Plättar eller pannkaka? Meningarna är delade om namnet på den klassiska maträtten som inte sällan serveras efter ärtsoppan på torsdagarna. Frågan engagerar - och svaren visar både regionala skillnader och historiska skikt i vårt språkbruk och mattraditioner. Den här artikeln samlar definitioner, historik, varianter och några praktiska receptbeskrivningar samt redogör för var i landet gränserna ofta dras.
Vad är pannkaka enligt ordböcker och etnologer
Pannkaka (Svenska Akademien) är "en lättare maträtt som bereds genom att en blandning av mjöl, ägg och mjölk värms upp i en stekpanna och därigenom antar formen av en rund, flat skiva". Etnologen Kurt Genrup hävdar att pannkaka är den äldsta benämningen och är belagd från 1500‑talet. Han menar att pannkaka är den stora varianten medan plättar är den mindre varianten. Ugnspannkaka definieras som "typ av tjock, mättande pannkaka som tillagas i långpanna eller dylikt i ugn".
Vad är plättar
Plättar (plätt = litet) är små pannkakor med diameter cirka 7 centimeter, vilka brukar tillagas i plättlagg. Plättar är historiskt en festligare form av pannkaka med dyrare ingredienser som till exempel grädde ("gräddplättar"), därför gjordes de mindre. I delar av Småland, Norrbotten, Västerbotten och i Finland kallas alla pannkakor som gräddas på spisen för plättar, oavsett hur stora de är.
Tunna pannkakor, ugnspannkaka och andra varianter
Tunnpannkaka tillagas av en ganska lös smet oftast bestående av vetemjöl, ägg och mjölk. Smeten hälls i en smord stekpanna eller pannkakslagg, som får rinna ut till en tunn, nästan tallriksstor kaka och steks några minuter på var sida. I början av 1900‑talet kallades tunna pannkakor för "fransk pannkaka" (= crêpes), medan "pannkaka" avsåg tjocka ugnspannkakor. "Pannkaka" betyder numera vanligen tunnpannkaka.
Läs även: hamburgarens historia och bakgrund
Ugnspannkaka tillagas av samma smet, men gräddas i ugn på ugnsplåt eller i ugnsform. Den görs ganska tjock och serveras uppskuren i bitar. Klassiskt är fläskpannkaka med inblandning av tärnat rimmat fläsk och serverad med lingonsylt.
Flera internationella och lokala varianter
- Crêpes (franska) - extra tunna pannkakor, crêpes salée används saltade med fyllning och crêpes sucrée till efterrätt.
- Bovetepannkakor/blinis - klassisk mat i Ryssland och Ukraina, ursprungligen på bovetemjöl och ofta jästa.
- American pancakes/pancakes - tjockare, luftiga pannkakor ofta med bakpulver eller jäst.
- Kolbulle - en pannkaksliknande rätt av vetemjöl och vatten, gräddad i stekflott; tradition bland Norrlands skogsarbetare.
- Potatispannkakor (rårakor, raggmunk) - tillredda av riven potatis med eller utan mjöl.
- Gotlandspannkaka - ugnspannkaka på risgrynsgröt smaksatt med saffran och sötmandel.
Receptöversikt: grundsmet för pannkakor och plättar
Plättar och småplättar har exakt samma smet. Det är de som är versioner av varandra, en stor och en liten variant, därmed är det också logiskt att de heter samma sak. Pannkaka har å andra sidan en egen smet, med mindre mjöl och fler ägg än plättar, och har därför begåvats med ett eget namn.
| Variant | Typisk smet | Tillagningssätt |
|---|---|---|
| Plättar / småplättar | Mjöl, ägg, mjölk (ibland grädde för gräddplättar) | Stekpanna eller plättlagg |
| Tunnpannkaka / crêpes | Ganska lös smet av vetemjöl, ägg, mjölk | Stekpanna, tunn utbredning |
| Ugnspannkaka | Samma smet som tunnpannkaka, ibland med grädde | Gräddas i ugn i långpanna eller form |
| American pancakes / blinis | Tjockare smet med bakpulver eller jäst, ibland kefir | Stekpanna, tjockare konsistens |
Historia och arkeologiska spår
Pannkakor är en av de vanligaste vardagsrätterna i svenska hushåll, i synnerhet till barn. Lätt att laga, vilket är bakgrunden till uttrycket "lätt som en plätt". Pannkakor är klassisk husmanskost i många länder sedan urminnes tid. Arkeologiska fynd tyder på att man blandade torrt frömjöl med vätska (vanligen mjölk) och ägg till en smet som gräddades på heta stenar eller i keramikgrytor över öppen eld.
