Välkommen till en värld där matlagning kan bidra till att förändra planetens framtid. Det här är kokboken som hjälper dig att rädda världen i ditt eget kök.
Varför hållbar matproduktion är avgörande
Inget annat påverkar vår miljö och jordens klimat så mycket som framställningen av mat och vår matkonsumtion. Detta är mänsklighetens största enskilda utmaning, för samtidigt som denna miljöpåverkan måste minska, behöver jordens växande befolkning förses med hälsosam mat där produktionen håller sig inom planetens gränser.
Hållbar utveckling handlar om att tillgodose dagens behov utan att försämra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Enligt Agenda 2030 består hållbarhet av tre dimensioner som alla är viktiga. För att vår matproduktion ska bli mer hållbar måste den bli mer resurseffektiv, samtidigt som miljöbelastningen på jord, vatten och luft hålls så låg som möjligt.
Kunskap, politik och praktiska val
Jordbruksverkets uppdrag innebär att vi ska bidra till lösningar på flera utmaningar i samhället. Det handlar om matförsörjning, miljöpåverkan, klimatförändring, produktionsökning, konkurrenskraft och sysselsättning. I vårt arbete och i de beslut vi fattar tar vi hänsyn till hur det påverkar svensk matproduktion ur alla tre dimensioner av hållbarhet, med målet att hitta lösningar som balanserar dessa på bästa sätt.
Läs även: Variationer av baconris
Jordbruksverket publicerade för några år sedan en rapport med ett förslag på definition av ett hållbart livsmedelssystem som inkluderar alla tre dimensioner. Rapporten innehåller också en kartläggning av initiativ som pågick samt förslag till åtgärder. Delvis baserat på rapporten har tio myndighetsgemensamma målbilder för ett hållbart livsmedelssystem tagits fram inom ramen för Miljömålsrådet.
Vilka aspekter ingår i hållbar produktion och konsumtion?
- Företagens lönsamhet och konkurrenskraft
- Hållbart nyttjande av resurser och ökad cirkulär ekonomi
- Djurhälsa och djurvälfärd
- Antibiotikaresistens och folkhälsa
- Klimatpåverkan och klimatanpassning
- Ansvarsfull användning av växtskydds- och växtnäringsmedel
- Att värna den biologiska mångfalden och bevara natur- och kulturvärden
- Hållbara livsmedel till ett rimligt pris för konsumenter
- Företags- och arbetsmiljö, jämställdhet och icke-diskriminering
- Möjligheterna att bo och verka på landsbygden
För att kunna producera mat i Sverige och bidra till en stark försörjningsförmåga behöver vi långsiktigt lönsamma företag. Utan långsiktig lönsamhet kan företagen inte hantera oförutsedda händelser eller investera i ny och mer hållbar produktionsteknik. Vi måste också värna om de naturresurser som krävs för matproduktion, vi måste satsa på forskning och utveckling samt trygga kompetensförsörjning och tillgång på arbetskraft.
Animalieproduktion - utmaningar och möjligheter
Animalieproduktionen omfattar de djur som behövs för att producera kött, ägg och mejeriprodukter. Djuren har en viktig roll i vårt jordbruk, både i kretsloppet på gårdarna och i ett ekonomiskt perspektiv. Omkring hälften av alla svenska gårdar har lantbruksdjur och animalieproduktionen står för knappt hälften av jordbrukets totala produktionsvärde.
En stor del av jordbruksmarken är också kopplad till djuren genom odling av foder, bete och återföring av gödsel till marken som växtnäring. En del av jordbruksmarken kan inte användas för att odla spannmål, grönsaker eller annat som vi kan äta, det kan handla om att den skulle ge för dålig avkastning. En del av den lågavkastande marken kan användas för att odla vall till våra idisslare. Därtill finns naturbetesmarker vars hävd är starkt beroende av betande djur.
