Midsommar är regissören Ari Asters andra långfilm efter förra årets debutsuccé Hereditary. Filmen utspelar sig i Hälsingland där två amerikaner dras in i ett rituellt midsommarfirande. Efter en familjetragedi reser Dani och Christian till Sverige för att försöka lappa ihop förhållandet. Det amerikanska paret är inbjudet av kompisen Pelle (Vilhelm Blomgren) till en midsommarfestival som bara arrangeras vart 90:e år.
Handling och teman i filmen
De hamnar i Hårga i Hälsingland bland blonda unga män och kvinnor i vita kläder och en stor majstång i mitten. Här bjuds på midsommarmat, snaps och det blir sång och dans. Men det är något mycket fel i Hälsingland som långsamt blir ett slags ”Hell-singland”; helvetesland. Det är mot denna emotionella bakgrund som Dani (Florence Pugh) följer med sin pojkvän Christian (Jack Reynor) till Hälsingland för att fira traditionell midsommar med deras svenska vän Pelle (Vilhelm Blomgren).
Allt är nästan komiskt lantligt… och varför sitter det en levande brunbjörn i en bur mitt i byn? Allt i filmen är väl genomtänkt, med traditionella målningar och timmerstugor som ska få oss att tänka på svenska traditioner, men självklart är det också rejält skruvat. Stugorna är lika sneda som om de var del av en tysk, expressionistisk 20-talsfilm och skräckinslagen får oss att minnas klassikern ”Dödlig skörd” (1973) med Christopher Lee och Britt Ekland.
Midsommar drar i en mängd olika riktningar och dess långa speltid börjar kännas av efter ett tag. Egentligen är filmen inte så värst obehaglig som skräckis betraktad efter de inledande scenerna - mer vrickad, galen och rolig. Det räcker förstås långt dock och Danis känslomässiga resa, hur hon hanterar sorgen och att glida ifrån sin pojkvän, ger berättelsen tyngd bortom hallucinationerna, sillen och blodsoffren.
Läs även: Avokado- och räkcocktail till midsommar
Inspelning och produktion
Filmen är inspelad i Ungern, något som enligt regissören Ari Aster beror på att det är så dyrt att spela in i Sverige. Björkar, påskliljor och annan svensk flora flyttades dit för att ge en mer svensk känsla. Filmen må vara inspelad i Ungern, för att spara pengar, men Aster har gjort sin läxa och har även besökt vårt land.
Under inspelningen fick skådespelarna lägga en del tid på att lära sig påhittade hälsingländska traditioner. - Det var ganska lång förberedelse. Det var en workshop i en vecka där vi fick lära oss sånger och danser, säger skådespelaren Anna Åsberg.
Roller och skådespelare
- Florence Pugh, född 1996, spelar Dani som drabbats av en familjetragedi innan hon bestämmer sig för att följa med till festivalen i Sverige.
- Jack Reynor, född 1992, spelar Christian som tänkt bryta med Dani under ett år, men sedan ändrat sig när Dani drabbats av en familjetragedi.
- Pelle spelas av Vilhelm Blomgren, född 1991, som också spelar huvudrollen i Lucas Moodysons HBO-serie ”Gösta”.
- Svenska skådespelare i filmen är fylld av svenska skådespelare. Bland andra Gunnel Fred, Liv Mjönes, Anna Åström, Louise Peterhoff, Anki Larsson, Katarina Weidhagen, Björn Andrésen, Henrik Norlén, Johan Matton, Mats Blomgren, Lennart R.
Reception och tolkningar
Regissören Ari Aster etablerade sig som begynnande skräckkung förra året med debuten Hereditary. I Midsommar besöker amerikaner Sverige i en film som påminner om Wicker Man och Rosemary's Baby. Till stämningen sett liknar den klassiker som Wicker Man (1973), Utflykt i det okända (1975) och Rosemary's baby (1968). Gemensamt är den paranoida känslan av att ”alla andra” är inne i en masspsykos, att huvudpersonen ensam ser någonting hotfullt men inte kan stoppa det.
Det är välkänt att efter midsommar går vi mot mörkare tider. Efter Ari Asters ”Midsommar” kan det bara bli ljusare. Filmen har biopremiär den 10 juli. I USA hade filmen premiär den 3 juli. Det är inte känt när den släpps på dvd eller kan streamas.
Läs även: Allt du behöver veta om smörpopcorn
- Jag har sett förut hur fiktion tagits emot nästan som en dokumentär, men det är ju fiktion, så jag hoppas att folk inte ska bli arga på filmen, säger Vilhelm Blomgren som spelar Pelle i filmen. På frågan hur filmen kommer ändra bilden av Sverige svarar Vilhelm Blomgren: - Det var ju nån amerikansk tidning som skrev att ”Midsommar kommer göra för Sverige vad Psycho gjorde för duschar”.
Vad i filmen är baserat på verkliga midsommartraditioner?
Med rötter i hedniska tider är Midsommar en firande av sommarsolståndet, den längsta dagen på året. Midsommar är en av de mest firade helgerna i Sverige; midsommarafton firas ofta på landet, kring en midsommarstång, med sång, dans, blommor i håret och traditionell mat.
Sex stycken inslag i filmen har klara paralleller eller inspiration från verkliga traditioner:
- Dansa kring en stor majstång (midsommarstången): detta är ett verkligt inslag i svenska midsommarfiranden.
- Att bära blomkransar i håret: i peasant-samhället plockade man blommor och gjorde kransar, och traditionen lever kvar idag.
