I Sverige har sjuksköterskors rätt att skriva ut recept länge varit begränsad, men i praktiken sker förskrivning och receptutskrivning av sjuksköterskor allt oftare. I denna artikel fördjupar vi oss i regelverket, den faktiska situationen, pågående förändringsdiskussioner och internationella jämförelser.
Nuvarande regler för sjuksköterskors förskrivningsrätt i Sverige
Enligt gällande regler får distriktssköterskor inom primärvården och kommunal äldrevård skriva ut recept på vissa läkemedel, exempelvis ögondroppar, laxermedel och värktabletter. Sedan 2001 kan sjuksköterskor inom kommunal vård ha begränsad förskrivningsrätt om de genomgått en kompletterande farmakologikurs. All annan förskrivning ska i lag göras av läkare.
Förskrivningsrätten regleras av Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43) där olika utbildningskrav anges för olika specialistinriktningar och grundutbildningar. Distriktssköterskor och barnsjuksköterskor kan till exempel ordinera läkemedel för vaccination enligt särskilda program. Förskrivarkod och arbetsplatskod måste anges på recept för att det ska expedieras på apotek.
Elektornisk förskrivning via e-recept är huvudregel, medan pappersrecept endast används i undantagsfall. Förskrivaren måste aktivt bedöma patientens rättighet till läkemedelsförmån och ange dosering, användning, ändamål och behandlingstid på receptet.
Läs även: Tandläkare och recept: En guide
Den faktiska praktiken: Sjuksköterskor skriver allt oftare ut recept
Trots reglerna är det mycket vanligt att sjuksköterskor skriver ut recept som läkare signerar utan att själva träffa patienten. Enligt Anette Richardson, förbundsombudsman på Vårdförbundet, är denna praxis vanlig både i primärvården och nu även inom slutenvården.
Vid besök hos medlemmar har Richardson sett att sjuksköterskor ofta gör ordinationer och skriver ut recept som läkaren därefter skickar iväg som e-recept utan närmare granskning eller träff med patienten. I en del fall får sjuksköterskor "in blanco" underskrivna recept från läkare.
Denna praxis kan bryta mot förskrivningsföreskrifterna men förekommer ändå i stor omfattning. Vårdförbundet anser att sjuksköterskor med särskild kompetens bör ges formell rätt att förskriva läkemedel, bland annat diabetessköterskor med egna mottagningar.
Socialstyrelsens syn och tillsyn
Socialstyrelsen har noterat riskerna med den "lösare" förskrivningspraktiken men förstår också navigeringen vid personalbrist. De förtydligar att det slutgiltiga ansvaret alltid ligger på läkaren som signerar receptet, även när de förlitar sig på sjuksköterskors bedömningar.
Läs även: Tjänar läkare på recept?
Denna balansgång är under utredning och det diskuteras möjligheten att låta verksamhetschefer besluta om enskilda sjuksköterskors förskrivningsrätt.
Internationella perspektiv på sjuksköterskors förskrivningsrätt
Flera länder har tagit större steg än Sverige när det gäller att ge sjuksköterskor förskrivningsrätt. Exempelvis i Spanien, Storbritannien, Irland och USA får sjuksköterskor i varierande omfattning ordinera läkemedel, ofta efter särskild utbildning och med strikta regelverk.
I Spanien, efter lång debatt och initialt motstånd, har sjuksköterskor fått rätt att ordinera läkemedel. José Lois Cobos Serrano, expert på omvårdnadsforskning, understryker att sjuksköterskor hela tiden gör bedömningar och sätter diagnoser, vilket är en förutsättning för förskrivning.
På Irland infördes nästan full förskrivningsrätt snabbt, även om sjuksköterskekåren delvis varit tveksam. Anette Kennedy, en ledande irländsk sjuksköterska, konstaterar efter tio år att förskrivning av sjuksköterskor är patientsäker och väl uppföljd.
I USA har avancerade specialistsjuksköterskor fått förskrivningsrätt i över 20 år, med flera stora studier som visar likvärdig säkerhet jämfört med läkare. Liknande system finns i Storbritannien där över 1 200 sjuksköterskor är självständiga förskrivare.
