Ett av de allra första material man kommer i kontakt med när man börjar med byggnadsvård är linolja. För många är linoljan både omgärdad av ett magiskt skimmer samtidigt som den kan vara dold i ett ibland svårtillgängligt byggnadsvårdsdunkel. Inte sällan dyker det upp en hel del frågor rörande den praktiska användningen av linolja och vilken typ av olja - kokt eller rå - som skall användas var och när.
Vad är linolja och hur framställs den?
Linolja eller linfröolja är olja pressad ur linfrö från växten lin. Linolja utvinns genom att linfrö pressas i en skruvpress. Linolja kan framställas genom kallpressning eller varmpressning. Kallpressning ger den renaste oljan då det mesta av orenheterna stannar i presskakan men ger en mindre del av frövikten i olja. Ungefär 25% av frövikten går att utvinna vid kallpressning. Hettas linfröet upp innan pressning går det att utvinna mer, ytterligare ca 5 procentenheter, men man får då också en orenare produkt och en sämre kvalitet på oljan.
Den olja som kommer ur pressningen kallas för rå olja. Den är alltså inte behandlad på något sätt utan kan tappas direkt från pressen ned i dunken. Oljan är då halvmörk i färgen. Vanligtvis raffineras dock oljan och färgen blir därmed ljusare.
Rå linolja - egenskaper och användning
Rå linolja har mycket små molekyler och är tunnflytande. Rå linolja har också en mycket lång oxidationstid, alltså tiden den tar på sig för att härda och stelna. Eftersom rå linolja har låg viskositet och lång oxidationstid så får den också en mycket god inträngningsförmåga i trä vilket gör den lämplig att använda till impregnering. Genom att värma den råa linoljan tills den blir simmig kan man dessutom något öka oljans inträngningsförmåga. Med rå linolja mättar man helt enkelt trä så att träet inte kan suga åt sig annan fukt.
Läs även: Allt du behöver veta om kokt pasta
Rå linolja är därför den typ av olja du ska använda när du behöver återfukta gammalt, grånat och torrt virke, eller förbehandla virke för utomhusbruk innan målning med linoljefärg. Det här kan göras genom att pensla rå linolja på virket innan målning, eller genom att blanda ut linoljefärgen med rå olja i grundstrykningen. Eller både och om träet är riktigt torrt.
Kokt linolja - vad är det och varför används den inomhus?
Kokt linolja kallas även för linoljefernissa och är egentligen inte alls kokt. Den är uppvärmd i ett slutet kärl till ca 150 grader under tillförsel av syre för att den skall oxidera snabbare. Den här temperaturindikatorn är ungefärlig, för olika tillverkare använder olika temperaturer och tillbaka i historien har oljan värmts så högt som till 250 grader. Den snabbare oxidationen och den oljans högre viskositeten gör att den kokta linoljan lämpar sig bra för ytbehandlingar av trä.
Oljan kommer nämligen att oxidera ytligt i träet och vid påföring av flera lager bildar oljan en glansig och glatt yta på trä. Ren kokt linolja fungerar därför i princip som fernissa. Kokt linolja kan användas som enda behandling av trä, eller så kan den användas i kombination med rå linolja. Eftersom rå olja fortsätter att krypa innåt i träet så länge den har möjlighet med risk för att ytan lämnas mager, är en kombination av rå och kokt linolja ofta det bästa av två världar.
Efter djupbehandling med rå linolja kan ytan behandlas med kokt linolja som expanderar ytligt i träet under oxidationen och gör det stenhårt. Precis som med rå linolja kan man underlätta för den kokta oljan att tränga in i träet genom att värma den - Det görs bäst med en högwattslampa typ Speedheater/Cobra.
Läs även: Kokt potatis: En hälsosam kolhydratkälla
Halvolja och terpentin
Ett annat sätt att få kokt linolja att bättre arbeta sig ned på djupet är att blanda den 50/50 med balsamterpentin till något som kallas halvolja. Den här metoden gör dock att terpentinet lämnar efter sig mikroskopiskt små luftbubblor när den avdunstar. Luftfickor som utan terpentin skulle varit fyllda med olja. Det här kan man se som ett bekymmer eller också som en möjlighet för oljan att oxidera bättre genom tillgång på luft. Jag praktiserar både värmning och terpentinblandning beroende på förutsättningar och jag tycker inte att jag märker någon skillnad på resultatet.
Kokt linolja som bindemedel i linoljefärg
Förutom för ytbehandling av trä används kokt linolja som bindemedel i linoljefärg, till försegling av oxidationsbenägna metallytor och nu för tiden även i fabrikstillverkat linoljekitt. Linoljefärg består av bindemedlet kokt linolja samt pigment. Mängden färgpigment är i linoljefärg högre än i andra färgtyper, den tunnflytande linoljan gör det möjligt att bära mycket pigment. Linoljefärg har mycket hög torrhalt, 100%.
Linoljefärg som påförs i tunna skikt framhäver underlagets karaktär bättre än andra mer filmbildande färgtyper. En linoljefärgsmålad yta har en mycket fin lyster och framhäver underlagets karaktär genom det tunna färgskiktet. En nymålad yta inomhus är blank men mattas något med tiden till en halvmatt glans.
