Korv med bröd och socialdemokratisk politik möts oväntat ofta i svensk kultur- och politikhistoria. I denna artikel presenteras både varmkorvens ursprung och spridning till Sverige samt en genomgång av Socialdemokraternas framväxt och politiska betydelse - sammansatt av redan publicerade texter och fakta.
Varmkorvens ursprung och tidiga spridning
Varmkorvens ursprung finns i Tyskland där en slaktare vid namn Johann Georg Hehner någon gång under 1600-talet började producera en korv som gavs smeknamnet dachshund (sv. tax). Det finns dock belägg för att man i Tyskland redan under medeltiden åt korv med bröd. Redan på medeltiden sägs korv med bröd ha serverats i Frankfurt, där traditionen med wienerkorv föddes. 1871 öppnades det första korvståndet i New York, och därifrån spreds fenomenet snabbt.
26 år senare, på den Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm 1897 fick svenskarna för första gången smaka på varmkorv. Ett hundratal spektakulära byggnader och paviljonger uppfördes och fylldes under sommarmånaderna med allehanda utställningsföremål av 3 722 utställare. När utställningen stängdes hade 1,5 miljoner besökt området på Djurgården i Stockholm. Brödet tillkom inte förrän under världsutställningen i St. Louis, USA, 1904. Där serverades varmkorv och för att kunna hålla i den varma korven fick besökarna låna vita handskar.
Korvens etablering i Sverige under 1900-talet
Under sent 1920-tal dyker ordet korvgubbe upp i det svenska språket, vilket tyder på att korvkioskerna fått fäste. Från 1940-till 1960-tal ökar populariteten alltmer för varmkorven. En trolig orsak är att det är efter det andra världskriget som den amerikanska kulturen slår igenom. Sedan 1972 förbjöds länge försäljning via låda på magen av hygieniska skäl och därefter tog korvkioskerna över, och de är än idag en självklar del av svensk snabbmat.
Läs även: Allt du behöver veta om kokt pasta
Under samma period inrättades Sveriges Korvhandlares Riksförbund år 1942 och korven fick både folkliga variationer och nya traditioner. Svenskarna har också skapat sina egna varianter. En ”halv special” består av en varmkorv med bröd och potatismos, medan en ”hel special” har två korvar. Den som bara vill åt moset beställer en ”luffare” eller ”tuffing”.
Kokt med bröd som politisk och kulturell symbol
”Kokt med bröd” är inte bara snabbmat - det är en symbol för vardaglighet och folklighet i svensk politisk kultur. I valreklamen köper Stefan Löfven (S) en kokt med bröd och drömmer om ett samhälle som håller ihop. Inom S har varmkorven blivit något av en symbol för årets valrörelse. Detta på grund av partiets valfilm där Löfven köper just en korv med bröd.
- Korven är en symbol för vanlighet, säger måltidsforskaren Richard Tellström. I synnerhet när vi talar om den industritillverkade korven. Men korven kan också signalera omsorg om ursprung, om vi har hantverkskorvar och liknande. Så politiker kan välja att framträda med olika slags korvar beroende på vilka budskap de vill skicka.
Korven, i synnerhet då varmkorven i bröd, är egentligen en klassisk socialdemokratisk måltid. Som hänger ihop med massevenemang, stora sportevenemang, arbetarrörelsen som träffas i folkparkerna och liknande. Så det är en måltidsprodukt som har följt socialdemokratin genom 1900-talet, genom hela folkhemmet. Så det är en bra symbol för att visa på kontinuitet.
Läs även: Kokt potatis: En hälsosam kolhydratkälla
Korven i praktiken under kampanjer och vardag
Efter Aftonbladets debatt uppvaktades han av partikamrater - med grillkorv. - Det går lika bra, sa Löfven och lät sig väl smaka. Från SSU:s håll skedde uppvaktningen på liknande sätt mot statsminister Stefan Löfven. Christopher Lindvall, valombudsman för SSU i Storstockholm, räckte över en varmkorv med bröd, men ursäktade sig för att den inte var kokt utan grillad. Stefan Löfven tog dock tacksamt emot korven och ställde därefter upp på bilder tillsammans med ungdomarna omkring honom.
”Hej, vad vill du ha?” frågar killen i korvkiosken i Socialdemokraternas valfilm. ”Vad jag vill ha?”, svarar statsminister Stefan Löfven. ”Och så vill jag ha en kokt med bröd. Men svaret hörs inte. Det är den lugna stunden precis före lunchtimmen.”
Socialdemokraternas framväxt och politik
Sedan Socialdemokraterna bildades 1889 har mycket hänt. Socialdemokraternas arbete har lett till att Sverige blivit en demokrati och en av världens främsta välfärdsnationer. Det svenska välfärdssamhället är av ungt datum. Det är inte länge sedan Sverige inte var en demokrati och alla inte fick rösta i allmänna val.