Läs även: Variationer av baconris
Brittiska erfarenheter och ansvar
Brittiska sjuksköterskan Fiona Culley påpekar att med förskrivningsrätten följer ett stort personligt ansvar att följa lagar, policys och hålla sin kunskap uppdaterad enligt den brittiska koden för sjuksköterskor. Sjuksköterskor där får ordinera allt utom några få undantagna läkemedel.
Socialstyrelsens föreskrifter och förskrivningsrutiner
Socialstyrelsens föreskrifter och Läkemedelsverkets regler anger tydliga utbildningskrav för förskrivningsrätt. Sjuksköterskor måste ansöka om sådant tillstånd och genomgå kompetensprövning. Det finns även särskilda regler för olika yrkesgrupper som barnmorskor, optiker och tandhygienister.
Förskrivaren ska alltid ange förskrivarkod och arbetsplatskod på receptet. Recept kan vara elektroniska eller i undantagsfall pappersbaserade. Elektroniska förskrivningar via e-recept är norm och underlättar hanteringen. Pappersrecept måste säkerställas med serie- och arbetsplatskoder.
Det finns olika regler för narkotikaklassade och särskilda läkemedel som anabola steroider, hormoner och erytropoietin, vilka kräver särskilda blanketter och licenser.
Förskrivning utanför vården
Alla legitimerade vårdpersonal med förskrivningsrätt kan även skriva ut läkemedel på sin fritid eller efter pension, men det är nästan uteslutande läkare som använder denna möjlighet. Socialstyrelsens kartläggning visar att en betydande del av förskrivningarna utanför vården gäller narkotikaklassade läkemedel och exempelvis läkemedel mot ADHD.
Förskrivningskollen är en e-hälsotjänst för legitimerade förskrivare att förskriva utanför arbetet eller vid arbetslöshet. Den är godkänd som medicinteknisk produkt och ger tillgång till Nationella Läkemedelslistan.
Våra utmaningar och framtidsutsikter
Sverige riskerar att halka efter i utvecklingen jämfört med andra europeiska länder som har gett sjuksköterskor utökad förskrivningsrätt. Enligt Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro är det både nödvändigt och naturligt att sjuksköterskor med specialistkompetens, särskilt inom vård av folksjukdomar, själva ska kunna ordinera läkemedel som insulin och blodförtunnande läkemedel.
Vårdförbundet vill att Socialstyrelsen snarast ser över och formaliserar regelverket, så att verkligheten i vården och patientsäkerheten samspelar. Det är även önskvärt att sjuksköterskor ska få behörighet att förskriva alla receptfria läkemedel samt läkemedel för vaccination utan onödiga begränsningar.
Läkarförbundets kritik
Läkarförbundet uttrycker stark skepsis mot att ge sjuksköterskor utökad förskrivningsrätt och tar avstånd från in blanco-förskrivningar. Enligt förbundet är förskrivning av läkemedel en strikt reglerad läkarbefogenhet med tydliga lagar och regler, och eventuella förändringar måste ske med fokus på tydlighet och patientsäkerhet.
| Yrkesgrupp | Förskrivningsrätt | Särskilda krav |
|---|---|---|
| Distriktssköterskor | Begränsad | Kompletterande farmakologikurs |
| Barnmorskor | För födelsekontrollerande läkemedel | Ansökan och bevis från Socialstyrelsen |
| Sjuksköterskor med specialistutbildning | Vissa läkemedel | Utbildning och kompetensprövning |
| Tandhygienister | Odontologiska läkemedel | Ansökan och beslut från Socialstyrelsen |
| Optiker | Ögondroppar | Särskild utbildning och godkännande |
Sammantaget är sjuksköterskors förskrivningsrätt i Sverige ett område i förändring där praxis ofta går före regler och en utveckling med utökade befogenheter verkar oundviklig. Det sker parallellt med diskussioner om patientsäkerhet och behovet av tydliga, formaliserade riktlinjer.
