Betydelse och ursprung av uttrycket "snacka men ingen verkstad"

Uttrycket "snacka men ingen verkstad" fångar en vardaglig, men tydlig, kritik av skillnaden mellan ord och handling: att prata mycket om något utan att faktiskt göra det. Textmaterialet som ligger till grund för denna artikel innehåller både personliga reflektioner och exempel på hur ord måste följas av handling för att ge resultat. Här används redan skrivna meningar och stycken för att bygga en så utförlig och detaljerad framställning som möjligt.

Vad uttrycket betyder

Uttrycket "mycket snack och lite verkstad" passar onekligen in på mig. Jag tänker. Jag snackar. Ibland snackar jag om något så länge att själva snacket blir handlingen. Ibland lurar jag mig själv att det på något mirakulöst vis redan har skett. För att jag har snackat om det. Ha! Jag är bra på att skjuta upp saker. Ordet bra passar bra då det rör saker som inte är så viktiga för mig. Bra passar mindre bra när det kommer till sådant som har betydelse för min egen hälsa, eller för mina ambitioner och mål för framtiden. Då är det snudd på obegripligt att jag inte kan få ändan ur vagnen.

Vissa människor är så kallade ”doers”. De får saker gjorda, kort och gott. Själv är jag mer av en drömmare. Full av idéer, men likväl en drömmare. Jag inleder projekt med stor entusiasm, men tappar allt som oftast lusten på vägen … Men jag har planer. Åh, vad jag har planer. Jag ska göra det och jag ska göra det. Jag ska. Jag ska bara. Uttrycket "mycket snack och lite verkstad" passar onekligen in på mig. Jag tror jag tar och vänder på det: lite snack och mycket verkstad ska hädanefter bliva min musik!

Varför ord måste bli handling

Det krävs helt enkelt förändring för att åstadkomma förändring. Stundom kan det vara motiverat att säga till andra vad man ska göra, för att sätta lite press på sig själv. I synnerhet när det kommer till att förbättra sina levnadsvanor, såsom att äta hälsosammare, träna mer, minska alkoholintaget eller sluta röka. Men ingen annan kan ta besluten. Till syvende och sist är det ändå du som måste bestämma dig.

Läs även: Populär kladdkaka utan socker

Jag pratade till exempel om att sluta röka lika länge som jag rökte. Sedan slutade jag prata. Och slutade röka. Eller var det tvärtom? Hur som helst verkar det vara extra svårt att göra saker för sin egen skull. Varför det är så vet jag inte. När det gäller att hjälpa andra går det ju av bara farten. Utom när man lovar att göra mer än man i själva verket orkar eller hinner med. Bäst att undvika det. Lova inte runt och håll tunt. Gör det du säger eller säg det inte. Var en person andra kan lita på. Var en person du själv kan lita på. Det är inte tanken som räknas, det är handlingen.

Handlingens sociala betydelse och förtroende

Att stå för sitt ord är vett och etikett. Precis lika självklart som att komma i tid (eller meddela sen ankomst) att svara på tilltal och att ta i hand när vi möter nya människor. Vett och etikett handlar i grund och botten om ödmjukhet och respekt för andra människor. Om vi inte har känsla för vett och etikett på basnivå ökar risken vi att förlorar vår känsla för rätt och fel i stort. Skulle det bli så kan vi få ett samhälle där barn skadar andra barn och där vuxna människor tar sig friheten att på olika sätt utnyttja och skada andra.

De flesta av oss möter andra människor varje dag. Personer som uppfattar oss och bedömer oss, kanske inte alltid medvetet, men det är så vi funkar. Vi skapar oss en uppfattning utifrån vad vi ser och hör. Vissa av dessa uppfattningar går också vidare till andra personer som vi kanske inte ens mött. De kommer också att bedöma oss, baserat på vad de får höra. Precis som vi bedömer andra på samma sätt. Frågan är bara hur vi vill bli sedda. Det räcker inte med att prata och tycka saker. Hur du är som person påverkar inte bara alla du möter utan också, i allra högsta grad, dig själv. Det du tänker om och säger till dig själv lägger grunden för hur du mår och känner dig.

