Muntorrhet (xerostomi) och hyposalivation är vanliga och ofta underdiagnostiserade tillstånd med betydande konsekvenser för mun- och allmänhälsa. Xerostomi: Subjektivt upplevd muntorrhet. Hyposalivation (sialo-peni): Objektiv mätning där gränsvärden stimulerad saliv <0,7 ml/min. Vilosaliv < 0,1 ml/min. i vila.
Den första stora epidemiologiska studien av muntorrhet gjordes av ett svenskt team, Österberg et al, som 1984 undersökte 1148 70-åriga män och kvinnor i Göteborg. De rapporterade att 16 % av männen och 25 % av kvinnorna led av muntorrhet. Hos båda könen fanns ett starkt samband till antalet konsumerade läkemedel.
, prevalens och riskfaktorer)
Bakgrund, etiologi och riskfaktorer
Nedsatt salivsekretion är enskilt största orsaken till försämrad munhälsa. Både låg uppmätt salivsekretion och subjektiv upplevelse av muntorrhet är starkt relaterat till den allmänna hälsan och behandlingar vid olika sjukdomstillstånd, inte minst medicinering. Ålder - generellt sett avtar salivsekretionen med stigande ålder. Detta kan delvis orsakas av ökande medicinering och minskad reservkapacitet i spottkörtlarna. Stigande ålder - ffa hos kvinnor. Kön - kvinnor producerar mindre saliv än män.
Läkemedel mot högt blodtryck, många psykofarmaka (ffa högdos-neuroleptika, antidepressiva), astma och allergier. Cirka 200 läkemedel uppger muntorrhet som biverkan; ex.v. antikolinerga, dämpare av sympatikusaktivitet, centralt dämpande eller diuretika, antihistaminer, antiarytmika, opioider, cytostatika. Polyfarmaci förstärker besvären. Strålning mot huvud- och halsområdet ger ofta svår muntorrhet. Flera systemiska sjukdomar, f f a autoimmuna (t ex Sjögren syndrom) och endokrina (t ex diabetes). Feber. Uttorkning. Munandning - speciellt nattetid. Ätstörningar kan ge låg salivsekretion, speciellt uttalat hos barn och ungdomar. Stress och nervositet kan ge tillfällig muntorrhet.
Läs även: Variationer av baconris
Salivens fysiologi i klinisk kontext
Saliv produceras från olika spottkörtlar. Det finns tre stora pariga körtlar: Öronspottkörteln (parotis) producerar serös saliv, Tungspottkörteln (sublingualis) mukös saliv, Underkäksspottkörteln (submandibularis) en blandad typ av saliv. Utöver dessa finns också många små accessoriska spottkörtlar som producerar mukös saliv. All denna saliv blandas i munhålan till så kallad helsaliv.
Saliven har många viktiga funktioner. Den smörjer, skyddar, försvarar, spolar rent, underlättar matsmältningen, bidrar till smakupplevelsen, buffrar och lagrar mineral. Därför påverkar muntorrhet mer än livskvaliteten - det har en direkt inverkan på både den allmänna och orala hälsan.
Klinik, symtom och komplikationer
- Svårt att tala, svälja, tugga, obehaglig smak/förändrad smakupplevelse, dålig andedräkt, sveda, sköra slemhinnor, infektioner i munnen, karies och tandlossning, försämrad livskvalitet.
- Svårigheter att tala, tugga och svälja.
- Svårt att sova då muntorrheten är speciellt uttalad på natten.
- Smakstörningar. Känsla av att ha dålig andedräkt. Sänkt livskvalitet.
Hyposalivation innebär en ökad risk för karies och för inflammationer i munslemhinnan. Låg salivsekretion ökar den orala plackbelastningen och förlänger den tid det tar att efter ett kolhydrathaltigt intag av föda eller dryck, återfå ett normalt pH-värde, så kallad oral clearance. Ökad kariesaktivitet, speciellt buckalt och lingualt. Atypisk karies hos äldre på blottade rotytor och incisalskär. Gingivit och blödande tandkött. Oral candidos.
Objektiv mätning och tröskelvärden
Normalt ska salivsekretionen vid vila ligga på 0,25-0,35 mL/min och vid tuggning på 1-3 mL/min. I nedanstående tabell anges gränsvärden för låg salivsekretion för både barn och vuxna. Låg uppmätt salivsekretion benämns hyposalivation medan låg upplevd salivsekretion brukar kallas xerostomi. Även om individen har låg salivsekretion, upplevs detta som muntorrhet först när salivsekretionen minskats till ca 50 %.
Läs även: Rustikt bröd från Kungsörnen
| Ålder | Vilosaliv | Stimulerad saliv |
|---|---|---|
| 6-8 år | < 0,1 mL/min | < 0,2 mL/min |
| 9-15 år | < 0,1 mL/min | < 0,5 mL/min |
| Vuxna | < 0,1 mL/min | < 0,7 mL/min |
Principer för behandling: stimulera, ersätta, skydda
Uttalad muntorrhet är svårt att bota då det är starkt kopplat till det allmänna hälsotillståndet och oftast har bakomliggande orsaker som är svåra att åtgärda, t ex nödvändig medicinering. Det är dock viktigt att försöka mildra symptomen som kan ha stor inverkan på livskvaliteten och att försöka hindra eller mildra skador på tänder och slemhinnor. När en medicin med muntorrhet som förmodad biverkan sätts in, är det viktigt att påminna om extra uppmärksamhet på kost och munhygien och vikten av regelbundna tandvårdsbesök.
