Texten nedan kombinerar innehållet från utkastet för att ge en så fullständig och detaljerad bild som möjligt av temat - Anne Frank, livet i det ockuperade Nederländerna, samt bakgrundsmaterial om Hamburg som kontext och kontrast. Avsnitten bygger på befintliga meningar och formuleringar ur det givna materialet och fogas samman för att skapa en logisk och informativ helhet.
Anne Frank: kort biografi och dagbokens öde
Den kanske mest kända flickan från den här tiden var också tysk, men hade flytt med sin familj till Nederländerna. Anne föddes 12 juni 1929 och dog troligen i februari 1945. Familjen Frank gick under jorden (gömde sig) den 6 juli 1942, efter att Margot Frank hade fått en kallelse till ett arbetsläger i Tyskland. Annes dagboksanteckningar återfanns senare av hennes pappa, Otto Frank. Otto hade istället blivit deporterad till utrotningslägret i Auschwitz, men blev trots det den enda i familjen Frank som överlevde - efter att lägret befriats av Röda armén i januari 1945.
Pappan lät 1947 publicera Annes dagbok under titeln Het achterhuis (Gårdshuset). När boken gavs ut i Sverige fick den istället titeln Anne Franks dagbok. Annes dagbok har sin sista anteckning den 1 augusti 1944. Den 4 augusti 1944 upptäcktes gömstället, och de gömda greps av tyska säkerhetspoliser. Anne och hennes syster Margot avled i koncentrationslägret Bergen-Belsen i mars 1945.
Vad skrev Anne Frank om vardagen under ockupationen?
Anne Frank skriver i sin dagbok: "Efter Maj 1940 gick det utför med de goda tiderna: först kriget, sen kapitulationen, tyskarnas intåg, varefter eländet för oss judar började." I dagboksutdraget räknas förbuden upp i enkla, vardagliga punkter: Judarna måste bära judestjärna. Judarna måste lämna ifrån sig sina cyklar. Judarna fick inte åka spårvagn. Judarna fick inte längre åka bil. Judarna fick inte visa sig på gatan efter klockan 8 på kvällen. Judarna fick inte visa sig på teatrar, biografer eller andra nöjeslokaler. Judarna fick inte heller använda tennisbanor, simhallar, hockeybanor eller andra idrottsplatser.
Läs även: En smak av Balkan
Anne skriver om hettan och om att hon måste gå till fots överallt: "Det är glödande hett. Alla människor pustar och svettas, och i den här värmen måste jag gå till fots överallt. Nu först inser jag, hur underbart det är med spårvagnar, framförallt de öppna. Men det är en njutning som inte mer existerar för oss judar."
Dagbokens bilder av ungdomsliv och vardag
Anne skildrar också enkla sociala situationer: "Igår var Harry hos oss, så att mina föräldrar fick lära känna honom. Jag hade köpt tårtor, godis och kex. Till det drack vi te. Harry och jag hade ingen lust att sitta kvar hemma utan gick ut och gick, och klockan var tio minuter över åtta när han lämnade mig utanför min port. Pappa var väldigt arg för att jag kom hem så sent. Det är mycket farligt för judar att vara ute efter åtta, och nu har jag lovat att alltid vara hemma tio minuter före åtta istället."
Beslutet att gå under jorden - förberedelser och rädslor
Familjen Frank går under jorden [gömmer sig] 1942: "Klockan tre ringde det på dörren. Jag hörde ingenting för jag låg i en vilstol på verandan och läste. En liten stund senare stod Margot [Annes storasyster] upprörd i dörren. 'Anne, det har kommit upprop från SS till pappa', viskade hon. 'Mamma har redan gått till herr van Daan'. Van Daan är en god vän och medarbetare i pappas firma. Jag blev förskräckligt rädd. Ett upprop ... alla människor vet vad det betyder: koncentrationsläger, ensamcell dök upp för mina ögon, och dit skulle vi låta skicka pappa!'"
Mamma har gått till van Daans för att fråga dem om vi inte kan gå under jorden redan i morgon. Van Daans går med, då blir vi sju. "Gå under jorden! Var ska vi gå under jorden? I staden, på landet, i någon byggnad, i en stuga, var, hur, när? Margot och jag började packa ner det nödvändigaste i våra skolväskor."