På den tiden, för ungefär hundra år sedan, fanns ingen välfärd utan då existerade bara ett kallt och rått klassamhälle. Barnarbete var vanligt förekommande och arbetarna fick inte sällan jobba tio-tolv timmar i sträck, och det i en farlig arbetsmiljö. Det fanns inga pensioner, barnbidrag eller studielån. Föräldraledighet var inte att tala om. Sverige präglades av orättvisor. Det var dessa orättvisor som stärkte dåtidens arbetarrörelse och socialdemokrater i tron på att samhället måste förändras.
Socialdemokraternas tidigare partisekreterare Sven Aspling skriver om detta i sin bok ”100 år i Sverige. Vägen till Folkhemmet”. I förordet skriver han: ”Historien om hur ett gammalt klass- och fattigsamhälle under några korta decennier kunde omdanas till ett erkänt välfärdssamhälle är i hög grad historien om den svenska arbetarrörelsens framväxt, arbete och insatser.”
Läs även: Undvik matsvinn: Rätt pasta mängd
Rösträttskamp, organisering och tidiga ledare
Förändringarnas vind hade allt starkare börjat blåsa över det gamla svenska klass- och fattigsamhället, präglat av godsägar-, bruksägar- och ämbetsmannavälde. I förhållande till Danmark var arbetarrörelsen i Sverige svag. Den svenska arbetarrörelsen mottog under dessa genombrottsår ett värdefullt stöd från sina vänner i Danmark, ofta förmedlat av August Palm.
August Palm hade inlett sin agitatoriska gärning i Sverige med sitt historiska tal ”Hvad vilja socialdemokraterna?” som han höll den 6 november 1881 i Malmö. Redan annandag jul höll han sitt stora friluftsmöte i Stockholm och hans verksamhet i Stockholm skulle snabbt komma att ge resultat. August Palms namn är intimt förknippat med uppkomsten av en klassmedveten arbetarrörelse i Stockholm.
Från 1886 började de svenska myndigheterna att konsekvent undertrycka den svenska arbetarrörelsen. 1888 dömdes nio socialdemokratiska ledare till sammanlagt 61 månaders fängelse och böter, bland de dömda fanns både Palm och Branting. Den konstituerande kongressen hölls 19-22 april 1889 och av de 70 representerade organisationerna utgjordes en stor majoritet av fackföreningsrepresentanter. Socialdemokraterna bildades således med en stark anknytning till fackföreningsrörelsen.
Partiet hade vid sin start drygt 3000 medlemmar. Medlemskap i partiet sågs inte med blida ögon och om ens arbetsgivare fick reda på att man var aktiv i facket eller Socialdemokraterna riskerade man att få sparken. Ofta svartlistades också de som fått sparken så att ingen annan skulle anställa dem heller.
Organisatoriska framsteg: LO och kampen för arbetsrätt
År 1898 bildades Landsorganisationen, LO. Fackföreningsrörelsen hade nått en sådan storlek att det var dags att skapa ett samarbetsforum. Landsorganisationens roll är att vara en paraplyorganisation för fackförbund. Bakom bildandet av LO stod Socialdemokraterna. Till LO:s första ordförande valdes Fredrik Sterky.
Arbetsgivarna och överklassen förhöll sig inte heller passiva utan vidtog motåtgärder. 1902 bildades SAF, Svenska Arbetsgivarföreningen, som är nuvarande Svenskt Näringsliv. Striderna på arbetsmarknaden hårdnade och i augusti 1909 utbröt Storstrejken. Den omfattade 300 000 människor och varade fram till i början av september, den genomfördes under lugna och disciplinerade former. Den väldiga striden slutade inte med någon seger för arbetarna och facket. I storstrejkens fotspår kom lönesänkningar, avskedanden och svartlistning. Ändå gav arbetarna inte upp kampen för en god arbetsmiljö, åtta timmars arbetsdag och en rimlig lön.
Under denna tid byggde arbetarrörelsen egna institutioner: Folkets Hus, folkhögskolor och Arbetarnas Bildningsförbund, ABF. För att få ner hyrorna byggde de egna hyreshus och bostadsrätter samt bildade bland annat HSB.
Rösträttsreformer och kvinnors inträde i politiken
Frågan om allmän rösträtt stod i första rummet och blev en symbol för att partiet ville arbeta demokratiskt genom reformer. Genom omfattande opinionsyttringar i form av strejker, demonstrationer och en stor folkopinion lyckades Socialdemokraterna få de konservativa att gå med på en rösträttskompromiss. Efter fortsatt kamp tvingades de konservativa krafterna i Sverige så småningom ge vika och 1918 antog Riksdagen den nya stora författningsreformen om allmän och lika rösträtt.
År 1921 blev sömmerskan Agda Östlund och fotografen Nelly Thüring de första socialdemokratiska kvinnorna i riksdagen. De valdes in i riksdagen i samband med nyvalet, efter det att kvinnorna i Sverige fått rösträtt.
