Att få ont i magen efter att ha ätit pasta eller bröd är ett vanligt problem och behöver inte bero på något farligt tillstånd. Du kan också känna dig uppblåst i magen, bli illamående, få gaser och diarréer.
Glutenintolerans (celiaki): varför det gör ont
Om man har celiaki mår man dåligt när man äter gluten. Gluten finns i vete, råg och korn. Det är sädesslag som man kan göra mjöl av. Mjölet använder man för att göra till exempel bröd, kakor, pasta, pannkakor och glasstrutar. Vid glutenintolerans så försvinner det så kallade tarmluddet varje gång du äter gluten, vilket kan resultera i att kroppen inte kan ta upp näring.
Om man har celiaki och äter gluten kan man få ont i magen och löst bajs som kallas diarré. En del mår illa och kräks. Man kan också få ont i lederna, blåsor på huden och utslag i munnen. Obehandlad celiaki kan leda till bristsjukdomar eftersom kroppen får svårt att ta upp näringsämnen.
Sjukdomen beror på att immunförsvaret bråkar. Immunförsvaret skyddar kroppen mot farliga saker som bakterier, virus, svampar och parasiter. Om man har celiaki har immunförsvaret fått för sig att även gluten är farligt. För att försvara kroppen mot gluten startar immunförsvaret en inflammation i tunntarmen. Inflammationen förstör tarmluddet som finns i tunntarmen. Det är dåligt för tarmluddet behövs för att kroppen ska kunna ta upp näring från maten. Om tarmluddet är skadat får man i sig för lite näring. Då kan man bli trött, gå ned i vikt och känna sig ledsen.
Läs även: Tips för en lugn mage
Det finns ingen medicin som tar bort celiaki. Men om du slutar att äta gluten helt och hållet försvinner besvären. Det kan ta några månader för tarmen att läka men sedan mår du bra igen. Personer med celiaki måste följa en glutenfri diet och de rekommendationer de fått av läkare och dietist.
Hur ställs diagnosen?
För att veta om du har celiaki behöver du ta ett blodprov. Du kan också behöva ta ett litet prov från tunntarmen. När du tar provet får du sova gott med hjälp av narkos och känner ingenting. Fast om du vill och tycker att det känns bra kan du få vara vaken när provet tas. Vid misstänkt celiaki ska blodprov alltid tas för att analysera S-transglutaminasantikroppar (S-TGA) och totalt IgA (för att utesluta IgA-brist).
Antikroppstesterna har hög känslighet, men det finns enstaka barn och ungdomar med celiaki som inte fångas in av testerna. Symtomen kan i sällsynta fall också uppträda innan antikroppsnivåerna stigit. Vid mycket höga nivåer av transglutaminasantikroppar (över 70, det vill säga tio gånger över gränsvärdet 7) är diagnosen celiaki så säker att det oftast inte behövs göras någon biopsi för att diagnosen ska anses vara säkerställd.
Veteallergi och andra reaktioner på bröd och pasta
Spannmålsallergi ska inte blandas ihop med celiaki. Den vanligaste spannmålsallergin är allergi mot vete. Då har man speciella allergiantikroppar mot vete i blodet. Vanliga symtom är eksem, ont i magen, kräkningar, astma och allergisk snuva. En person med veteallergi måste undvika vetemjöl, precis som en person med celiaki. Men det är inte glutenproteinet som personen reagerar på, utan andra proteiner i vetet.
Läs även: magbesvär av råa grönsaker
Glutenöverkänslighet innebär att en person reagerar på gluten, utan att för den skull ha celiaki och därmed inte heller de förändringar på tarmslemhinnan som hänger ihop med celiaki. Forskningen om glutenöverkänslighet är fortfarande ganska ny och mycket kring tillståndet är därför ännu okänt.
Gluten, glukossirap och märkning
Huvudregeln är att spannmål som innehåller gluten, och även produkter framställda av dessa, ska anges i ingrediensförteckningen. Numera behöver företag dock inte märka ut om glukossirap är framställt från vete eller korn. Den europeiska stärkelseindustrin har infört en praxis för rening av hydrolysat av vete. Det innebär att slutprodukten får innehålla högst 20 mg gluten/kg. Resthalterna av gluten innebär därför inte någon risk för personer med celiaki.
Livsmedelsverket har undersökt halter av gluten i olika produkter som deklarerar glukossirap, inklusive glukossirap (vete). Typiska produkter var glass, gelégodis, vingummi, marshmallows, mjuk nougat, kolor, chokladbitar med fyllning, drycker, kolasås och mjölkersättning.
IBS, FODMAP och varför bröd/pasta kan ge gaser
IBS är precis som det heter, en irriterad tarm (förkortning av Irritable Bowel Syndrome) och är väldigt besvärande för den som är drabbad. Symptomen är omväxlande hård och lös mage, smärtor och ofta psykisk nedstämdhet. Här får man föra en dagbok över både situationer och födoämnen och så om man hittar orsaker till sina besvär.