Stenkaka är ett gammalt begrepp för pannkaka. Enligt Svenska Akademien var det bygdemålsfärgat i äldre tid på stenhäll bakad, oftast tunn pannkaka eller plätt. "Sten" anspelar också på att pannkakorna kunde bli ganska hårda av korn- och rågmjöl innan vetemjölets utbredning i slutet av 1700‑talet.
Läs även: översättning och användning av ordet sallad
Språkgeografi: var kallar man vad?
En kartläggning utförd via sociala medier visade att plättar dominerar från norra Västerbotten och uppåt. Kartläggningen visar en ganska tydlig skiljelinje vid Skellefteås södra kommungräns mot Robertsfors. Norr om Lövånger och Bygdsiljum är det procentuellt sett väldigt få som kallar plättar för pannkakor. Gränsen övergår i Vindelns kommun mot Hällnäs där Vindelälven tar vid som en språkbarriär som skiljer landet åt hela vägen västerut mot den norska gränsen.
I södra Sverige är en vanlig uppfattning att ordens skillnad handlar om redskap: ugnspannkaka (i ugn) - pannkaka (i panna) - plätta (liten). I norr resonerar många att plättan ser ut som en plätt och att småplättar ser ut som en mindre variant av plättan; den enda skillnaden mellan dessa rätter är storleken. För en infödd Umeåbo är det i princip självklart att säga pannkaka - plättar är mest "en skelleftegrej".
Påverkningar från Finland och lokala kontakter
I hela Finland, inklusive Åland, säger man "plätty" eller dialektalt "lettu" om de spisstekta varianterna. "Pannkakku" gör de i ugnen. Det är alltså väldigt likt norra Sveriges ordbruk. En inte allt för vild gissning är att samröret mellan ländernas befolkning historiskt sett är starkt i dessa trakter, vilket avspeglar sig i språket.
Sociala och kulturella aspekter
Debatten kring namnen kan skapa starka känslor, och nätet har förstärkt motsättningarna. Hashtaggen #pannkaksgate trendar ibland när ämnet tas upp. Många känner stolthet över sitt ordval och ett språkbruk går i arv via vårdnadshavare; andra anpassar sig när de flyttar till nya orter och "tar seden dit man kommer".
Det är också tydligt att kampen om rätt benämning inte bara handlar om ord utan rör identitet, lokal tillhörighet och minnen. Samtidigt vill många slå ett slag för rätten att definiera sin mat själv och värdesätta olikhet: "Vi vill vi ändå slå ett slag för det storartade i människors olikheter och rätten att få definiera sig själv och sin mat det faller en in."
Läs även: Plättar: Enkel guide
Praktiska tips vid tillagning
- Plättar: använd en plättlagg eller plättpanna, smörj lätt och häll lagom smet i varje fack för jämn gyllenbrun yta.
- Tunnpannkakor/crêpes: se till att smeten är lös och låt den rinna ut ordentligt i varm panna; vänd först när kanterna stelnat.
- Ugnspannkaka: använd smet som för tunnpannkaka men grädda i ugnsform; gör gärna en "fin ugnspannkaka" med grädde istället för mjölk.
- Servering: sylt och vispad grädde är klassiskt; blinis serveras ofta med smetana och rysk kaviar eller rökt lax.
Smaksättningar och fyllningar
Tunna pannkakor kan fyllas och rullas med söta eller salta fyllningar; franska crêpes har en rik tradition med både crêpes sucrée och salée. Pannkakstårta (Gâteau de crêpes) fås genom att stapla tunna pannkakor med fyllning mellan varje lager - ett festligt sätt att variera rätten.
Sammanfattning av användbara definitioner
- Pannkaka: i vardagligt bruk ofta tunnpannkaka eller den som steks i stekpanna; historiskt även beteckning från 1500‑talet.
- Plättar: små pannkakor, ofta gjorda i plättlagg; historiskt festligare och ibland gjorda med grädde.
- Ugnspannkaka: tjock variant som gräddas i ugn, ofta serverad i bitar.
Oavsett vad du väljer att kalla dem - plättar, pannkakor, crêpes eller blinis - är slutresultatet oftast något älskat av både barn och vuxna. Matens enkelhet och variationsmöjligheter gör den till en tidlös klassiker.