Torktid och tillsatser
Kokt linolja har snabbare torkegenskaper än rå linolja och finns vanligtvis i linoljefärg eller som bas i träolja. Kokt linolja (även "linoljefernissa") är numera en rad olika produkter. Gemensamt är att torktiden förkortats till omkring ett dygn. Detta kan göras genom "kokning", som egentligen bara är en uppvärmning, vanligtvis i kombination med syretillförsel (luftinblåsning), vilket ger en föroxidering och partiell polymerisering. Det kan också göras tillsammans med eller enbart genom tillsats av sickativ. Sickativen kan vara t.ex. järnoxid, mangandioxid, ibland även mögelhämmande tillsatser.
Torktid påverkas av temperatur, luftfuktighet, ventilation och andel terpentin eller kokt linolja. Inomhus kan torktiden kortas med 1% Corsik torkmedel (10 ml/liter färg).
Läs även: Undvik matsvinn: Rätt pasta mängd
Användning av kokt linolja inomhus - praktiska råd
- Kokt linolja passar utmärkt till ytbehandling av virke som används inomhus.
- Som ytbehandling fungerar kokt linolja bra på snickerier, möbler och golv som inte utsätts för extrem nötning.
- Vid måleri inomhus ger linoljefärg ett naturligt, vackert och hållbart resultat med fantastisk lyster.
- Måla tunt: linoljefärg skall arbetas in och inte bli täckande efter första strykningen. På detta sätt torkar färgen fortare.
- Verktyg: rekommenderas en rund anstrykare tillverkad av svinborst eller blandborst för linoljefärg med relativt hög viskositet.
Vid målning inomhus med linoljefärg kan du välja olika arbetssätt beroende på önskat glansläge. Utan terpentin: Grundfärg: 2 delar kokt linolja + 1 del färg. Torka 3 dygn, slipa med 240-400 papper. Måla två gånger med outspädd färg. Med terpentin: späd färgen med 15% balsamterpentin. Följ med 1-2 strykningar outspädd färg. Torktid: ca 36-48 timmar mellan varje lager.
Vill du ha sidenmatt yta kan du späda färgen med 30-60% kokt linolja och applicera jämnt vått-i-vått utan överlappning. Ytan får matt till sidenmatt glans. För matt resultat finns även matta inomhusfärger som inte behöver blandas med olja eller balsamterpentin.
Underlag och förberedelser
Vid starkt sugande underlag bör först grundmålas med antingen en strykning matt linoljefärg eller vit grundfärg inomhus. Kom ihåg att alltid måla mycket tunt, så tunt som går faktiskt, med en kvalitetspensel av tät svinborst. En anstrykare, som är en rund pensel, lämpar sig väl. På släta snickerier kan ytan efterslätas med moddlare eller bred lackpensel för ett jämnare flöde och glans.
Säkerhet och hantering
Oxidationen är linoljans torkprocess och det är en process som skapar värme. Viktigt att tänka på är därför att trasor och papper som är indränkta i linolja kan självantända. Såg- och hyvelspån, trassel och trasor med linolja kan självantända och bör därför tas omhand och brännas upp, dränkas med vatten eller förvaras lufttätt. Därför är det viktigt att förvara verktyg, penslar och trasor med linolja i lufttäta förpackningar, bränna dem eller blöta dem.
Fördelen med kombination rå + kokt
Eftersom rå olja fortsätter att krypa innåt i träet så länge den har möjlighet med risk för att ytan lämnas mager, är en kombination av rå och kokt linolja ofta det bästa av två världar. Efter djupbehandling med rå linolja kan ytan behandlas med kokt linolja som expanderar ytligt i träet under oxidationen och gör det stenhårt.
Andra typer av linolja och deras användning
Den tredje typen av linolja är standolja som är en polymeriserad linolja. Standolja används främst som tillsatts i linoljefärg eftersom standoljan ger färgen ett tåligare ytskikt, höjer glansen och försenar mattningen. Standolja produceras genom upphettning utan syretillförsel till strax under 300 grader varvid oljan polymeriseras utan oxidation. Den är tjock och seg med stora molekyler, torkar med glansig yta till ett hårt vädertåligt ytskydd.
Praktiska exempel och produkter
I Sverige har vi historiskt pressat vår olja både varm och kall. Kallpressad rå linolja är halvmörk till färgen, men ljusare om den raffinerats. Torktiden är omkring en vecka. Den har små molekyler (ca 5 nm) och är tunnflytande. Den gulnar mindre än kokt linolja. Används mest för tillverkning av standolja, oljefärger och kitt.
Kokta linoljor på marknaden kan innehålla torkmedel som kobolt eller zirkonium och framför allt kokt linolja torkar snabbare och passar för inomhusbruk, rostskydd och som bindemedel i linoljefärg. Kokt linolja utvidgar sig ca 15 % när den torkar och täpper därför till bra inne i trä.
Underhåll och eftervård av linoljeytor inomhus
En målad yta som börjat krita kan du enkelt förstärka genom att stryka på kokt linolja. När oljan har torkat återfår färgen sin ursprungliga kulör och lyster. Linoljefärg åldras vackert och är lätt att underhålla. I inomhusmiljö slits färgen dock ned genom mekanisk nötning och rengöring med kemikaliebaserade produkter. Använd pH-neutrala rengöringsmedel, vatten och ett milt diskmedel fungerar bra.
Slutsatser för inomhusbruk
Kokt linolja är ett naturligt, mångsidigt och historiskt beprövat material som lämpar sig väl för ytbehandling inomhus. Den fungerar både som bindemedel i linoljefärg och som ytbehandling/fernissa på trä. Genom att måla tunt, förbereda underlaget väl och hantera materialet säkert kan man uppnå långlivade och vackra ytor med fin lyster och god andningsförmåga.
