Ideella föreningar, inklusive de som säljer korv för att finansiera sin verksamhet, omfattas av ett komplext regelverk kring skatter. Denna artikel syftar till att reda ut begreppen och ge en tydlig bild av vilka regler som gäller. Vi kommer att gå igenom vilka inkomster som är skattepliktiga, vilka undantag som finns för allmännyttiga föreningar, och vad man bör tänka på gällande registrering och deklaration.
Skattepliktiga inkomster för föreningar
Huvudregeln är att alla inkomster från näringsverksamhet är skattepliktiga. Detta gäller oavsett om inkomsterna kommer från kapital, fastighet eller rörelse.
- Kapitalinkomster: Räntor, utdelningar och försäljning av värdepapper eller fastigheter.
- Fastighetsinkomster: Uthyrning av lokaler eller lägenheter.
- Rörelseinkomster: Inkomster från exempelvis restaurang-, butiks- eller uppdragsverksamhet, försäljning av föreningskläder, lotter, biljetter till evenemang och fika. Även avgifter som medlemmar betalar för tillgång till exempelvis en brygga eller en bastu räknas hit.
Föreningen har rätt att göra avdrag för utgifter som är direkt kopplade till de skattepliktiga inkomsterna. Detta kan inkludera värdeminskningsavdrag. Resultatet blir antingen ett överskott eller ett underskott. Överskottet beskattas med en statlig inkomstskatt på 20,6 procent. Ett underskott kan i de flesta fall dras av i nästa års deklaration.
Undantag för allmännyttiga ideella föreningar
Allmännyttiga ideella föreningar åtnjuter vissa skatteundantag. För att räknas som allmännyttig krävs det att föreningen uppfyller vissa krav, bland annat ett öppenhetskrav. Detta innebär att alla som delar föreningens mål och följer stadgarna ska kunna bli medlemmar.
Läs även: Laga surkål, korv och potatis
Följande inkomster är skattefria för allmännyttiga föreningar:
- Kapitalinkomster: Räntor, utdelningar, försäljning av värdepapper och fastigheter.
- Fastighetsinkomster: Inkomster från uthyrning av lokaler eller lägenheter kan vara skattefria om en tillräcklig del av fastigheten används för allmännyttiga ändamål. Om föreningen äger fastigheten krävs det att mer än 50 % av ytan används för allmännyttig verksamhet. Alternativt kan hyresinkomsterna vara skattefria om minst 75 % av dem kommer från uthyrning till allmännyttiga ändamål. Exempel på allmännyttig användning är uthyrning till politiska partier, församlingar eller socialt utsatta grupper. Uthyrning till företag, privata fester eller föreningens vaktmästare räknas däremot inte som allmännyttigt.
- Rörelseinkomster: Även här finns undantag. Minst 75 % av rörelseinkomsterna måste komma från verksamhet som har ett naturligt samband med föreningens allmännyttiga verksamhet, exempelvis träningsavgifter, entréintäkter, försäljning av fika vid evenemang, försäljning av klubbkläder, inkomster från varumärkesrättigheter, secondhandverksamhet eller viss spelverksamhet (bingo, lotter).
En verksamhet som bedrivs stadigvarande med anställd personal och utan naturligt samband med den allmännyttiga verksamheten är alltid skattepliktig. Exempel på detta kan vara restaurang- eller caféverksamhet.
Föreningar som inte är allmännyttiga
Vissa typer av föreningar klassificeras i regel inte som allmännyttiga. Detta gäller exempelvis:
- Fackföreningar, branschföreningar och yrkesföreningar.
- Vägföreningar, vattenföreningar och avloppsföreningar.
- Bastuföreningar och bryggföreningar.
För dessa föreningar gäller inga skatteundantag. Inkomster från kapital, fastighet och rörelse är skattepliktiga. Detta inkluderar avgifter som medlemmar betalar för tillgång till exempelvis en bryggplats eller en vatten- och avloppsanläggning.
Läs även: Variationer av varm korv
Inkomster från ideell verksamhet
Oavsett om en förening är allmännyttig eller inte, är inkomster från ideell verksamhet alltid skattefria. Vanliga inkomster i ideell verksamhet är medlemsavgifter, bidrag och gåvor. Det är viktigt att separera medlemsavgifter från andra avgifter som medlemmarna betalar, exempelvis träningsavgifter eller avgifter för att täcka kostnader för vägar, vatten eller avlopp. Om föreningen får bidrag som ska täcka kostnader i en skattepliktig verksamhet, blir bidraget en skattepliktig inkomst.
Exempel: Höjdarna BK
Låt oss ta ett konkret exempel. Kassören i Höjdarna BK vill ta reda på om föreningen behöver betala skatt på sina rörelseinkomster. Föreningen har haft följande rörelseinkomster under beskattningsåret:
- Träningsavgifter: 80 000 kronor
- Försäljning av entrébiljetter: 52 000 kronor
- Försäljning av fika vid föreningens evenemang: 25 000 kronor
- Försäljning av bingolotter: 15 000 kronor
- Funktionärsuppdrag åt en kulturförening: 12 000 kronor
- Butiksinventering åt företag: 20 000 kronor
- Försäljning från ett café som föreningen driver stadigvarande med anställd personal: 200 000 kronor
Föreningens totala rörelseinkomster är 404 000 kronor. Caféverksamheten är skattepliktig, så dessa inkomster (200 000 kronor) räknas bort. Kvar blir 204 000 kronor. För att avgöra om de resterande inkomsterna är skattefria måste man bedöma om de har ett naturligt samband med föreningens allmännyttiga verksamhet och om de utgör minst 75 % av de totala rörelseinkomsterna (exklusive caféverksamheten). I detta fall är träningsavgifter, entrébiljetter, fika och bingolotter troligen kopplade till den allmännyttiga verksamheten. Funktionärsuppdrag och butiksinventering är det troligen inte. En noggrannare analys av föreningens verksamhet och stadgar krävs för att ge ett definitivt svar.
Livsmedelshantering och försäljning: Särskilda regler
Föreningar som säljer livsmedel, exempelvis korv, smörgåsar eller hamburgare, måste också följa livsmedelslagstiftningen. Detta innebär att de kan behöva registrera sig som livsmedelsföretag hos kommunen och följa regler gällande hygien, livsmedelshantering och utbildning.
Småskalig försäljning av lågrisklivsmedel vid ett fåtal tillfällen per år kan vara undantagen från kravet på registrering. Gränsen ligger ofta runt 20 tillfällen per år. Det är viktigt att kontakta den lokala miljöförvaltningen för att ta reda på vilka regler som gäller i den specifika kommunen.
Läs även: Utforska korv- och äggrecept
Deklaration och redovisning
Föreningar är skyldiga att deklarera sina inkomster. När deklarationen ska lämnas in beror på när räkenskapsåret slutar. Inkomstdeklarationens första sida ska alltid lämnas in på papper, underskriven av en behörig firmatecknare. Bilagorna kan lämnas in elektroniskt via Skatteverkets e-tjänst Filöverföring.
Skatteverket kan komma att ställa frågor om redovisningen. Om deklarationen lämnas in för sent kan föreningen behöva betala förseningsavgift. Om föreningen inte deklarerar alls, kan Skatteverket göra en uppskattning av det underlag som ska beskattas.
Primärproduktion
Om föreningen bedriver primärproduktion, exempelvis odling av grönsaker eller uppfödning av djur, gäller särskilda regler. Primärproducenter ska i regel registrera sin verksamhet hos länsstyrelsen. Anläggningar som producerar groddar ska godkännas av länsstyrelsen.