Praktiska konsekvenser i lokalsamhället

Det jag slås av är att allt alltid är aktuellt på något sätt. Tiden går igen. Då handlade det om kommunens framtid och utmaningar. Då handlade det om utflyttning och om ungdomarna. Då handlade det om Dundret. Som idag. Gellivare dör ut. Ingen vill bo här. Alla ungdomar flyttar härifrån. Herregud vad ska vi göra!?! Det verkar som om panik uppstår varje gång flyttningsstatistik presenteras. Kommunalråd intervjuas, arbetslöshetssiffror jämförs med växande flyttningsunderskott och det spekuleras i det mesta.

Läs även: Brownies och biskvier – mjölk- och glutenfritt

Paniken visar sig också rätt tydligt när kommunalrådet i ett rubrikval på kommunens hemsida utbrister ”Kom Hit!”. Många verkar få panik. Inte jag. Visst, statistiken ljuger inte. Flyttningsunderskottet är högt, arbetsbristen gör att det inte flyttar hit några människor, skatteintäkterna minskar och därför menar man att det inte går att upprätthålla vård, skola och omsorg. Faktumet att flyttningsunderskottet är högt: Ja men herregud, försök i varje fall! Jag pratar ofta med vänner som för många år sedan flyttat och nästan ingen har någonsin hört ett ord från sin hemkommun. Jag har själv bott i Luleå ett år och under den tiden var det enda från Gellivare kommun som damp ner på hallmattan en kontrolluppgift.

Det ger ingenting att hålla på att utreda och ”se över saker”, det är näven i bordet som gäller, ett oerhört aktivt arbete med nya offensiva och lite uppkäftiga metoder som krävs. Med lite politisk vilja och framförallt styrka, nya offensiva och orädda metoder och med starka och handlingskraftiga ledare är Gellivares framtid inte mycket att oroa sig för.

Dundret och lokalt landskap (foto/infografik)

Exempel på konkret handling: utbildning och entreprenörskap

Bengt Flyckt berättade förra veckan kort bland annat om gymnasieeleverna som driver företag inom Ung Företagsamhet (UF). Jag skulle vilja trycka lite extra på just detta. Jag har själv drivit ett så kallat UF-företag när jag gick på gymnasiet och efter det även arbetat ett läsår som länsansvarig för verksamheten. UF erbjuder alla landets gymnasieskolor ett unikt utbildningsprogram där eleverna under ett läsår får möjlighet att praktiskt driva ett företag. Man går igenom ett företags alla delar, deltar på både regionala och nationella mässor och tävlar mot varandra i olika kategorier.

UF-företaget är en pedagogisk konstruktion men drivs som ett riktigt företag, med riktiga pengar och riktiga produkter. Till sin hjälp har eleverna rådgivare från det lokala näringslivet. Vid läsårets slut avvecklas det. Det primära målet är absolut inte att alla elever som drivit UF-företag ska bli fullfjädrade företagare utan istället att dessa ska få prova på företagandet, nå en personlig utveckling och förstå att det är en möjlighet i livet att själv skapa sitt levebröd. Gellivares UF-företag når nästan varje år framstående placeringar i regionala och nationella tävlingar. Sedan 1993 har det i Gellivare utbildats 116 ungdomar i att praktiskt driva ett företag. Uppföljningar visar generellt att runt 20% är egna företagare inom några år. Motsvarande siffra för ”andra ungdomar” är ungefär 3%.

UF-företag: Ungdomar i arbete (bild/diagram)

Stöd från företag och organisationer

Här görs det något. Expandums arbete är beundransvärt, även om jag tycker att dom behöver bli lite vassare och delta mer i samhällsdebatten. Lärlingsverksamheten är helt suverän och Idéum likaså. LKAB och Boliden visar också gång på gång att man vill ta ansvar för den här bygden genom att man stöder, inte bara Expandums verksamhet, utan också många andra initiativ. ”Ja men allt detta kostar ju mycket pengar”. Visst, men det är småpotatis jämfört med vad det förhoppningsvis ger.

