Pasta är en älskad basvara i många kök runt om i världen. Dess mångsidighet och förmåga att kombineras med en mängd olika smaker har gjort den till en stapelvara i både vardagsmatlagning och gourmeträtter. Men med det stora utbudet av pastasorter och märken på marknaden, hur vet man vilken pasta som är bäst? Denna artikel utforskar olika aspekter av pasta, från näringsinnehåll och tillagningsmetoder till smaktester och miljöpåverkan, för att hjälpa dig att göra det bästa valet för dina behov och preferenser.
Vilken Pasta är Nyttigast?
När det gäller hälsa är det viktigt att välja rätt typ av pasta. Här är några faktorer att beakta:
Al Dente vs. Välkokt: Pasta som är tillagad al dente, vilket innebär att den har ett visst tuggmotstånd, är nyttigare än välkokt pasta. Al dente-pasta har ett lägre glykemiskt index (GI), vilket innebär att den påverkar blodsockernivåerna mindre och håller dig mätt längre.
Fullkornspasta vs. Vit Pasta: Fullkornspasta är rikare på näringsämnen som fibrer och mineraler jämfört med vit pasta. Fibrer är viktiga för en god matsmältning och kan bidra till att sänka kolesterolnivåerna.
Läs även: Allt du behöver veta om kokt pasta
Bönpasta vs. Vit Pasta: Bönpasta, tillverkad av sojabönor eller andra bönor, är ett utmärkt alternativ för den som söker ett högre protein- och fiberinnehåll. Den innehåller också mer mineraler än vit pasta.
Stort Test av Pasta Penne - Betyg på 11 Sorter
För att ge en tydligare bild av vilka pastasorter som presterar bäst, har ett test av 11 olika sorters penne genomförts. Testet inkluderade både billigare och dyrare varianter, och fokus låg på smak, konsistens och hur väl pastan fångar upp sås.
Testresultat i Sammanfattning
- Barilla: Fick höga betyg för sin spänst och klassiska pastasmak.
- Ppura: En annan favorit med god smak och större storlek.
- Ica Eco: Utmärkte sig med sin tuggiga konsistens.
- Garant: Fick lägre betyg på grund av sin porösa och mjöliga smak.
- Änglamark: Hade bra tuggmotstånd, men rören tenderade att dela sig.
- Markatta & Kungsörnen (Fullkorn): Delade åsikter om smaken, men godkänt för näringsvärdet.
- Urtekram (Glutenfri): Bra alternativ för glutenintoleranta, men med en något korning konsistens.
Detaljerade Testresultat
Här följer en mer detaljerad genomgång av de testade pastasorterna:
Garant Penne Rigate:
Läs även: Recept: Krämig Pasta med Räkor
- Råvara: Durumvete (kan innehålla spår av soja).
- Storlek: Mindre (3,5-4,2 mm lång).
- Plus: Billigast, fin färg.
- Minus: Trist mjölig smak, porös och håller ihop dåligt.
Barilla Penne Rigate:
- Råvara: Durumvete.
- Storlek: Större (4,3-5 mm lång).
- Plus: Klassiskt god pastasmak, bra tuggmotstånd och spänst.
- Minus: Inga noterade.
Änglamark Penne Rigate:
- Råvara: Durumvete.
- Storlek: Större (4,3-4,8 mm lång).
- Plus: Gott tuggmotstånd.
- Minus: Rören delar sig, trist smak.
Ica Eco Penne Rigate:
- Råvara: Durumvete.
- Storlek: Mindre (3,5-4 mm lång).
- Plus: Härligt tuggig konsistens, neutral smak, fin färg.
- Minus: Inga noterade.
Ppura Penne Rigate:
- Råvara: Durumvete.
- Storlek: Större (4,3-4,7 mm lång).
- Plus: Spänstig med tuggmotstånd, god len smak.
- Minus: Högre pris.
