går i nostalgins tecken? Här har vi dukat fram utsökta rätter från 50-talet. 1950-talet var sannerligen ett omvälvande årtionde för matlagning och matvanor.
Hur matvanorna förändrades
På 1950-talet var ledorden i den blomstrande industrin effektivitet och rationalisering, likaså i matlagningen och hemmafruns yrke. Tilltron till produktutveckling i form av halv- och helfabrikat var stor. Den materiella standarden ökade och fler får tillgång till kylskåp och frysbox. Frysta varor är nytt i butikerna, och spenat och blomkål blir storsäljare.
Nya produkter för att underlätta matlagningen lanserades och promotades under 1950-talet. 1956 lanserade Findus frysta fiskpinnar och kombinerat med en annan nyhet, det industriframställda potatismoset, skapades en klassisk barnfamiljsmiddag. Nya produkter och halvfabrikat krävde både kvalitetstester och inspiration i form av recept. KF och ICA hade olika inriktning och syn på sin provköksverksamhet.
Snabbt och lätt skulle det gå. I Snabblagat av Ria Wägner lär Ria ut hur man kan trolla med burkar och paket för att hushålla med det dyrbaraste vi har, tiden. I boken är ingredienserna ”alla de moderna hjälpmedel som står husmodern till buds i form av burkar, djupfryst, kakmixer och andra konserver”.
Läs även: 1930-talets matvanor
Provkök, kokböcker och folkbildning
1951 kom uppstickaren Vår kokbok, som blev norm och modell för senare kokböcker. ICA-kuriren startade 1942 och blev med tiden Sveriges ledande kundtidning. 1953 öppnade ICA Provkök på Stureplan i Stockholm. Provköket var utrustat med all modern teknik och skulle även hjälpa ICA-kuriren, som ville skriva mer om mat, hem och hushåll.
KFs provkök startade 1943 som en underavdelning till Husmodersavdelningen. Ann-Britt Agnsäter kom att stanna som chef för Provköket till sin pensionering 1980. Angsäter gjorde 1949 en studieresa till framtidslandet USA för att få inspiration. Kokboken Vår kokbok kom 1951 och var t ex den första svenska kokbok där den fyrdelade måttsatsen (dl, msk, tsk och kryddmått) och stektermometrar användes i recepten.
ICA förlaget tog hjälp av Sveriges alla husmödrar genom att bjuda in till recepttävlingar. Det mest kända resultatet av just en sådan tävling är klassikern Sju sorters kakor. Den kom 1945. 1950 kom uppföljaren Det bästa brödet, baserat på en baktävling med över 10 000 bidrag.
Typiska rätter och en festmeny a lá 50-tal
Rätterna, smakerna, dofterna, färgerna och formerna. Här är rätter vi minns från förr. På 1950-talet blev hemarbete ett yrke. Kvinnan skulle vara ledare för hemmet och se till att barn och man fick det de behövde. För att förkovra och inspirera lanserades Husmorsfilmerna. ICA och KF startade provkök och gav ut kokböcker. Halvfabrikat och djupfryst slog igenom.
Läs även: Variationer av baconris
Festlig meny a lá 50-tal
- Spektakulär förrätt: En festlig förrätt med färska räkor, ägg och sparris som blev populär på 50-talet. Med en hemlagad Rhode Island-sås blir det en riktig hit på middagsbordet.
- Helstekt klassiker: Servera en helstekt kyckling på klassiskt vis tillsammans med svartvinbärsgelé och små, stekta kulpotatisar. En typisk svensk söndagsmiddag på 50-talet!
- Mästerverket till efterätt: Göm vindruvor, jordgubbar och hallon i gelé och du får en riktigt tjusig dessert som får gästerna på fall.
Exempel på vanliga vardagsrätter
- Köttbullar med stuvade makaroner
- Grönsakssoppa
- Blomkål med skinksås
- Rotmos med fläsklägg
- Saftsoppa
Andra rätter som ofta serverades under decenniet var blodpudding med lingonsylt, fiskbullar, ostgratinerad falukorv och spagetti med köttfärssås. Fruktig fromage började bli mer vanlig som efterrätt under slutet av 50-talet och övergick i fler varianter under 60-talet.
Jul- och påsktraditioner
Vad åt man på julafton på 1950-talet? I Husmoderns Köksalmanack blir det tydligt hur julbordet utvecklas och förändras under 50-talet i takt med att välståndet ökar. Mellan 1950 och 1958, växer det smörgåsbord som liknar dagens traditionella julbord gradvis fram.