Innan behandling påbörjas är det lämpligt att mäta salivsekretionen. Innan behandlingen påbörjas är det lämpligt att mäta salivsekretionen.
Receptbelagda läkemedel: systemisk salivstimulering
Salagen ger salivsekretion genom att aktivera muskarinreceptorer på salivkörtlarna. Salagen kan förskrivas på indikation xerostomi på grund av strålbehandling mot huvudhalsområdet eller xerostomi på grund av Sjögrens syndrom. Salagen kan således förskrivas vid muntorrhet orsakad av atrofi av salivkörtlar. Effekten av pilokarpin på salivflödet hos patienter som drabbats av muntorrhet till följd av strålbehandling mot salivkörtlarna eller Sjögrens syndrom har dokumenterats i ett flertal studier (1, 2). Jämförande studier eller långtidsstudier avseende effekt på kariesutveckling och förekomst av oral candidos saknas emellertid.
- LeVeque FG, et al. A multicenter, randomized, double-blind, placebo-controlled, dose-titration study of oral pilocarpine for treatment of radiation- induced xerostomia in head and neck cancer patients. J Clin Oncol.
- Vivino FB, et al. Pilocarpine tablets for the treatment of dry mouth and dry eye symptoms in patients with Sjogren syndrome: a randomized, placebo-controlled, fixed-dose, multicenter trial. P92-01 Study Group.
Pågående läkemedelsbehandling som ger muntorrhet bör omvärderas. En patient med muntorrhet behöver uppmanas att kontrollera sitt munstatus hos tandvården med täta intervaller t ex en gång varje halvår, både av tänder och slemhinnor.
Receptbelagda lokala alternativ och stödjande behandling
Vid permanent muntorrhet behöver saliven stimuleras hela livet och många gånger per dag. Stimulera och aktivera salivkörtlar genom smak och tuggning. Salivstimulerande sugtabletter. En salivstimulerande tablett som kan receptförskrivas, är Xerodent. Xerodent innehåller äppelsyra som stimulerar smakreceptorer och därmed aktiverar salivationsreflexen. Effekten av Xerodent finns inte dokumenterad i publicerade studier men resultat från tillverkarens kliniska prövning visar att Xerodent ger en signifikant större salivsekretion än fluoridtabletter men inte mer salivsekretion än handelsvaran Salivin (sugtablett med äppelsyra).
Läs även: En guide till Vit Chokladmousse med Hallon
Salivstimulerande preparat eller saliversättningsmedel. Saliversättningsmedel används framför allt till patienter som är extremt muntorra. Till natten vid behov munfuktningsgel. Geler är lätta att använda och passar speciellt bra som slemhinneskydd under natten och för den som bär avtagbar tandprotes. Ofta får man kombinera både en stimulerande och ersättande produkt.
Profylax och munvård under läkemedelsbehandling
Noggrann munhygien med fluortandkräm. Fluoridtillskott, förutom tandborstning två gånger per dag med fluoridtandkräm, krävs vid förekomst av egna tänder, i första hand sköljning med 0,2 % NaF-lösning. En del patienter kan dock ha svårt att skölja t ex vid förlamningar och dysfagi, då risk för felsväljning föreligger. För många passar då högfluoridtandkräm eller fluoridgel på tandborste bäst. På tandkliniken kan frekventa fluoridlackningar utföras.
Rehydrering. Undvik drycker sötade med socker. Undvik småätande och tillför rikligt med vätska vid måltid. Välj tandträm utan natriumlaurylsulfat och undvik munskölj med alkohol.
- Plackkontroll och gingivit: Vid gingivit kan man periodvis vilja använda klorhexidin. Ordinera under en begränsad tid och följ upp samt kombinera med en tandkräm som inte stör klorhexidinets effekt. Tänk på att munsköljmedel med alkohol ytterligare torkar ut en redan torr munhåla.
- Avtagbar protes: Patienten måste ta ut protesen nattetid och optimera sin proteshygien.
Behandling av komplikationer: oral candidos
Muntorrhet predisponerar för oral svampinfektion. Behandlas med Nystatin. Nystimex är det första valet: sköljning med 3 ml x 4 under en minut och därefter nedsväljning. Om detta inte tolereras, spottas lösningen ut. Observera att ordinationen 1 ml är otillräcklig och att den ska fortsätta i 4 veckor, alltså betydligt längre än fram till symptomfrihet. Svamp i munvinklarna behandlas med mikonazol + hydrokortison.