Läs även: Grekiska recept: Upptäck smaker
Rädslan är ständigt närvarande: "Det pinar mig också mer än jag kan säga att vi absolut inte får gå ut, och jag är rädd för att vi ska bli upptäckta och skjutna. Idag har jag bara sorgliga och deprimerande nyheter. Våra judiska vänner och bekanta blir bortförda i massor. Gestapo behandlar dem inte precis milt. De lastas in i boskapsvagnar och förs till Westerbork, det stora judelägret i Drente."
)
Läget i Nederländerna och de ockuperade länderna
Om det är så hemskt här i Holland, hur förfärligt måste det då inte vara där borta, dit de skickas? Vi antar att de flesta blir mördade. Engelska radion talar om gaskamrar, och det är kanske när allt kommer omkring det snabbaste dödssättet. Man säger att alla sover huller om buller i barackerna: män, kvinnor och barn. Att fly är omöjligt, nästan alla från det lägret känns igen genom sina rakade huvuden. Westerbork måste vara fruktansvärt. För hundra människor har de ett enda tvättrum och alldeles för få toaletter."
Hitlers arméer besegrade i två blixtfälttåg Danmark, Norge, Nederländerna, Belgien, Luxemburg och Frankrike. Dessa stater tillhörde världens rikaste länder, och deras befolkningar var bland de mest utbildade och produktiva. Under fem år höll naziregimen dessa länder ockuperade och tömde dem samtidigt på deras resurser. Nazisterna tvingade också en stor del av befolkningen i dessa länder till slavarbete.
Den tyske riksmarskalken Hermann Göring förklarade att närhelst Tyskland behövde något från de ockuperade länderna måste det över till Tyskland. Nazisterna lade beslag på de ockuperade ländernas guldreserver. Men värre var utplundringen av det mänskliga livet. Många invånare i de ockuperade länderna sändes till tvångsarbete i Tyskland eller skickades till utrotningslägren.
Hunger, ockupationens följder och nazifiering
Kaloriintaget minskade drastiskt. Barnen blev undernärda och slutade växa. Medellängden på det uppväxande släktet sjönk markant. Holländarna drabbades av hungersnöd. Under hungervintern 1944-1945 dog omkring 20 000 människor i Nederländerna av svält och kyla. Holländarna dog i sådan takt att de döda fick staplas upp i kyrkorna eller längs vägkanterna. Eftersom allt brännbart, alltså även trä, försvann, lades de döda inte i kistor utan i papper.
Läs även: En resa genom svensk baktradition
För att styra det ockuperade Nederländerna utsåg Hitler den österrikiske nazisten Seyss-Inquart. Han såg som sin uppgift att nazifiera Nederländerna. Det fanns också ett nederländskt nazistiskt parti som leddes av Anton Mussert. Han ville dock behålla ett självstyrande Nederländerna under Tyskland. Istället passade en annan nederländsk nazist - Rost von Tonningen - dem bättre. Han strävade efter att helt förvandla Nederländerna till en tysk provins.
Dagen då hoppet kom: D-dagen och invasionens betydelse
"This is D-day" sa den engelska radion klockan 12 och med rätta! "This is the day." Invasionen har börjat! Engelsk utsändning på engelska klockan 12: "This is D-day". General Eisenhower talar till det franska folket: "Stiff fighting will come now, but after this the victory." Engelsk utsändning på engelska klockan 1: 11 000 flygplan står beredda att oupphörligt flyga av och an för att landsätta trupper och bomba bakom linjerna. 4000 landstigningsfartyg och små fartyg landsätter utan avbrott trupper och material mellan Cherbourg och Le Havre. Engelska och amerikanska trupper är redan invecklade i hårda strider.
Gårdshuset är i uppror. Skulle verkligen den länge efterlängtade befrielsen närma sig? Befrielsen, som man har talat så mycket om, som är alltför underbar, alltför sagolik för att nånsin kunna bli verklighet? Ska äntligen året 1944 ge oss segern? Det vet vi inte ännu, men hoppet håller oss uppe, ger oss mod, gör oss åter starka. Vi måste bära ångest, umbäranden och lidanden tålmodigt.