Läs även: Recept: Kaka utan ägg, smör, mjölk

Från ord till handling - råd och tankesätt

Det primära målet är absolut inte att alla elever som drivit UF-företag ska bli fullfjädrade företagare utan istället att dessa ska få prova på företagandet, nå en personlig utveckling och förstå att det är en möjlighet i livet att själv skapa sitt levebröd. Det handlar om motivation och om välbefinnande. Om hur du vill må, vart du vill gå och vem du vill vara. Om före och efter. Och nu.

Förutom när snack verkligen är verkstad. När viktiga ord behöver sägas. När man behöver erkänna något, för andra och för sig själv. När man behöver be om hjälp, säga att man älskar någon, säga att det räcker nu. Viktig information till de berörda, som jag kallar det. Något som kan göra all skillnad.

Intervju om att gå från ord till handling (video)

Personligt ansvar och trovärdighet

Jag träffar till och från personer, i arbetet och privat, där det jag ser inte stämmer överens med det jag hör. Ett personlighetsdrag som jag uppskattar mycket är förmågan att stå för sitt ord. Har någon sagt till mig att han eller hon ska utföra en uppgift förväntar jag mig att det blir gjort. Jag kanske är naiv men jag tar det som ett löfte även om personen ifråga inte använt orden ”jag lovar”.

Bara du vet vad du behöver göra. För egen del har jag mycket att ta tag i. Och då pratar jag inte om måsten, utan om glädjeämnen. Men nog pratat om det. Är den du är just den samma som du önskar vara? Är den du är just den samma som du vill att andra ser?

Sammanhanget där uttrycket används

Uttrycket används ofta i vardagligt språk för att beskriva människor, organisationer eller politiska initiativ som pratar mycket om förändring men som inte genomför den. Det kan gälla allt från personliga vanor ("Jag ska börja träna") till kommunal planering ("Nu ska vi vända flyttningsunderskottet"). I texten ovan finns flera konkreta exempel där handling behövs: kommunens utredningar som toppar listan men saknar genomförande, behovet att ompröva dubbel service som två badhus i en tätort, samt vikten av att aktivera ungdomars entreprenörskap genom UF.

Praktisk checklista för att gå från snack till verkstad

  • Sätt tydliga, mätbara mål: Specificera vad som ska göras och när.
  • Sätt press på dig själv genom att berätta det för andra - men följ upp.
  • Prioritera handling framför eviga utredningar: näven i bordet när det krävs.
  • Utnyttja lokalt stöd: samarbeta med företag och organisationer för resurser.
  • Skapa praktiska utbildningsmöjligheter för unga, t.ex. UF och lärlingsverksamhet.
  • Fira konkreta framsteg för att bygga momentum och visa att verkstad ger resultat.

Exempel på effekter när handling möter plan

Vi ser idag massor av exempel på nya initiativ och starka viljor: Dundrets ”pånyttfödande” är ett. Aftonbladets ansedda skribent Tom Hjelte skrev så här för några dagar sedan: ”…killarna bakom succéer som Bondi Café och Bo’s Bar har i helgen premiär för sitt nya projekt. Alla som varit på något av killarnas ställen vet att detta är the place to be i vinter, låt vara att stället ligger tio mil norr om polcirkeln”. Vi har ett otroligt starkt kapital för framtiden som inte många andra inlandskommuner kan konkurrera med.

Med lite politisk vilja och framförallt styrka, nya offensiva och orädda metoder och med starka och handlingskraftiga ledare är Gellivares framtid inte mycket att oroa sig för. Jag flyttar nog snart men jag kommer tillbaka.

Åtgärd Konsekvens om endast snack Konsekvens om snack + verkstad
UF och lärlingsverksamhet Ungdomar testar inget praktiskt Fler entreprenörer, personlig utveckling
Kommunala utredningar utan genomförande Stagnation, förlorade möjligheter Effektiv resursanvändning och stärkt service
Företagsstöd från lokala industrier Missade investeringar Lokalt entreprenörskap och jobbskapande

Det finns en tydlig röd tråd i texten: prat i sig är inte skadligt - ibland är orden nödvändiga - men utan efterföljande handling förblir orden tomma. Det går att vända från "mycket snack och lite verkstad" till "liten snack, mycket verkstad" genom konkreta åtgärder, ansvarstagande och praktiskt samarbete.

Populära inlägg: