Pressbyråns historia är en berättelse om ett Sverige i förvandling och om allmänhetens tillgång till det fria ordet. I takt med att järnvägsnätet byggs ut över hela landet blir väntsalarna i stationsbyggnader en allt viktigare mötesplats. Här tar försäljningen av lösnummer fart på allvar.
1899: Svenska Telegrambyrån får ensamrätt på att sälja tidningar vid landets samtliga tågstationer. 1903: Mitt på Hamnplan i centrala Helsingborg öppnas verksamhetens första tidningskiosk utanför järnvägens område. 1906: 59 tidningsutgivare går ihop för att säkerställa spridningen av det fria ordet och bildar det nya företaget Svenska Pressbyrån. 1908: En klassisk tidningskiosk på Gävle central.
1910: Handeln vid tågstationerna kompletteras med unga pojkar i tågkupéerna, som säljer tidningar från stora väskor på magen. De kallas för tågbud och blir som mest över 600 pojkar i åldrar mellan 13 - 17 år. 1916: En kiosk vid Hornstull i Stockholm provar - på dispens - att även sälja lite tobak och choklad vid sidan av tidningarna. Snart följer fler kiosker deras exempel och utbudet på Pressbyrån breddas rejält. 1918: Äntligen fred i Europa! Detta ger Pressbyrån möjlighet att importera modemagasin och andra tidskrifter.
1932: Det första tidningståget rullar på natten ut från Stockholms central. Direkt från pressarna kommer tidningarna med bil och lastas in i tågvagnar. Tidningarna räknas, buntas och packas under resans gång, för att sedan lämnas av på ort efter ort. En världsunik lösning. 1935. Succén med tidningståget väcker nya storslagna visioner. Pressbyrån bryter återigen ny mark genom att tillverka Sveriges första pinnglass, ”hygieniskt förpackad med pappersomslag”.
Läs även: Läs mer om näringsvärdet i Pressbyråns korv
1950: Kvällstidningar börjar transporteras ut med flyg. Pressbyrån lastar sina plan fulla och dumpar tidningsbuntar på åkrar landet runt. Snart anläggs landningsbanor och därmed kan tidningsbuntarna lastas över till väntande bilar. En påhittig pilot kläcker nu idén att fylla det tomma planet med passagerare på hemresan. 1959: Kiosker och butiker, som säljer tidningar, blir bara fler och fler. Nu distribuerar Pressbyrån tidningar till 17 tusen försäljningsställen.
1968: Hittills har det varit lag på att butiker ska ha söndagsstängt. Men Pressbyrån gör nu ett försök och öppnar en servicebutik- på dispens från lagen - med öppethållande alla dagar i veckan - även kvällstid. 1976: Pressbyrån börjar nu förvandlas från enkla kiosker till moderna butiker. Det ger ett lyft för svensk journalistik. Den 20 juni säljs Expressen i 958 000 exemplar, den största dagstidningsupplagan i Sveriges historia.
Pressbyrån utvecklar sitt matutbud. Som en del av butikens klimatsatsning lanseras nu unika transitionskorven - som övergår från kött i ena ändan till helt vegetarisk i den andra. - Vi vill visa att en korv utan kött kan vara minst lika god som en korv med kött, säger Lennart Schultz, marknads- och kommunikationschef på Pressbyrån. Pressbyrån tar nya steg för att utveckla klassikern korv med bröd.
Pressbyrån har för första gången släppt Korvindex, en kartläggning där Sveriges mest populära korvar listas tillsammans med andra insikter kring svenskarnas korvkonsumtion. Den nya kartläggningen Korvindex visar att kedjans korvförsäljning i Sverige har ökat med hela 10 procent under de senaste två åren och 53 procent under de senaste fem åren. Störst är ökningen i Eskilstuna (+119%) och Linköping (+81%). Föga förvånande är det grillkorv med bröd som är mest populär bland svenskarna. Halmstad är den stad där det konsumeras mest korv per capita.
Läs även: Laga surkål, korv och potatis
Pressbyrån och gamification: korvspelet
Ett varumärkes högsta dröm måste väl vara att få människor att jaga ens logotyp. Pressbyrån har bokstavligt talat lyckats med det. Deras korvspel ledde till fler unga kunder. Men hur mycket engagerar spel egentligen?
Flaries affärsidé är att bygga ett slags spel-community med flera spel i samma app, och locka användare genom att erbjuda dem som uppnått flest poäng olika pris. Det kan handla om presentkort, produkter, erbjudanden eller så kallade Flariecoins, en egen valuta som kan användas till andra spel. Tack vare det har Flarie möjlighet att erbjuda varumärken dess produkter eller logotyp i spelen. De byter helt enkelt ut exempelvis flaxande fåglar mot flaxande korvar.
Bakgrund Gamification-trenden bland varumärken var som störst för ett par år sedan. Det har pratats mycket om att det förbättrar bland annat kundengagemanget, ROI och relevans. Det har också lyfts fram som en marknadsföringsmetod för att nå nästa generation. Men hur effektivt är egentligen gamification? 2014 släppte forskarna Juho Hamari, Jonna Koivisto och Harri Sarsa en studie om saken. De kom fram till att gamification fungerar, men framgången beror främst på två faktorer: 1. Vad spelet handlar om. 2. Kvaliteten på användarna.
Ze Zook och Pr Smith har i boken ”Marketing communications - offline and online integration, engagement and analytics” spaltat upp åtta framgångsfaktorer för lyckad gamification: 1. Handling - som guidar, utmanar och förändras allteftersom spelaren gör framsteg. 2. Feedback - omedelbar återkoppling om framgång, framsteg eller misslyckande. 3. Konkurrens - vi vill tävla med andra. Gör spelet socialt. 4. GUI (graphical user interface) - måste vara enkelt och kul att använda. 5. Testa för att förbättra användbarhet och bestämma dig för en lokal eller global lansering. 6. Pris som belöning. 7. Uppnå affärsmål (inte bara underhållning). 8. Undvik att prata om spelet som term, prata om fördelarna med spelet.
Lösning Flarie tog fram designen till ett spel, skickade det till Pressbyrån, som fick godkänna det innan det lades ut på plattformen. Spelet gick ut på att akta sig för korvar som dök upp på skärmen. Så bra att Pressbyrån bestämde sig för att sjösätta fler, liknande spel. Efter samtal med leverantörer bestämde sig dryckesvarumärket Caliente för att haka på. Utöver Caliente har Pressbyrån även gjort spel med lussebullar, Snickers och Twix, dryckerna NOA, Pucko och Pressbyråns varma drycker.
Läs även: Variationer av varm korv
Spelmekanik och incitament
Pressbyråns spel i Flaries app utformades till ett spela för vinst-spel. När korvspelet lanserades vann alla som fick över 300 poäng en korv genom en voucher direkt i meddelandefunktionen i Flarie-appen. Den fick de sedan använda i butik för att hämta ut en gratis korv. ”Det skapar starkare incitament till att spela spelet. Om vi som kommersiell aktör ska involveras i spelet ska det ge något mervärde för den spelande, säger Lennart Schultz.
Gabriel Kratschmer, chef över partnerförsäljning på Flarie, menar att de generellt har sett en trend: ”Ju fler som har möjlighet att vinna, desto fler kommer att spela”, säger han. Svårighetsgraden i spelet justeras utefter hur många priser som finns i relation till hur många som spelar. Tävlingarna är utformade så att om en spelare vunnit en produkt i ett spel, kan den inte plocka ut fler vinster. Anledningen till det är att Pressbyrån såklart vill få maximalt antal personer att besöka butikerna.
För att locka in spelare till Flarie arbetar bolaget med pushnotiser varje gång det finns ett nytt spel tillgängligt. ”Är det ett varumärke man känner igen, spelar man”, menar Gabriel Kratschmer. Han tillägger att brandade spel spelas mer än sådana utan ett varumärke bakom.
Kostnad och partnerskap
Kostnad Flarie tar betalt för vilken räckvidd man vill nå. Kostnadsmässigt ligger kampanjerna vanligtvis på allt mellan 50 000-150 000 per kampanj. Vad Pressbyråns spel kostar mer specifikt vill ingen av parterna gå in på. Pressbyrån måste också stå för priserna, men de utgör en marginell kostnad.
Eftersom initiativet kommer från Flarie och inte från någon av Pressbyråns byråer, Åkestam Holst eller Carat, har de inte varit inblandade annat än i en rådgivande roll. Framåt Pressbyrån planerar att även fortsättningsvis att använda sig av Flarie och meddelar att de kommer att intensifiera sin närvaro i appen. I största möjliga mån vill de alltid ha ett aktivt spel där de tävlande spelar om riktiga produkter för att nå så många som möjligt och för att fler ska få möjlighet att vinna.
Resultat och effekter
Enligt siffror från Flarie har enbart korvspelet spelats 2,4 miljoner gånger av totalt 25 000 personer. I genomsnitt spenderade dessa personer 33 minuter i spelet. Över 6 000 personer i målgruppen gick in i butikerna för att hämta sin korv. Korven själv syntes totalt över 136 miljoner gånger i spelet.
Pressbyråns spel har i genomsnitt haft 25 000 unika spelare. Flarie räknar med ett snitt på tio spelomgångar per spelare. Varje spelomgång snittar på mellan 20 och 40 sekunder. Pressbyrån meddelar att de under oktober till december, då fyra kampanjer gick i Flaries app, fick 14 025 butiksbesök på grund av spelen.
Besök åsido, inga av Pressbyråns spel verkar dock engagera speciellt mycket i sociala medier. - Videoklipp som är kopplade till spel i Flarie har i snitt 14 engagemang (kommentarer och reaktioner) per inlägg*. Lennart Schultz menar att det beror på inläggens nischade karaktär. Att spelinläggen är riktade till folk som tycker om att spela, övriga inlägg är riktade till samtliga i Pressbyråns målgrupp.
Vad betydde detta för Flarie då? Enligt Gabriel Kratschmer hade appen 12 000 användare när de släppte korvspelet, då hade Flarie nyligen börjat med spel. I dag har de 120 000 användare. Gabriel Kratschmer säger att Pressbyråns spel har hjälpt till mycket i den tillväxten. ”Efter Korvspelet hörde användare av sig och sa att de hade drömt om Pressbyrån på natten. Om det är bra eller dåligt vet jag inte, men det är nog alla varumärkeschefers våta dröm är att uppnå det”, säger Gabriel Kratschmer.
Analys: vad spelet gav Pressbyrån
Slutsats För Pressbyrån har Flaries spel flera uppenbara fördelar: - De når en intressant målgrupp, som kan vara svårare att hitta via traditionella reklamkanaler. - Målgruppen engagerar sig, de deltar aktivt i spelet i stället för att passivt exponeras för en reklamkampanj. - De gör något de förhoppningsvis tycker är kul samtidigt som Pressbyrån får möjlighet att promota sina produkter, både digitalt och fysiskt.
Men - spelen engagerar inte socialt. Men samtidigt är skillnaden i engagemang brutal. Därför kan Pressbyråns spel i Flarie ses mer som säljdrivande än varumärkesbyggande. Det är möjligt sekundärt i sammanhanget, eftersom spelen uppenbarligen ändå fått tusentals ungdomar att gå in i butikerna och hämta sina vinster.
Som ensam marknadsföringskanal är Flaries spel väldigt snäva. Men som komplement till traditionella kanaler ger de uppenbarligen en viss effekt, i synnerhet hos den yngre målgruppen. Visst är spelen mycket mer simpla och endimensionella än exempelvis Björn Borgs First Person Lover, men betydligt mer kostnadseffektiva. Flarie möjliggör för mindre varumärken att använda spel som marknadsföringskanal.
Samtidigt är Flaries app inte ett naturligt tillhåll för ungdomar, vilket också begränsar räckvidden. Där har exempelvis Under Armour tänkt annorlunda, när de nyligen lanserade ett spel i Snapchat. Jenny Vinterqvist, creative media manager på Mindshare säger: "Med målet att locka unga till Pressbyrån är mobilspel, som kommunikationskanal, en självklarhet då varumärket där kan agera lekfullt, aktuellt och vara relevant över längre tid."
Men valet att implementera spelet i en annan leverantörs (Flarie) app framstår som kortsiktigt och mer kostnadseffektivt än smart. Speciellt då Pressbyrån redan idag har en egen app som troligtvis innehåller data som kan användas för att optimera konsumenternas interaktion med varumärket. Insikter sprungna ur data sätter igång kreativa processer som leder till nya idéer.
Resumés analys kritiseras av Flarie och andra aktörer för jämförelser som inte är helt jämförbara, och Flarie menar att press- och sociala mätningar behöver nyanseras. I undersökningar där man tagit hjälp av forskare på Handelshögskolan har man även kunnat bevisa att över 70 procent av spelarna fått en ökad varumärkespreferens kring Pressbyrån.
Korvens roll i Pressbyråns koncept och kommunikation
Pressbyråns koncept bygger till stor del på att människor gör småköp i farten när de är på väg någonstans. Precis som affischen säger är deras korvar ”klara i samma ögonblick du kliver in i butiken”. Att då som mottagare känna igen sig i situationen, när man själv har bråttom, är stressad och behöver mat snabbt, skulle kunna fungera som en starkt identifierande faktor, som i förlängningen även gör att affischen övertygar.
Pressbyråns reklamaffisch med två prisbelönta korvar och en banan i bröd är ett exempel på hur humor och ironi används i marknadsföring. Ironi i sig bygger på att skapa samhörighet genom att anspela på det gemensamma i en tanke, vilket kan liknas vid identifikation. Samtidigt skapade kampanjen kritik för att den förlöjligade vegetarianer och för att kedjan saknade ett reellt vegetariskt korvalternativ vid tillfället.
Pressbyrån fick be om ursäkt till de som känt sig förolämpade, samt att de en tid senare lanserade en vegetarisk korv i sitt sortiment. En ko(rv)vändning. De fick ordentligt med uppmärksamhet och trots sin ko(rv)vändning verkar de ha kommit undan med snabbmatshedern i behåll. Sedan dess har de dessutom gjort flera lyckade reklamkampanjer som innehållit både en och två bananer.
Korvindex: statistik och insikter
Korvindex visar också att fredag är den dag då flest svenskar väljer att köpa korv, medan söndag är den minst populära korvdagen i veckan. Och den dryck som helst matchas till korvarna är Coca-Cola eller kaffe. Enligt statistiken skiljer sig också svenskarnas korvsmak åt runt om i landet. Veganska korvar är mest populära i Göteborg och i Halmstad mumsas det flest french hot dogs. Kycklingkorven är den korv som ökat mest i popularitet under de senaste fem åren.
| Insikt | Fynd |
|---|---|
| Ökning korvförsäljning | +10% över 2 år, +53% över 5 år |
| Störst ökning (städer) | Eskilstuna (+119%), Linköping (+81%) |
| Mest korv per capita | Halmstad, följt av Eskilstuna och Borås |
| Populäraste sort | Grillkorv med bröd |
| Populäraste dryck till korv | Coca-Cola eller kaffe |
Topplista: Korvigaste städerna i Sverige 2024* 1. Halmstad 2. Eskilstuna 3. Borås 5. Växjö 6. Örebro & Sundsvall 7. Östersund & Malmö 8. Linköping 9. Helsingborg 10. Topplista: De mest populära korvarna i Sverige 2024 1. Grillkorv med bröd 2. Kryddig korv med bröd 3. Kokt korv med bröd 4. Grillkorv med frenchbröd 5.
Den nya kartläggningen Korvindex visar att kedjans korvförsäljning i Sverige har ökat med hela 10 procent under de senaste två åren och 53 procent under de senaste fem åren. Korvens era ser ut att vara här.