Varför blev Anne Franks dagbok så känd?
Annes dagbok ger en både personlig och konkret skildring av hur vardagslivet för judar i det ockuperade Nederländerna förändrades och av de mänskliga känslorna mitt i en ofattbar historisk tragedi. Dagboken innehåller både enkla iakttagelser och allvarliga reflektioner, vilket gör texten lätt tillgänglig men samtidigt djup. Den används i undervisning och minnesarbete kring Förintelsen eftersom den på ett gripande sätt visar hur nazismens förtryck drabbade en ung människas liv och drömmar. I dagboken finns exempel på vad hon skrev om: vardagsrestriktioner, skolgångsfrågor, rädslan för upptäckt, familjens planer att gå under jorden, längtan efter frihet och hopp i samband med allierades framgångar.
Frågor att reflektera kring och använda i undervisning
- Vem var Anne Frank och var bodde hon under andra världskriget?
- Vad kunde Anne och andra judar i Nederländerna inte göra på grund av de tyska reglerna?
- Varför gömde sig Anne Franks familj från och med 1942?
- Vilka faror var Anne och hennes familj mest rädda för när de gömde sig?
- Varför var Anne Franks pappa, Otto Frank, den enda i familjen som överlevde Förintelsen?
- Vad hände med Anne och hennes storasyster Margot?
- Vad innehöll Annes dagbok? Ge några exempel på vad hon skrev om.
Hamburg - en kontrast och historisk bakgrund
Hamburg är både ett förbundsland och Tysklands näst största stad med sina 1,9 miljoner invånare (3 miljoner med förorterna inräknade). Staden har genom hela historien varit en av landets viktigaste, mycket på grund av hamnen som är en av Europas största containerhamnar och ett centrum för europeisk och internationell frakt. Under kommande århundraden växte bosättningen snabbt och var bland annat ett tidigt biskopssäte samt den ledande aktören inom Hansa, vilket bidrog till stark ekonomi och ökad makt.
Hamburgs vackra gamla stad skadades svårt under andra världskriget och det Hamburg vi ser idag byggdes till stor del upp under efterkrigstiden. Staden har genom århundraden haft en rad framstående personligheter som präglat staden. Inom näringslivet har sjöfarten satt sin prägel med namn som Hapags Albert Ballin. I politiken finns namn som Herbert Wehner, Klaus von Dohnanyi men kanske framförallt den tidigare förbundskanslern Helmut Schmidt.
Sevärdheter och kultur i Hamburg
Hamburg lockar årligen turister från hela världen. Här finns den perfekta blandningen av historia, kultur, gastronomi och unika upplevelser. Altstadt betyder Gamla Staden och är en av Hamburgs äldsta och mest centrala stadsdelar. Här ligger bland annat Hamburger Rathaus (rådhuset), Hamburg Kunsthalle och shoppinggatan Mönckebergstraße. St. Pauli Elbtunnel, Landungsbrücken, Planten un Blomen och Elbphilharmonie är andra exempel på stadsens attraktioner.
Tabell: Jämförelse i korthet - Anne Franks vardag vs Hamburgs stadsbild
| Aspekt | Anne Frank / det ockuperade Nederländerna | Hamburg |
|---|---|---|
| Vardag | Begränsningar, förbud, rädsla, gömställe | Hamnstad med handel, kultur, återuppbyggnad efter krig |
| Krigets följder | Deportation, tvångsarbete, svält | Stora skador i stadens centrum av bombningar; efterkrigsuppbyggnad |
| Kulturell betydelse | Anne Franks dagbok som vittnesmål och undervisningsmaterial | Museer, konserthus (Elbphilharmonie), historiska kvarter |
Frågor att fortsätta utforska
Hur har Anne Franks dagbok använts i utbildning och minnesarbete kring Förintelsen? Vad kan vi lära oss av Anne Franks erfarenheter idag? Finns det liknande situationer i världen just nu? Dessa frågor är lämpliga för vidare diskussion i klassrum och studiegrupper.
