Ångestdämpande mediciner lindrar symtom på ångest genom att påverka signalsubstanser i hjärnan. Ångestdämpande medicin används för att behandla och lindra olika typer av ångestsyndrom och minska symtom som rädsla, oro och spänning. Dessa läkemedel kan vara en viktig del av behandlingen för personer som lider av ångest, särskilt när ångesten är så pass svår att den påverkar det dagliga livet.
Hur fungerar ångestdämpande medicin?
Ångestdämpande mediciner verkar genom att påverka signalsubstanser i hjärnan, såsom serotonin, noradrenalin och gammaaminosmörsyra (GABA), vilket bidrar till att minska ångest och främja ett lugnare tillstånd. Varje typ av ångestdämpande medicin har en unik verkningsmekanism som hjälper till att reglera hjärnans aktivitet på olika sätt.
Översikt över vanliga typer av ångestdämpande läkemedel
Det finns flera typer av ångestdämpande mediciner som alla har olika egenskaper och användningsområden beroende på typen och svårighetsgraden av ångestsyndromet.
Selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI)
Den vanligaste typen av antidepressiv medicin, men som även används vid långvarig behandling av ångestsyndrom som generaliserat ångestsyndrom (GAD), social ångest och panikångest. Exempel: Sertralin, Fluoxetin, Citalopram, Escitalopram. SSRI ökar serotoninnivåerna i hjärnan, vilket kan förbättra humör och minska ångest. Observera att detta inte är ett snabbverkande preparat. Det tar veckor och ibland månader innan den verkar och i vissa fall kan ångesten försämras de första veckorna innan det blir bättre.
Läs även: Användningsområden för muskelavslappnande medicin
Serotonin-noradrenalinåterupptagshämmare (SNRI)
En annan typ av antidepressiv medicin. Används för långvarig behandling av ångest och kan användas när man inte fått tillräcklig effekt av SSRI. Exempel: Venlafaxin (Effexor), Duloxetin (Cymbalta). Ökar nivåerna av både serotonin och noradrenalin i hjärnan. Detta är inte heller ett snabbverkande preparat och samma principer som för SSRI gäller även här.
Bensodiazepiner
Snabbverkande, används för kortvarig behandling av akut ångest. Exempel: Diazepam (Stesolid), Alprazolam (Xanor), Lorazepam (Temesta). Dessa läkemedel har en lugnande effekt genom att förstärka effekten av GABA. Enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer bör bensodiazepiner inte användas som behandling vid generaliserat ångestsyndrom (GAD), social fobi, paniksyndrom eller stressreaktioner. Detta beror på en hög risk för beroendeutveckling och att läkemedlen saknar långsiktig effekt på de bakomliggande orsakerna till ångesten. Bensodiazepiner verkar snabbt och används för kortvarig behandling av akut ångest, medan SSRI är långsamt verkande antidepressiva mediciner avsedda för långvarig behandling.
Bensodiazepinliknande läkemedel
Bensodiazepinliknande läkemedel påverkar GABA-receptorsystemet och har ofta snabb effekt, ofta inom en halvtimme. De försvinner snabbare ur kroppen än andra sömnmedel, och därför blir du oftast inte trött och dåsig dagen efter. Undvik alkohol när du tar läkemedel som är besläktade med bensodiazepiner. Ibland kan man bli förvirrad eller få minnesförlust. Du som är äldre är ofta mer känslig för läkemedlen och får lättare biverkningar.
Antihistaminer med lugnande effekt
Vissa antihistaminer används för att behandla ångest på grund av deras lugnande effekter. Exempel: Prometazin (Lergigan), Hydroxyzin (Atarax). Prometazin har hos många en kvardröjande effekt och kan vara bra om du inte bara har svårt att somna utan även vaknar lätt på natten eller tidigt på morgonen. Effekten kommer efter någon timme. Det kan finnas en viss risk för att den sömngivande effekten minskar om du använder prometazin regelbundet en längre tid.
Läs även: Variationer av baconris
Antidepressiva med ångestdämpande effekt
Vissa läkemedel mot depression, till exempel mirtazapin, gör att du får lättare att sova om du har sömnproblem och samtidigt har en depression. Mirtazapin verkar delvis genom att motverka effekterna av histamin i hjärnan. Du blir inte beroende av läkemedlet, men du kan få olika symtom om du slutar plötsligt efter att ha använt läkemedlet regelbundet några veckor.
Melatonin
Det verksamma ämnet melatonin gör dig trött och finns naturligt i kroppen. Det kan hjälpa dig om du har svårt att somna, vaknar ofta och har svårt att somna om eller vid jetlag. När du blir äldre sjunker halten melatonin nattetid och då kan det för en del personer fungera att använda läkemedel med melatonin för att kunna sova bättre. Det är ovanligt att få biverkningar av melatonin, men en del kan bli trötta och dåsiga dagen efter.
Receptfria alternativ och växtbaserade preparat
De flesta ångestdämpande mediciner kräver recept från en läkare, men det finns begränsade receptfria alternativ som växtbaserade mediciner för lindrig oro. Vid mild oro, insomningsbesvär eller sömnrubbningar finns det även receptfria alternativ för oro och sömnpatienten. Några vanligt förekommande ingredienser i receptfria och växtbaserade läkemedel är valeriana, eller vänderot som det heter på svenska, och johannesört. Valeriana används vid lindrig oro eller sömnrubbningar. När oro ligger till grund för insomningsproblematiken kan passionsblomma, såsom Sedix provas.
Om du äter andra läkemedel eller preparat bör du först höra med personal på apoteket eller din läkare så att de går att kombinera med de växtbaserade läkemedlen. För de som söker snabbverkande ångestdämpande mediciner är bensodiazepiner ofta det första valet, men dessa kräver recept och noggrann bedömning.