Markatta Penne Rigate Fullkorn:
Läs även: Tips för bästa citron- och kycklingpastan
- Råvara: Fullkornsvetemjöl.
- Storlek: Mindre (3,3-3,7 mm lång).
- Plus: Mildare smak av fullkorn.
- Minus: Fullkorn gillas mindre av några testare, brödig eftersmak.
Kungsörnen Penne Rigate Fullkorn:
- Råvara: Fullkornsvetemjöl.
- Storlek: Mindre (3-3,5 mm lång).
- Plus: Smakrikt fullkorn, ekologisk.
- Minus: Fullkorn gillas mindre av några testare, inte bästa spänst, brödig eftersmak.
Urtekram Penne Rigate Glutenfri:
- Råvara: Majsmjöl, rismjöl, bovetemjöl, quinoamjöl.
- Storlek: Mindre (3,3-4 mm lång).
- Plus: Bra att det finns glutenfri pasta.
- Minus: Korning och seg konsistens, dålig spänst, fadd smak.
Testpanelens Åsikter
Testpanelen bestod av fem personer i åldrarna 27 till 62 år. De flesta föredrog den större varianten av penne, men uppskattade även mindre varianter med bra tuggkänsla. Fullkornspasta delade åsikterna, där vissa gillade smaken medan andra inte var lika förtjusta.
Pastans Historia
Pastans historia sträcker sig långt tillbaka i tiden. Arkeologiska fynd i Kina har visat att en 4 000 år gammal skål med spagettiliknande pasta gjord på hirs har hittats. I Italien började pasta tillverkas på 1000-talet i Palermo. Till Sverige kom pastan via det franska hovet på 1600-talet.
Vegetariska Gröna Pastarätter för Alla Tillfällen
Pasta är otroligt mångsidig och kan varieras i oändlighet. Här är några receptidéer för vegetariska gröna pastarätter:
- Elsa Billgrens Pasta med Pilgrimsmusslor: En lyxig skaldjurspasta med chili och persilja.
- Sandra Beijers Kantarellpasta: En smakrik pasta med kantareller.
- FOODJUNKIES Citronpasta: Enkel och fräsch pasta med citron.
- Nicole Falcianis Vodkapasta: En elegant rätt att bjuda på.
- Sofia Woods Italienska Bondpasta: Pasta och potatis i en oväntad kombination.
- Sofia Woods Grundrecept på Egen Pasta: Tips för att göra egen pasta.
- Catarina Königs Pasta Arrabiata: Enkel lyx med hetta och mozzarella.
- Linnea Henrikssons Svamp- och Svartkålspasta: En smakrik rätt med svamp och kål.
- Michaela Delers Spicy Chili Pasta: Krämig pasta med stark salami, vitlök och chili.
- Johanna Bradfords Spaghetti Aglio e Olio: En tolkning av en klassisk rätt med rostade tomater och svartkål.
- Anja Fosnor Wärns Grönkålspasta på 15 Minuter: Snabb och enkel vardagsmat.
- Nina Campionis Vegetariska Carbonara: En pålitlig och trogen vän i köket.
Tips för Att Välja och Tillaga Pasta
- Läs Innehållsförteckningen: Kontrollera ingredienserna och se till att pastan är gjord på kvalitetsråvaror.
- Välj Rätt Storlek och Form: Olika pastasorter passar bättre till olika såser.
- Koka Al Dente: Följ anvisningarna på förpackningen och smaka av pastan för att säkerställa att den är al dente.
- Använd Saltat Vatten: Salta vattnet ordentligt för att ge pastan smak.
- Spara Pastavattnet: Pastavattnet kan användas för att göra såsen krämigare.
Miljöpåverkan
Valet av pasta kan också påverka miljön. Fullkornspasta och bönpasta är ofta mer hållbara alternativ eftersom de kräver mindre bearbetning och kan odlas med mindre miljöpåverkan. Att välja ekologiska alternativ kan också minska användningen av bekämpningsmedel och andra skadliga kemikalier.