På senare år har det kommit flera artiklar om huruvida vi ska äta gluten eller inte och om det egentligen är gluten eller FODMAPs som är boven vid magproblem. Först och främst ska vi skilja på glutenintolerans, glutenkänslighet och IBS. Vid glutenintolerans har man via blodprov påvisat antikroppar i blodet mot glutenproteinet och man får då diagnosen glutenintolerans eller celiaki som det heter. Behandlingen vid celiaki är strikt glutenfri kost livet ut.
Läs även: Ont i magen av pannkakor? Här är de vanligaste orsakerna
Senare års forskning visar dock att de flesta med IBS främst reagerar på fibrerna i sädeslagen snarare än gluten. Anledningen till att det är svårt att skilja på dessa är att både fibrer och gluten försvinner när man tar bort gluteninnehållande produkter. Att ta bort dessa fibrer ingår i kostbehandlingen FODMAP. FODMAP står för Fermentable, Oligo-, Di-, Mono-saccharides and Polyols.
Dieten går ut på att eliminera de kolhydrater som "jäser" i kroppen. Dit hör en del frukt och grönsaker, och livsmedel som är rika på olösliga fibrer. Bland annat fibrer från vete tillhör den gruppen och ger mer gaser. Exempel på livsmedel med hög FODMAP: Sparris, kronärtskockor, äpple, päron, komjölk, yoghurt, råg, vete och cashewnötter.
Praktiska råd vid uppblåsthet och gaser
- Det första jag säger till mina patienter är att man ska tänka igenom hur man äter. Sättet man äter på spelar stor roll: ät inte för snabbt och tugga ordentligt.
- Ta det lugnt och tugga ordentligt. Svälj inte ner stora tuggor. Lägg ner besticken mellan varje tugga.
- Mängden man får i sig spelar också roll. Mat som pasta och pizza har man en tendens att nästan sleva i sig, vilket ökar mängden nedsvald luft och därmed känslan av uppblåsthet.
- Till patienter med svåra magproblem har flera läkare börjat att rekommendera dieten FODMAP.
Andra orsaker till magont efter måltid
Du kan även få ont i magen efter mat om du har besvär med förstoppning, äter vissa läkemedel eller har problem med stress. Halsbränna kännetecknas av sura uppstötningar, men du kan också få en brännande smärta i magen och bli illamående efter mat. Det kan bero på att du äter fet eller kryddstark mat, dricker alkohol eller använder antiinflammatoriska läkemedel.
Celiaki eller glutenintolerans kan ge magont vid matintag, diarréer, illamående och kräkningar. Andra tecken kan vara uppsvälld mage, trötthet och viktnedgång. Laktosintolerans kan också göra att du får ont i magen när du har ätit, blir illamående, får uppsvälld mage och diarréer. Det beror på att du saknar eller har för lite av laktas, ett protein som kroppen behöver för att bryta ned laktos.
När bör du söka vård?
Om du får återkommande besvär med magont, diarréer, kräkningar, viktnedgång och feber bör du söka vård. Har du ont i magen med illamående, kräkningar, diarréer, feber och viktnedgång kan det ibland vara tecken på allvarligare sjukdom. Misstänker du intolerans så sök läkare.
Kostval och alternativ om du undviker gluten
Tack och lov finns det mycket mat utan gluten. Till exempel kött, fisk, grönsaker, frukt, nötter, majs, ris, potatis, mjölk och ägg. Som ersättning kan du välja naturligt glutenfria livsmedel, som potatis, ris, majs, quinoa med mera. Det finns även specialprodukter som glutenfri pasta, bröd och kakor. Dessa är vanligtvis baserade på ris, hirs, majs och bovete, eller på spannmål där gluteninnehållet har minskats kraftigt. De som har celiaki kan pröva havre i kosten. Denna havre ska vara specialframställd så att den inte innehåller föroreningar av vete, råg eller korn.
Den som har allergi mot vete, råg eller korn måste basera sin kost på produkter som är naturligt glutenfria, som potatis, ris, majs, quinoa eller hirs. Många med veteallergi skulle kunna tåla livsmedel baserade på vetestärkelse om produkten är märkt "glutenfri". Rådfråga alltid läkare och dietist.
Tips inför utredning och kostförändring
- Det viktiga är att ta ett test innan man tar bort gluten så att man faktiskt vet att man inte går runt med en celiaki. Detta gäller även när man ska börja med FODMAP-kostbehandlingen.
- När diagnosen är ställd får barn och föräldrar träffa en dietist. Behandling vid celiaki är en livslång strikt glutenfri kost.
- Det är också bra att få hjälp av en dietist som berättar vad du kan äta. En dietist är expert på mat och näring.
Sammanfattning: varför magen gör ont av pasta och bröd
Det kan finnas flera skäl till att du får ont i magen av pasta och bröd: celiaki (glutenintolerans), veteallergi, glutenöverkänslighet, FODMAP-reaktioner eller andra mag- och tarmproblem som IBS eller laktosintolerans. För att ta reda på orsaken är det viktigt att utreda symtomen medicinskt innan du påbörjar en restriktiv diet. Många blir hjälpta av att ändra både vad de äter och hur de äter.