Partiuppdelningar, ungdomsrörelse och folkhemstanken
I februari 1917 öppnade Hjalmar Branting partiets tionde kongress och brytningen inom partiet blev oundviklig. Den 2 maj samma år bildade gruppen som lämnade Socialdemokraterna ett nytt parti vid namn ”Socialdemokratiska vänsterpartiet” som inom några år blev ”Sveriges kommunistiska parti”, nuvarande Vänsterpartiet. 1917 bildades också Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund, SSU, på initiativ av ungdomsklubben i Eskilstuna.
Per Albin Hansson fungerade som ordförande i partiets verkställande utskott efter Brantings död 1925. Vid partikongressen 1928 valdes han till ordförande i partiet. Samma år höll han också det välkända folkhemstalet: ”Det goda hemmet känner icke till några privilegierade eller tillbakasatta... I det goda samhället råder likhet, omtanke, samarbete, hjälpsamhet.”
Socialdemokratins roll i 1900-talets politik
Riksdagsvalet 1932 blev historiskt, en vändpunkt i svensk politik. Valet blev en seger för socialdemokratin. För första gången kom de borgerliga partierna i minoritet inom väljarkåren, men behöll alltjämt majoriteten i Riksdagen. Kampen mot arbetslösheten blev en huvuduppgift för den socialdemokratiska regeringen. Genom samverkan med Bondeförbundet i Riksdagen skapades underlag för ett nytt skede i svensk politik.
Som finansminister blev Ernst Wigforss huvudman för en ny ekonomisk politik. Genom produktiva investeringar ökade sysselsättningen. Arbetslöshetspolitiken förändrades till både sin utformning och sitt innehåll. De statliga insatserna mångdubblades. Bostadsfrågan lyftes samtidigt fram i centrum för målmedvetna samhällspolitiska åtgärder eftersom bostadsstandarden för arbetarhus behövde förbättras.
Matkultur, vardagsliv och korvens plats i det svenska köket
Korv med bröd har blivit en integrerad del av svensk matkultur: ”Korv med bröd - det är ju nästan svensk husmanskost vid det här laget.” En klassisk wienerkorv i bröd är svårslagen. Alla har vi stått där, hungriga på stan eller efter fotbollsträningen, och plötsligt sitter man med en stödkorv eller ett par stödkorvar i näven.
Den kokta korven är själva ur-fasaden av snabbmat. En mjuk korv i ett fluffigt bröd, toppad med ketchup och senap. Inte så märkvärdigt - men ändå perfekt. Vill du vara lite fräck kan du slänga på gurkmajonnäs eller rostad lök. Grillad korv med bröd ger en rökig smak och krispig yta som gör att även ett enkelt korvbröd känns som en festmåltid.
Korven har även en plats i populärkulturen: 1959 släppte Owe Thörnqvist sin klassiska låt Varm korv boogie. Världens längsta hot dog tillverkades i Mexiko och mätte hela 114,32 meter - korven är både folkfest och vardagsmat.
Korv i politisk och klimatkritisk belysning
Klimatfrågan påverkar korvens roll inför valet. Korven är ju en köttprodukt även om det finns vegetariska korvar. Så den börjar bli lite farlig som politisk symbol. Jämfört med vad den kanske hade varit för 25 år sedan eller 50 år sedan. Och det är just kopplingen till hur den är tillkommen, hur den producerats och dess relation då till klimatfrågan.
Men korven har stor potential på grund av att det finns så många olika slags korvar. Så man skulle nog faktiskt kunna hitta korvar som passar alla politiska partier. Från hantverkskorvar, vego-korvar till internationella korvar som visar att man tror på ett mångkulturellt samhälle.
Sammanställda nyckelhändelser (tabell)
| År/period | Händelse |
|---|---|
| Medeltiden | Korv med bröd serverades i Tyskland/Frankfurt |
| 1600-talet | Johann Georg Hehner skapar korv kallad dachshund |
| 1871 | Första korvståndet öppnar i New York |
| 1897 | Varmkorv serveras på Konst- och industriutställningen i Stockholm |
| 1904 | Korv i bröd etableras på världsutställningen i St. Louis |
| 1920-talet | Korvgubbe i språket - korvkiosker får fäste |
| 1942 | Sveriges Korvhandlares Riksförbund bildas |
| 1889-1921 | Socialdemokratins bildande, kamp för rösträtt och kvinnors inträde i riksdagen |
| 1932 | Socialdemokratins valseger och inledningen till folkhemmets reformer |
Avslutande reflexioner om symbolik och vardagsrealism
Korven fungerar som en politisk scenografi: den signalerar vanlighet, närhet och kontinuitet. Den har följt arbetarrörelsen och folkhemmet genom 1900-talet och fungerar än i dag som ett slagkraftigt verktyg i politisk kommunikation. Samtidigt visar debatten kring korven även på samtidens frågor - klimat, produktion och symbolval. Från medeltidens Frankfurt till 2000-talets valstugor har korv med bröd varit både mat, minne och bildspråk i Sverige.
