Laga kraft innebär att en dom eller ett beslut av en domstol eller myndighet inte längre kan överklagas. Ett beslut vinner laga kraft när det inte längre kan överklagas. Detta sker vanligen om en dom eller ett besluts klagotid går ut utan att ett överklagande har inkommit, och det sker automatiskt för högsta instans domar. Om en övre instans inte meddelar prövningstillstånd vinner den föregående instansens dom också laga kraft.
Vad innebär laga kraft i förvaltningsrätten?
I förvaltningsrätten skiljer man på beslut fattade av en myndighet och beslut fattade av en kommun. Olika regler gäller ofta för de två beslutstyperna. Huvudregeln är att ett myndighetsbeslut vinner laga kraft 3 veckor efter att adressaten tagit del av beslutet (44 § förvaltningslagen), men det kan finnas avvikande tidsfrister i olika speciallagar. ”Att ta del av” innebär den tidpunkt man får kännedom om beslutets innehåll till följd av myndighets åtgärd. Myndigheten kan ha underrättat den enskilde genom delgivning eller andra metoder. Idag anses myndigheten vara den som ska bevisa när den enskilde fick del av beslutet.
När en dom eller ett beslut inte kan överklagas står avgörandet fast och kan normalt inte ändras. Under vissa förutsättningar kan även ett beslut som fått laga kraft överklagas. Detta är möjligt genom resning, återställande av försutten tid och domvilla, så kallade särskilda rättsmedel.
Överklagandetid, kungörelse och kommunala beslut
Om en myndighets beslut är överklagbart ska det av beslutet framgå när och hur en överklagan kan göras. För de kommunala beslut som får överklagas genom laglighetsprövning ska överklagande ha kommit in inom 3 veckor från den dag då det tillkännagavs på kommunens, regionens eller kommunalförbundets anslagstavla att protokollet över beslutet justerats (13 kap. 5 § kommunallagen). När byggnadsnämnden tagit ett beslut om bygglov ska beslutet kungöras genom ett meddelande i Post- och Inrikes Tidningar, numera kommunens anslagstavla. Det meddelande som kungörs ska också skickas till vissa sakägare.
Läs även: Zodiac gummibåt reparation - steg för steg
Beslut av sista instans och andra beslut som inte får överklagas får laga kraft direkt. I förvaltningsrättens dom står det inom vilken tid och till vilken kammarrätt du ska klaga. I nästan alla fall överklagas en myndighets beslut till förvaltningsrätten och först därefter till kammarrätten. I överklagandet ska du tala om vilket avgörande du överklagar och på vilket sätt du vill att kammarrätten ska ändra det. Om målet kräver prövningstillstånd ska du tala om varför du anser att kammarrätten ska ge prövningstillstånd.
Bygglov och verkställighet innan laga kraft
Beslut som fattas av byggnadsnämnden får laga kraft när tiden för överklagande löpt ut. Beslut om bygglov, rivningslov och marklov får dock normalt verkställas, det vill säga genomföras, omedelbart. Det gäller dock inte om byggnadsnämnden har bestämt att beslutet ska gälla först när det har fått laga kraft. Detta på grund av att ett genomförande av åtgärden kan medföra skador som inte kan återställas, på natur- eller kulturvärden eller riksintresse för totalförsvaret. Det innebär att ett beslut om att ge lov gäller även om överklagandetiden inte har löpt ut eller om beslutet har överklagats men inte prövats slutligt.
Att ett lovbeslut gäller omedelbart innebär dock att en överinstans kan bestämma att beslutet tills vidare inte ska gälla, så kallad inhibition. Ett lovbeslut kan inhiberas oavsett om ett startbesked har getts eller ett villkor för att få påbörja åtgärden har uppfyllts.
Särskilda rättsmedel: resning, återställande av försutten tid och domvilla
Det finns särskilda möjligheter att i vissa fall få ett beslut prövat även efter att det vunnit laga kraft. Det kan exempelvis bli aktuellt om nya omständigheter eller bevis som inte tidigare varit kända har kommit fram och sannolikt hade lett till att utgången av målet blivit annorlunda om dessa varit kända. Rättegångsbalken innehåller bestämmelser om resning och om återställande av försutten tid. Om någon som får överklaga inte har överklagat ett beslut i rätt tid och detta beror på ett oförutsett eller ursäktligt hinder, så kallat laga förfall, kan ny överklagandetid beviljas.
Läs även: Reparera istället för att köpa nytt
Återställande av försutten tid är en begäran att en överklagandetid ska börja löpa igen. Det krävs dock att sökanden kan visa att förseningen beror på något som sökanden inte kunnat råda över eller haft anledning att räkna med. Det kan exempelvis vara personliga skäl som allvarlig sjukdom eller dödsfall. Andra skäl kan vara sådana som att överklagan har kommit bort i postgången eller blivit försenad. En ansökan om återställande av försutten tid ska ha kommit in inom tre veckor från det att förfallet upphörde, det vill säga från det att hindret att överklaga inte längre finns.
Klagan över domvilla är en begäran om att ett avgörande som inte längre kan överklagas ska undanröjas på grund av ett grovt rättegångsfel som påverkat utgången av målet. Med grovt rättegångsfel menas ett mycket allvarligt fel från domstolens sida vid tillämpningen av de regler som gäller för domstolens handläggning av en process.