Läs även: Rustikt bröd från Kungsörnen
All livsmedelsproduktion påverkar miljön på olika sätt. Animaliska produkter har generellt ett högre klimatavtryck än vegetabilierna, men djurhållningen har också miljömässiga fördelar. Betande djur är viktiga för att bevara biologisk mångfald och att hålla landskapet öppet. Till nötkreatur, får och hästar kommer en betydande andel av fodret från gräs, som inte kan användas till mat för människor.
Naturbete och även en del av vallproduktionen bedrivs på marker som inte alltid lämpar sig för produktion av grödor som kan användas som livsmedel. Det gör att marken utnyttjas effektivt. Dessutom bidrar gräsbaserad animalieproduktion till en högre kolinlagring i marken jämfört med spannmålsproduktion.
Foder till höns, kycklingar och grisar kommer till stor del från spannmål och proteingrödor, vilket gör att man använder sig av ett livsmedel för att producera ett annat livsmedel. Å andra sidan är klimatavtrycket från dessa djur lägre jämfört med idisslarna. För flera djurslag ingår restprodukter från livsmedelsindustrin i foderstaten.
Djurvälfärd, hälsa och antibiotika
Den svenska djurskyddslagstiftningen syftar till att säkerställa ett gott djurskydd och att främja en god djurvälfärd och respekt för djuren. God djurvälfärd betyder att djuren mår fysiskt och psykiskt bra.
För att produktionen av kött, mjölk och ägg ska vara hållbar i längden måste djuren må bra och vara friska. Sjukdomar orsakar lidande för djuren och minskar också produktionen. En allvarlig smitta kan göra att enskilda djur eller hela besättningar behöver avlivas. Det kan snabbt förstöra år av arbete för jordbrukaren, eftersom det tar lång tid och är kostsamt att bygga upp en besättning av djur på gården.
Läs även: En guide till Vit Chokladmousse med Hallon
Vissa smittor kan spridas mellan djur och människor. De kallas zoonoser. Några välkända zoonoser är exempelvis salmonella, campylobakter och EHEC. Människor kan smittas via livsmedel eller vid kontakt med djur. Ett livsmedelsburet utbrott riskerar att drabba många människor och därför är det ur folkhälsosynpunkt viktigt att minska den risken.
En god biosäkerhet, rätt utfodring och bra skötselrutiner kan minska risken för att få in en smitta i besättningen. Djur som får leva i en bra miljö, där de kan bete sig så naturligt som möjligt, har dessutom bättre förutsättningar att motstå infektioner och hålla sig friska, än djur som lever i en dålig och stressande miljö.
Antibiotika är ett av de mest värdefulla läkemedel vi har. Globalt sker idag en ökad spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Att motverka uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta bakterier är därför viktigt och prioriterat. Sverige var det första landet i världen som 1986 förbjöd all användning av antibiotika i syfte att få djur att växa fortare.
Sverige har ett gott smittläge hos lantbruksdjur och vi har den lägsta användningen av antibiotika av alla EU-länder. Vi har också en relativt låg förekomst av antibiotikaresistenta bakterier bland djur jämfört med många andra länder. I Sverige arbetar djurägare, djurhälsopersonal, näringens organisationer och myndigheter på olika sätt för att bevara det goda läget och för en ansvarsfull användning av antibiotika.
Jord, vatten och gödsel - cirkulära resurser
Djurens gödsel ger näring till växtodlingen. Näringen kan antingen komma från naturgödsel eller från mineralgödsel. Naturgödsel är till exempel stallgödsel, kompostrester, biogödsel från biogasproduktion eller växtrester.
Naturgödsel bidrar till att öka mullhalten i jorden, vilket gör att den klarar torka bättre och förstärker bördigheten på längre sikt. Det är viktigt att vi på bästa sätt använder det som produceras i jordbruket och att använda djurens gödsel som växtnäring är en del av en resurseffektiv matproduktion.