Det kan vara svårt för en del patienter att klara av den omständliga behandlingsregimen med lokalbehandling och då finns systemisk medicinering såsom Diflucan. Detta bör dock initieras av en läkarkontakt vid risk för interaktionsproblematik. Har antimykotika satts in, bör effekten utvärderas efter en månad så att inte infektionen återkommer.
Team, uppföljning och vårdnivå
Det är viktigt att läkare och sjuksköterskor, logopeder m fl uppmärksammar och informerar om tillståndet, då de oftare träffar dessa patienter än vad tandvården gör. Misstänks muntorrhet, antingen genom att patienten direkt klagar eller att andra tecken finns, bör tandvården kontaktas. Vid lättare besvär, uppmanas patienten kontakta tandläkare eller tandhygienist. Om patienten har så grava besvär att välbefinnande och munhälsa påtagligt försämrats, bör en remiss ställas till specialisttandläkare i orofacial medicin som gör en utredning i samarbete med remittenten. Där ingår mätning av salivationen. Sådan kompetens finns på de flesta sjukhus och remisser tas emot både från sjukvården och tandvården.
Kontroll av systemiska faktorer såsom järn- eller B12-brist är primärvårdens ansvar, likaså att se över om dubbelförskrivningar av muntorrhetsinducerande preparat föreligger eller om byte kan ske som ger patienten mindre besvär. En patient med muntorrhet behöver uppmanas att kontrollera sitt munstatus hos tandvården med täta intervaller t ex en gång varje halvår, både av tänder och slemhinnor.
Rekommenderade och exempel på förskrivningsbara produkter
Skånelistans rekommenderade läkemedel och Bakgrundsmaterial. Muntorrhet kan behandlas med salivstimulerande preparat eller med saliversättningsmedel. Övriga salivstimulerande preparat på marknaden är inte läkemedel och tas därför inte upp på denna lista. Sugetabl. Fludent*. Tuggummi Fluorette*. Munskölj/Sugtabl. T Gelo Revice*, T Xerodent*.
På denna sida hittar du bland annat salivstimulerande sugtabletter, munsprayer och fuktgel som kan lindra besvären när du är torr i munnen. Ett bra och enkelt sätt att lindra besvären är att skölja munnen med vatten. Salivproduktionen ökar också när du tuggar. Därför är det bra att äta mat med mycket tuggmotstånd i, som till exempel råa morötter. Sockerfritt tuggummi kan också hjälpa.
Anamnes, status och patientinformation
Man kan inte helt lita till patientens rapportering, då den upplevda muntorrheten inte alltid stämmer överens med den uppmätta salivsekretionen. Det som oftast rapporteras är muntorrhet nattetid då salivationen är minst. Muntorrhet dagtid kompenseras oftast med mer intag av dryck eller ibland ökat småätande. Det kan vara svårt att kliniskt upptäcka muntorrhet om man inte är van att titta i munhålan men torra och/eller röda slemhinnor och tunga samt fnasiga läppar kan vara tecken på att saliven inte har tillräcklig smörjande effekt. Ett annat tecken är smackande tal.
Det blir svårare att äta, vilket kan leda till undernäring förutom att själva måltidssituationen inte längre blir något att se fram emot. För patienter med dysfagi kan både den försämrade munhygienen och de tilltagande sväljningsproblemen öka risken för aspirationspneumoni som är ett allvarligt tillstånd hos en skör individ.
Vårdsystem och stöd
Det finns ett särskilt tandvårdsbidrag (STB) som gäller patienter med muntorrhet. Det ingår i Försäkringskassans ersättningar och styrks antingen via ett salivprov på tandkliniken eller ett läkarintyg. Stödet omfattar 600:- per halvår för undersökning och förebyggande åtgärder och är avsett att stötta regelbundna besök hos tandvården. Det kan inte sparas. Muntorrhet, ospecificerad R68.2.
Källor och referensram
Läkemedelsboken. Skånelistans rekommenderade läkemedel och Bakgrundsmaterial. Salivary flow, saliva, pH and buffering capacity in 70-year-old men and women. Correlation to dental health, dryness in the mouth, disease and drug treatment. Osterberg T, Landahl S, Hedegård B. J Oral Rehabil. 1984 Mar;11(2):157-70. Hyposalivation and Xerostomia in Dentate Older Adults, Wiener, R. Constance et al., The Journal of the American Dental Association , Volume 141 , Issue 3 , 279 - 284. Self-reported oral and general health related to xerostomia, hyposalivation, and quality of life among caries active younger adults, Flink H, Tegelberg Å, Arnetz JE & Birkhed D. Författare: Inger Wårdh (Docent, övertandläkare. Institutionen för odontologi / Karolinska Institutet) Granskare: Torbjörn Ledin (Professor. Avdelningen för Logopedi, Audiologi och Otorhinolaryngologi / Linköpings universitet) Reviderad: 2026-02-25.
Det är tyvärr svårt att bota muntorrhet, behandlingsmålet blir oftast att lindra besvären, förhindra munslemhinneinfektioner och icke reversibla skador på tänderna. Besvären har dock så stor inverkan på det dagliga välbefinnandet att även detta är en god målsättning.