- Att plocka sju eller nio blommor för kärleksspådomar: en kvarleva av gamla spådomsritualer inför framtida äktenskap.
- Att äta sill och färskpotatis, jordgubbar med grädde samt dricka öl och brännvin: en standardmeny som vuxit fram under 1900-talet.
- Idén att midsommarnatten är magisk och att gränsen till det övernaturliga är tunnare: ett folkligt tema som finns i folktron.
- Traditionen att binda löv och björkris för att smycka hus och stång: historiskt vanligt vid midsommar.
Samtidigt finns många element i filmen som experter säger saknar historisk grund: den typen av tempel och rituella mänskliga offer, användningen av björn i ritualer, och psykoaktiva droger i ceremoniell form har ingen dokumenterad koppling till traditionellt svenskt midsommarfirande. Det är snarare en kreativ, skräckfokuserad tolkning med inslag av neofolk och mytiska idéer om fornnordiska riter.
Folkminnen, sägner och Hårga-legenden
Platsen är kanske mest känd för Hårgadansen, en sägen om hur ungdomarna i byn dansade sig till döds. Händelsen berättades först 1785 av en präst i Bollnäs. Enligt berättelsen samlades alla Hårgas ungdomar på logen en lördag kväll för att dansa. Under en dans avbryts musiken och ny spelman stiger fram ur skuggorna. Han har en mörk hatt och under den syns ett par ”brinnande ögon”. Han spelar en fängslande låt som aldrig tidigare hade hörts. De som börjar dansa kan inte sluta. Vid gryningen när kyrkklockan ringer drar sig spelmannen i väg och ungdomarna dansar efter, upp på Hårgaberget. Där fortsätter de att dansa tills de dör och bara skeletten är kvar.
Läs även: Recension av Cirkus Popcorn Sjöbos föreställning
Jag har läst att byn i filmen heter Harga, och det resonera med den gamla legenden om byn Hårga i Hälsingland. Dock tycks denna sägen ha traditionellt ingen direkt koppling till midsommarfirandet utan har fungerat som varning för barn att inte dansa och dricka för mycket.
Kulturella tolkningar och kritik
Ari Asters Midsommar är framför allt en visuell fest, en omsorgsfull skapelse med egenhändigt designade folkdräkter, skyltar och byggnader i en slags konkret neofolkrörelse med mer eller mindre inbillade rötter i det fornnordiska. Anna Vnuk är koreografen bakom ett medryckande dansparti som en bara skulle kunna önska vore en svensk tradition. Alla galenskaper som sker i filmen har sitt tydliga ursprung i skandinaviska traditioner men de är kraftigt förvrängda för konstnärlig effekt.
Här finns också en parallell till en nutida rädsla. När ungdomarna passerar gränsen till Hälsingland skymtar en banderoll med ”Stoppa massinvandringen” förbi under bråkdelen av en sekund. Det är en intressant detalj. För traditionerna som firas av den obehagliga, leende och vitklädda församlingen mitt i skogsidyllen är baserade på riktiga fornnordiska företeelser. Att tolka hedniska traditioner bokstavligt, på det mest fundamentala vis, blir här en farlig manifestation av det vi skulle kunna kalla nationalism. Det är inte svenskhet per se som skrämmer här, det är den bokstavstrogna tolkningen av den. Och de som ska straffas rituellt är förstås de som kommer utifrån.
Fakta om svenska midsommartraditioner - kort sammanfattning
| Inslag | Beskrivning |
|---|---|
| Midsommarstång | Kommer troligen från Tyskland, flyttades till midsommar i Sverige; central i dans och lekar. |
| Blomkransar | Plockas och bindes för magiska och dekorativa ändamål; kvarleva från äldre föreställningar. |
| Maten | Sill, färskpotatis, jordgubbar med grädde, öl och brännvin - modern standardmeny. |
| Spådomar | Plocka blommor under tystnad, sju eller nio blommor under kudden för att drömma om sin blivande. |
| Folktro | Midsommarnatten ansågs magisk; läkeväxter och dagg hade särskild kraft. |
Vad experter säger om filmens koppling till verkliga traditioner
Po Tidholm och Jonas Engholm från Nordiska museet framhåller att en del element i filmen är inspirerade av verkliga seder, såsom dans kring stången och blomkransar, men att många andra inslag är filmiska konstruktioner eller mytiska tolkningar utan stöd i akademisk forskning. Runeskrivningen i filmen och tempelceremonierna är exempel på sådant som saknar historisk grund.
En del av filmens magiska och våldsamma element lånar från folktro och sägner, exempelvis Hårgadansen, men de flesta rituella överdrifterna är skapade för scenen. Experterna understryker att traditionerna kring midsommar är flexibla och föränderliga; många moderna inslag har vuxit fram under 1900-talet och tidigare hednisk praktik ofta handlade om pragmatisk magi med anknytning till jordbruk och vardagsliv.
Ytterligare noter
- Musiken till filmen är skriven av den brittiske artisten The Haxan Cloak, vars artistnamn är inspirerat av det svenska ordet ”häxa”.
- Filmen har fått mycket uppmärksamhet för sin visuella stil och för hur den använder sorg, relationer och kulturell främlingskap som drivkrafter i skräckgenren.
- Florence Pugh gör en mycket stark insats i rollen som Dani och filmens fokus på hennes känslomässiga resa ger berättelsen tyngd bortom hallucinationerna och de groteska ritualerna.