Mineralgödsel är näring som inte kommer från växter eller djur. Fördelen med mineralgödsel är att det går att detaljstyra innehållet, som kan tas upp direkt av växterna utan att först behöva brytas ner. Nackdelen är att det är mer energikrävande att framställa mineralgödsel.
Betesdjur och biologisk mångfald
Djur som betar motverkar att markerna växer igen. Öppna landskap och kulturmiljöer påverkar våra möjligheter till rekreation och turism. Men ännu viktigare är att de betande djuren bidrar till den biologiska mångfalden i betesmarkerna.
En stor variation av växter, insekter och djur ger i sin tur ett bättre fungerande och stabilare ekosystem. Kor, får, getter och hästar äter olika typer av växter när de betar, och skapar därför olika ekosystem. Till och med olika raser av kor och får påverkar landskapet på olika sätt. Till exempel är nötkreatur av rasen Highland cattle duktiga på att hålla undan sly i marker som riskerar att förbuskas.
Vattenanvändning och global variation
Generellt går det åt betydligt mer vatten för att producera kött än för att odla växter. Det går åt upp till fem gånger mer vatten för att producera kött jämfört med bönor och linser och ungefär tre gånger mer vatten för att producera komjölk jämfört med havre- och sojabaserade drycker.
Men det finns även vegetabiliska produkter som kräver mycket vatten, till exempel mandel, som kräver mer vatten än nötkött per kilo producerad vara. I vissa delar av världen är tillgången på vatten ett problem. Om det används mer vatten än det som fyller på via regn och snö är risken stor att grundvattennivåerna sjunker.
I Sverige är vattentillgången däremot tillräcklig under normala år. Det förekommer torkperioder med vattenbrist, men vi behöver inte välja bort kött, mejeriprodukter eller ägg från Sverige för att rädda grundvattnet.
Ekologisk produktion - regler och möjligheter
För ekologisk produktion finns särskilda regler för hur djuren ska hållas. Höns får till exempel inte bo i burar och grundregeln är att nötkreatur ska vara lösgående. Inom ekologisk produktion ska även grisar, höns och kycklingar ha möjlighet att vistas ute.
Foder till ekologiskt hållna djur ska vara ekologiskt producerat. I den ekologiska växtodlingen är det inte tillåtet att använda konstgödsel, utan näringsämnen tillförs genom naturlig gödning - till exempel gödsel från djur. Naturlig gödning behövs för att kunna odla ekologiskt, och inom vissa områden är det idag brist på naturlig gödning.
Sjömat och vattenbruk
Sjömat är mat från fiske och produktion av vattenlevande organismer i hav och sjöar. Fisk är det djur som är mest effektiv på att konvertera protein från foder till tillväxt, och sjömat är i många fall ett hållbart alternativ till annat animaliskt protein.
Den största källan till utsläpp från fiske är dieselanvändning i fiskefartyg. Den näst största är läckage av kylmedel från de kylsystem som finns på fartygen. Detta beror på att några av de kylmedel som används är mycket starka växthusgaser.
Från vattenbruk kommer den största klimatpåverkan från produktionen av de insatsvaror som behövs för att producera maten - främst foder, men också energi för att driva anläggningarna. Klimatpåverkan från fodret varierar mycket: från musslor, som inte kräver någon extra fodertillsats, till rovfiskar, som behöver foder baserat på andra fiskar eller andra animaliska produkter.
EU och svenska Havs- och vattenmyndigheten har huvudansvaret för de regler som ska säkra att vi i framtiden har hållbara bestånd av olika fiskarter i våra vatten. EU-länderna bestämmer gemensamt över kvoter och andra fiskeregleringar som styr hur mycket yrkesfiskarna får fånga av vissa arter med målsättningen att fisket och produktionen ska vara hållbar.
Recept som förändrar världen - en kokbok för handling
Recept som förändrar världen av Johan Rockström, Victoria Bignet och Malin Landqvist erbjuder en praktisk vägledning för att skapa en hållbar livsstil genom medvetna matval. Med denna bok kan du göra skillnad i ditt eget kök och samtidigt njuta av god och hälsosam mat.
