Begreppet "gille" och uttrycket "laga till gille" har en lång och komplex historia med rötter i flera germanska språk. Gille har sitt ursprung i fornsvenska gilde, vilket betyder betalning (i sammansättning), gästabud, brödraskap eller samlingsplats. I fornisländska motsvarar det gildi, och på medellågtyska gilde, medan det engelska guild kommer från nordiska språktraditioner.
Ordet härstammar från urgermanska *gilðia-, vilket är en avledning av gäld, alltså betalning. Det innebär egentligen avgift eller sammanskott - ett dryckeslag där deltagarna sammanskjutit penningar. Begreppet har utvecklat betydelsen att även syfta på själva deltagarna och deras samlingsplats, såsom gillestuga, och jämför samma betydelseutveckling som i kalas, lag och gotiska gabaúr, gästabud (till gabaíran, bära tillsamman). En liknande betydelseutveckling finns i börs.
Etymologi: Ordet gille och "laga till"
Betydelsen "dryckeslag, gille" torde icke vara inhemsk i de nordiska språk. Jämför A. Bugge i Afhandl. viede S. Bugges minde södra 197 f. Gille syftar således på ett socialt samkväm, ofta med mat och dryck, dit deltagarna bidrog ekonomiskt eller praktiskt för att organisera och skapa festen. I sammanhang med "laga till gille" handlar det om att laga mat eller reparera och förbereda för ett sådant samkväm - att skapa förutsättningarna för ett lyckat gästabud.
Gille i svensk kultur: från brödraskap till gästabud
I Sverige har gille representerat både stora och små samlingar, ofta med en brödraskapskaraktär där samhörighet och samarbete betonas. Gille förekom ofta i form av gästabud, där gemenskap och att dela mat och dryck var central. Samlingsplatsen kallades gillestuga, och det finns historiska exempel såsom Gillet i Uppsala, där sammanslutningar och gillen hölls för både fest och arbete, och där man sammansköt penningar eller resurser.
Läs även: Zodiac gummibåt reparation - steg för steg
Vid dessa tillfällen var det vanligt att laga mat eller reparera ting lagom till gillet, varför uttrycket "laga till gille" syftar på att förbereda och skapa nytt eller rusta upp det äldre för att kunna samlas och njuta tillsammans. Gästabudet var också en plats för att visa upp skicklighet i reparation och förnyelse.
Betydelseutveckling: från avgift till samkväm
Begreppets utveckling är intressant; från att betyda avgift eller sammanskott - det att alla bidrar ekonomiskt till festen - har det kommit att betyda själva festen och gemenskapen. Liknande betydelseutveckling ses i kalas, lag, och gotiska gabaúr, där gästabud (till gabaíran, bära tillsamman) på samma sätt syftar på att samla resurser och människor för ett större syfte.
| Språk | Ordförklaring | Betydelse |
|---|---|---|
| Fornsvenska | gilde | betalning, gästabud, brödraskap |
| Fornisländska | gildi | dryckeslag |
| Medellågtyska | gilde | samkväm med sammanskott |
| Engelska | guild | sammanslutning (från nordisk tradition) |
Praktik: att laga till gille i tradition och modern tid
Lördagen den 18 februari träffades ett 20-tal personer i Båtmanshuset. Temat för denna eftermiddag var ”Lappa, laga och namna”. Det pratades om hur man lappade och lagade kläder och annat förr i tiden, då fick inget kastas bort och man hade inte den stora mängd kläder. Tanken att köpa trasiga byxor som många yngre idag gör fanns inte på agendan, man skulle var hel och ren. Idag blir modebyxorna trasigare och trasigare och ibland är det mer hål än tyg.
Några av besökarna hade med sig exempel på hur man kan göra gammalt till nytt, tips och idéer flödade. Vackra örngott som gått i arv visades upp, vad kan man göra med dessa, hur kan man laga en hålsöm som slitits sönder? Frågorna och tipsen om hur man kan rädda vackra ting florerade kring bordet. En varm tröja av ull som blivit utsliten hade fått ett nytt framstycket, inget är omöjligt.
Läs även: Reparera istället för att köpa nytt
Vackra dukar och andra broderier finns säkert hemma hos de flesta, arvegods eller kanske inhandlat på secondhand och loppisar. Att laga till gille handlar alltså både om det sociala och det praktiska - att reparera, förnya och förbereda sig för att kunna samlas och njuta av gemenskap och tradition.
Ordbokens syn på gille: Uttal och böjning
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010. Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”. Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”. Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga. |-| tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring …||‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”.
Gille, fornsvenska gilde, betalning (i sammansättning), gästabud, brödraskap, gillestuga (jämför Gillet i Uppsala) = fornisländska gildi, motsvarande medellågtyska gilde, dryckeslag (engelska guild från nordiska traditioner); av urgermanska *gilðia-, avledning av gäld, betalning; alltså egentligen: avgift, sammanskott > dryckeslag, till vilket deltagarna sammanskjutit penningar; sedan om själva deltagarna och deras samlingsplats; jämför samma betydelseutveckling i kalas, lag och gotiska gabaúr, gästabud (till gabaíran, bära tillsamman), och en liknande i börs.
Sammanfattningsvis: "laga till gille" betyder i praktiken att förbereda - laga mat, reparera kläder eller dukar eller göra något redo för samkväm - till ett gille, en fest eller gemensam samling där samarbete och gemenskap är centrum.
Läs även: Pris för skärmreparation hos Elgiganten: Allt du behöver veta