Lagakraftsintyg och bevis för laga kraft
När en part begär att ett beslut som gäller parten ska verkställas av en myndighet, kan myndigheten först ålägga parten att av förvaltningsdomstolen skaffa ett bevis över att beslutet inte har överklagats under besvärstiden, dvs. Förvaltningsdomstolen kan utfärda ett lagakraftsintyg endast över ett sådant beslut som kan överklagas hos förvaltningsdomstolen. Ett lagakraftsintyg kan fås, om beslutet inte har överklagats hos förvaltningsdomstolen. Beviset kan utfärdas först efter besvärstidens utgång. Begäran om ett lagakraftsbevis och de handlingar som hänför sig till den kan dock lämnas in till förvaltningsdomstolen innan besvärstiden löpt ut.
I och med att det handlar om protokoll av kommunfullmäktige så bör det finnas på kommunens anslagstavla där det även står hur länge en har att överklaga beslutet (besvärstid). Efter att tiden löpt ut kan en vända sig till förvaltningsdomstolen och begära ut ett lagakraftbevis som styrker att beslutet är fastställt och inte längre kan överklagas.
Omprövning och negativ rättskraft
Avslagsbeslut anses tillhöra den grupp av beslut som inte vinner negativ rättskraft i förvaltningsrättslig mening. Det innebär att beslutsmyndigheten är skyldig att ta upp till behandling en ansökan från en person som redan tidigare erhållit ett avslagsbeslut på en likadan ansökan. Av de i förvaltningsrättslig praxis och litteratur utvecklade principerna rörande negativ rättskraft följer att en myndighet har rätt att häva ett avslagsbeslut som den själv har fattat och ta upp ärendet till förnyad prövning.
Läs även: Pris för skärmreparation hos Elgiganten: Allt du behöver veta
Av 27 § förvaltningslagen följer att om en myndighet finner att ett beslut, som den har meddelat som första instans, är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall myndigheten ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och utan att det blir till nackdel för någon enskild part. Skyldigheten gäller även om beslutet överklagats, såvida inte klaganden begär att beslutet tills vidare inte skall gälla (inhibition).
Rättsverkningar av en lagakraftvunnen dom i allmän domstol
En lagakraftvunnen dom av allmän domstol kan inte ändras eller angripas i annan ordning än med anlitande av extraordinära rättsmedel. En tvistemålsdoms rättskraft innebär att de bakomliggande rättsfakta som utgjort förutsättning för domen prekluderas och att det som anges i domslutet är det som gäller mellan parterna. Sedan stämning väckts mot staten är det alltså inte längre fråga om handläggning av ett förvaltningsärende utan om ett tvistemål vid allmän domstol. I sådana tvistemål gäller rättegångsbalkens regler och domar kan överklagas till hovrätt och Högsta domstolen i den ordning som rättegångsreglerna föreskriver.
Praktiska råd vid överklagande och vid behov av bevis på laga kraft
- Kontrollera i beslutet eller protokollet vilken överklagandetid som anges och hur delgivning har skett.
- Om du fått beslutet genom delgivning kommer myndigheten troligen att räkna överklagandefristen från det datum som framgår av delgivningskvittot, eftersom det är enklast ur bevishänseende.
- Om du behöver bevis för att ett beslut vunnit laga kraft: vänd dig till förvaltningsdomstolen och begär ut ett lagakraftbevis efter att besvärstiden löpt ut.
- Om överklagandet inte gjorts i rätt tid men du har giltiga skäl (laga förfall) kan du ansöka om återställande av försutten tid; en sådan ansökan ska göras inom tre veckor från det att hindret upphört.
- Vid osäkerhet i juridisk handläggning, eller om du behöver hjälp att formulera ett överklagande, rekommenderas att konsultera sakkunnig jurist med erfarenhet av förvaltningsrätt och bygglovsfrågor.
Exempel på när särskilda prövningar kan aktualiseras
Det kan exempelvis bli aktuellt att använda resning eller domvilla om nya omständigheter eller bevis som inte tidigare varit kända har kommit fram och sannolikt hade lett till ett annat utfall. HD har i ett avgörande återställt den försuttna tiden för överklagande av ett beviljat bygglov. Klagan över domvilla som grundar sig på en omständighet som inte tidigare har åberopats i målet skall avvisas, om klaganden inte gör sannolikt att han har varit förhindrad att åberopa omständigheten i rättegången eller han annars haft giltig ursäkt att inte göra det.
Sammanfattande praktiska steg
- Fastställ vilken typ av beslut det är (myndighetsbeslut, kommunalt beslut, bygglov etc.).
- Kontrollera delgivningstidpunkt och överklagandefrist i beslutet eller i kungörelse på anslagstavlan.
- Vid behov av bevis: ansök till förvaltningsdomstolen om lagakraftbevis efter besvärstidens utgång.
- Vid försuttna frister: överväg ansökan om återställande av försutten tid och samla bevis för laga förfall.
- Vid misstanke om grovt rättegångsfel: överväg klagan över domvilla.