I Recept som förändrar världen presenteras över femtio recept som kombinerar det nordiska kökets traditioner med influenser från medelhavet och inslag av asiatiska och sydamerikanska råvaror. Författarna betonar vikten av att välja miljösmarta ingredienser som är både goda och hållbara. Genom att laga och äta dessa rätter kan du njuta av mat med gott samvete, vilket gör matlagning till en njutning snarare än en plikt.
Boken är resultatet av ett samarbete mellan professor Johan Rockström, som bidrar med sitt vetenskapliga perspektiv, och kocken Malin Landqvist, som skapar de läckra recepten. Doktoranden Victoria Bignet förser boken med insikter och texter som vägleder läsaren genom de utmaningar vi står inför när det kommer till matproduktion och konsumtion. Inledningen av Gunhild Stordalen, grundare av stiftelsen EAT, ger en ytterligare dimension till bokens budskap.
Denna kompakta version presenterar mer än femtio recept på mat som är både hälsosam och hållbar. Att laga och äta mat kan vara fyllt av njutning - särskilt om man vet vad man kan äta med gott samvete. Ingredienserna i bokens recept är alla miljösmarta - och maten blir garanterat god!
En omfattande Q&A-sektion besvarar vanliga frågor kring hållbar matproduktion och hur vi kan påverka miljön genom våra matval. Detta gör Recept som förändrar världen till en värdefull källa för alla som vill förstå och agera på de utmaningar som vår planet står inför.
Hur du kan agera i vardagen
Alla är dock överens om att det finns enormt mycket som går att göra hemma i köket - det är där som den egna förändringsresan måste börja. Om du vill äta livsmedel från djurriket och samtidigt bidra till en ökad hållbarhet ur fler perspektiv än hälsa, finns det några saker du kan tänka på:
- Välj animaliska livsmedel som producerats med omsorg om djur, människor och miljö.
- Fråga om matens ursprung när du äter på restaurang.
- När du väljer att byta ut en produkt från djurriket mot en från växtriket, ta reda på hur miljöpåverkan från växtprodukten ser ut.
- Använd restprodukter och naturgödsel i kökstransformationer och minskad matsvinn.
De striktare reglerna som Sveriges jordbrukare måste följa och som i sin tur alstrar flera av våra starka mervärden, gör att produktionen blir dyrare. Konsumenter i många rika länder äter ofta mer kött än vad som rekommenderas både av hälso- och miljöskäl. Kostråden har fokus på hälsa och nutrition, men även miljöfaktorer omfattas.
Inspiration och fortsatt lärande
Oavsett om du är en erfaren kock eller nybörjare i köket, erbjuder denna bok konkreta och inspirerande recept som kan hjälpa dig att bidra till en mer hållbar framtid. Med fokus på både smak och miljö kan du enkelt införa nya maträtter i din vardag som är bra för både dig och planeten.
Ta steget mot en mer hållbar livsstil och låt Recept som förändrar världen bli din följeslagare i köket. Denna unika sammanfattning är skapad med hjälp av AI-stöd baserat på bokens källdata och verifierad information om författaren, för att ge dig som köpare mer sammanhang.
| Teman i boken | Vad det betyder |
|---|---|
| Hållbara ingredienser | Välja råvaror med lågt klimatavtryck och god djurvälfärd |
| Smak och tradition | Kombination av nordiskt, medelhavsinspirerat och internationellt |
| Vetenskapligt underlag | Professor Johan Rockström bidrar med forskningsbaserade perspektiv |
| Praktiska recept | Över femtio recept för vardag och fest |
Vi kontrollerar regelbundet våra texter och källor för att säkerställa hög kvalitet på informationen. Det här är kokboken som hjälper dig att rädda världen i ditt eget kök.