1950 föreslår köksalmanackan dopp-i-grytan, skinka, sylta & korv till lunch och så Lutfisk med tillbehör följt av julgröt till middag. 1958 äts det stort julsmörgåsbord till lunch och det stora julbordet är omfattande. 1959 är lutfiskens öde som ensam middagsrätt beseglat - då flyttar lutfisken in som en av rätterna på det stora julsmörgåsbordet.
Så vad berättar almanackan om vad svenskarna åt på påskafton under 1950-talet? Under årtiondet utvecklades påskaftonens middagsbuffé från att i början bestå av ett begränsat antal rätter till överdåd i slutet av årtiondet. Mot slutet av årtiondet är det ”extra av allt” som gäller. Sillbricka, ansjovis, matjesill, böcklingsallad, kokt ägg, rädisor, tomater, en paj och en låda. Prinskorv och kött...
Läs även: Rustikt bröd från Kungsörnen
Smaker, kryddning och kritik
Årtiondet har inte direkt bjudit på några högre smakupplevelser. Det har varit mer tidskrävande piffande med uppläggningen och dukningen än det har varit välkryddad mat lagad från grunden. I recepten föreslås på sin höjd salt och peppar. Vitlök är exotiskt och något man ska gnida skålen med. Curry ska man vara försiktig med och eftersom matlagning inte får ta tid ska löken brynas snabbt vilket gör att man inte får ut den fulla smaken.
En annan sak som påverkar negativt är den stora mängd margarin, grädde och riven ost som ingår i recepten. Kanske är det för att krigets ransonering äntligen är över, och att nu kan man ösa på, som recepten innehåller så stora mängder fett. Under 1950-talet får husmodern dessutom lära sig att hemkonservering inte lönar sig och att de industrikonserverade produkterna minsann har kontrollerat näringsinnehåll.
Minnen och nostalgi
Mat är ett tidsdokument som alla har tydliga minnen och kopplingar till. Men som med det mesta så har även maträtter sin storhetstid för att sedan bytas ut mot nya favoriter. Våra matvanor har ändrat sig genom historien. När det är kris måste kocken vara påhittig och uppfinningsrik. Under krigens ransonering när maten inte räckte till spreds recept för att vi skulle laga mat på sådant det fanns mycket av.
Vintagemannen minns hur han som barn fick följa med mamma på bio. Han häpnade över alla blanka pastellfärgade hushållsattiraljer i filmerna. Han minns också att en gång fick vi en liten present med oss hem. En rostfri liten karott, eller möjligen assiett, av den då välkända firman Nils-Johan.
Rätter som vi minns - topp och flopp
Här är tio rätter som åtminstone de flesta över 40 är uppväxta med. Rätter som serverades i såväl skolmatsalen som på söndagsmiddagen hos mormor eller hemma hos kompisen. Vissa älskade dem, andra skydde dem.
| Populära rätter | Kommentar |
|---|---|
| Dillkött | Syrligt långkokt kalvkött med morötter, ljus sås och en fräsch smak av dill. |
| Kalops | Kalops med potatis och rödbetor - klassisk långkokad husmanskost. |
| Kåldolmar | Tidskrävande men älskat och numera på retron. |
| Fiskbullar | Kritiserad av generationer av barn, men med trogna anhängare. |
| Flygande Jacob | Frukt i mat är en vattendelare - kombinationen banan, grädde, bacon och nötter provocerar fortfarande. |
Att laga en retro-historisk middag idag
Varför inte laga en retro-historisk middag nästa gång det kommer gäster. Mat är ett tidsdokument som berättar vilka ingredienser som fanns att köpa, vad som ansågs modernt eller vanligt och vad människor helst valde bort när de handlade. Om du tillhör dem som någon gång drabbats av idétorka när du ska svara på frågan ”Vad ska vi äta till middag idag?” så ta hjälp av de äldre årgångarna.
Det är bara att klicka sig fram till dokumenten i fulltext och låta sig inspireras. KF och ICA har båda publicerat en mängd kokböcker och receptblad som kan användas för att återskapa autentiska rätter från decenniet. Och om du vill få hela atmosfären rätt - duka i pastell, spela tidstypisk musik och servera gelédesserter och hemlagade såser som Rhode Island.
1950-talets matresa börjar närma sig slutet. I snart ett år har vi, med hjälp av Husmoderns Köksalmanack, ätit oss igenom 1950-talet. Vi har ätit snabblagat, bjudit chefen på middag, och fått ”fettslag” av påskbordet. Nu återstår enbart nyårssupén. Årtiondet har inte direkt bjudit på några högre smakupplevelser. Men allt har inte varit trist, utan visst har vi ätit både god och smart mat.