För- och nackdelar med läkemedelsbehandling
- Fördelar: Medicin kan snabbt och effektivt minska akuta symtom, hjälpa vid svår ångest som påverkar vardagen och kombinera väl med psykoterapi.
- Nackdelar: Alla läkemedel kan ge oönskade effekter. Bensodiazepiner och vissa sömnmedel medför risk för beroende. SSRI och SNRI kan ge illamående och magbesvär de första veckorna. Äldre personer är ofta mer känsliga och riskerar fler biverkningar.
Beroenderisk och användningstid
Om du regelbundet använder bensodiazepiner och sömnmedel som är besläktade med bensodiazepiner under en längre tid, kan du bli beroende av dem. Det är olika från person till person hur snabbt man blir beroende. För en del personer kan det räcka med tre eller fyra veckors regelbunden användning. De flesta sömnmedel bör bara användas under korta perioder och i så låg dos som möjligt, inte mer än fyra veckor i taget. Läkemedel som du använder en kortare period kan fungera för att bryta sömnbesvären och hjälpa dig att skaffa nya sovvanor.
Läs även: Rustikt bröd från Kungsörnen
Särskilda situationer: graviditet, amning och äldre
Graviditet kräver särskild försiktighet när det gäller medicinering. Några ångestdämpande mediciner, som bensodiazepiner och vissa SSRI, kan ha risker för fostret och används endast om fördelarna överväger riskerna. Gravida kvinnor bör alltid diskutera med sin läkare innan de påbörjar någon ångestdämpande medicinering. Vid amning gäller samma försiktighet eftersom många ångestdämpande mediciner kan överföras till barnet via bröstmjölken. Läkare kan rekommendera alternativa behandlingar eller noggrant övervaka doseringen för att minimera riskerna.
Kroppens förmåga att ta upp, bryta ner och göra sig av med läkemedel förändras med åldern. Olika organ i kroppen blir också känsligare för läkemedel. Det gör att risken för biverkningar ökar. Du som är äldre är ofta mer känslig och får lättare biverkningar, till exempel ökar risken för att bli trött på dagen eller att bli förvirrad och ostadig, med risk för att ramla.
Dosering, trafik och säkerhet
Du är själv ansvarig för att bedöma om du kan köra bil eller annat motorfordon, eller sköta ett arbete som kräver skärpt uppmärksamhet och reaktionsförmåga. Din förmåga att köra bil kan påverkas av vissa läkemedel. Du kan till exempel bli dåsig, yr eller se suddigt. Olika personer reagerar olika. Undvik alkohol när du tar sömnmedel eller ångestdämpande mediciner som förstärker GABA eller har lugnande effekter.
Behandling utan medicin
Förutom medicinering finns det flera andra behandlingsmetoder för ångest: Kognitiv beteendeterapi (KBT) är en effektiv terapiform som hjälper patienter att identifiera och förändra negativa tankemönster och beteenden. Mindfulness och meditation kan hjälpa till att minska stress och ångest genom att främja avslappning och medveten närvaro. Regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra humöret och minska ångest. Psykoterapi kan vara till hjälp för att hantera och förstå ångest. Ångestdämpande medicin fungerar ofta bäst tillsammans med psykologisk behandling som KBT eller mindfulness.
Praktisk information och var du hittar mer hjälp
De flesta ångestdämpande mediciner kräver recept från en läkare. För att få ångestdämpande medicin utskrivet bör man vända sig till en legitimerad läkare eller psykiater. De kommer att genomföra en grundlig utvärdering för att fastställa rätt diagnos och behandling. Läs om ditt läkemedel i den bipacksedel som följer med förpackningen eller sök på fass.se för mer information om verksamma ämnen och produktnamn.
Har du frågor om läkemedel? Du kan ringa Läkemedelsupplysningen helgfria vardagar mellan klockan 08.00 och 17.00. Telefonnumret är 0771-46 70 10. Du kan själv rapportera biverkningar som du eller någon närstående har upplevt. Det räcker med att du misstänker att läkemedlet kan vara orsaken. Anmäl via en e-tjänst.
Tabell: Snabb jämförelse av vanliga preparatgrupper
| Preparatgrupp | Exempel | Användning | Fördelar | Nackdelar |
|---|---|---|---|---|
| SSRI | Sertralin, Citalopram | Långvarig behandling vid GAD, social ångest | Effekt vid långtid, få beroenderisker | Tar veckor att verka, magbiverkningar |
| SNRI | Venlafaxin, Duloxetin | Långvarig behandling, alternativ vid otillräcklig SSRI-effekt | Påverkar serotonin och noradrenalin | Tar tid att verka, liknande biverkningar som SSRI |
| Bensodiazepiner | Diazepam, Alprazolam | Akut ångest, kortvarig lindring | Snabb effekt | Risk för beroende, dagdåsighet |
| Antihistaminer | Prometazin, Hydroxyzin | Lugnande effekt vid oro och sömnproblem | Kan användas när beroenderisk ska undvikas | Kvartdröjande effekt, muntorrhet |
| Växtbaserade | Valeriana, Johannesört, Passionsblomma | Lindrig oro, sömnrubbningar | Receptfritt, milda biverkningar | Interaktioner med andra läkemedel, varierande effekt |
Att välja rätt behandlingsmetod beror på individens specifika behov och symtom. Om du lider av stora besvär kan en kombination av medicinering och terapi ofta vara en effektiv lösning. Medicin för att lindra symtomen och terapi för att komma till underfund med orsakerna till symtomen.
