Under senare år har svenska kommuner och organisationer drabbats av flera ransomware-attacker. Enligt MSB:s lägesbild utgör ransomware ett växande hot, särskilt mot organisationer med begränsade resurser för IT-säkerhet och säkerhetsuppdateringar. Samtidigt utpekas amerikanska molntjänster i den geopolitiska debatten som en stor säkerhetsrisk, ofta utan faktabaserad riskanalys. Här efterlyser vi ett mer nyanserat samtal dels kring vad som är de faktiska säkerhetsproblemen och hur vi löser dem, dels att inte driva klassning av skyddsvärde helt i onödan.
De största säkerhetsriskerna uppstår när information inte klassas korrekt, när behörigheter är otydliga, när leverantörsleden inte granskas systematiskt och när data sprids i fragmenterade system utan spårbarhet. Det sker exempelvis vid:• Bristfällig klassificering av data• Otydliga säkerhetskrav i upphandlingar• Egen IT-drift utan resurser för säkerhetsuppdateringar• Fragmenterade system som tvingar data att skickas via e-post• Otillräcklig granskning av leverantörs- och tredjepartsrisker• Magkänsla skapar bristfällig klassificering
Brister i klassificeringar beror ofta på subjektiva bedömningar som görs på individnivå. Då är det enklare att säga nej till en molnplattform än att ta ansvar för en proportionerlig riskbedömning. Konsekvensen blir ineffektivitet och onödigt stora kostnader. Proportionalitet skapar både effektivitet och besparingar. Datasäkerhet handlar i hög grad om att säkerställa proportionalitet, oavsett tekniska plattformar. Därför föreslår vi att följande görs i projekt:
- Definiera vilka olika skyddsnivåer som krävs för olika typer av data.
- Skapa hybridlösningar för de 5-10 procent av data som verkligen kräver högsta skyddsnivå. Låt inte undantaget styra hela branschen.
- Ställ konkreta säkerhetskrav. Fråga inte bara var servern står, utan hur data är krypterad, vem som har åtkomst och hur aktiviteter loggas.
- Använd tekniska spärrar. Moderna molnplattformar erbjuder avancerad säkerhet som de flesta svenska organisationer aldrig skulle kunna bygga själva.
- Se på datasäkerhet som en kompetens och inte som en policy. Utbilda projektledare, utse säkerhetsansvariga och granska åtkomsträttigheter regelbundet.
Geopolitisk oro är förståelig, men den får inte leda till att vi skapar större säkerhetsproblem än de vi försöker lösa. Vi måste börja ställa konkreta säkerhetskrav baserade på faktiska riskanalyser och definiera vilken skyddsnivå som krävs. Proportionalitet är inte lägre säkerhet.
Många funderar på klimatkompensation, särskilt i samband med flygresor. Men hur fungerar egentligen klimatkompenseringar?
Vad är klimatkompensation och hur fungerar den?
Faktum är att klimatkompensation innebär att den som orsakar utsläpp kan betala för att motsvarande mängd utsläpp minskar någon annanstans. Det kan ske genom att köpa utsläppsrätter så att de inte kan användas av någon annan. Kompensationen kan också byggas genom att ge pengar till exempelvis trädplantering eller utbyggnad av förnybar energi, som ersätter fossil energi. Den som köper klimatkompensationen får då ett bevis som motsvarar de minskade utsläppen.
Klimatkompensation är ett komplement till egna utsläppsminskningar och kräver långsiktig hållbarhet och transparens. Det är viktigt att projekten är lokalt förankrade, transparenta och kontrolleras av en oberoende part. Naturskyddsföreningen kommenterar att minskningar måste ske samtidigt som ökningar i naturen, och att klimatkompensation inte får bli ett sätt att nonchalera nödvändiga teknik- och beteendeförändringar.
Naturskyddsföreningens ståndpunkter och praktiska råd
Naturskyddsföreningen erbjuder inte klimatkompensation själva. De uppmanar att man i stället stödjer klimatarbete genom att minska utsläpp och finansiera klimatarbete. De betonar att EU:s utsläppshandelssystem har brister och att man bör vara noga med vilka aktörer man stödjer och hur projekten verifieras och certifieras av oberoende tredje part.
För resor uppmanas du att undvika flygresan om möjligt. Om flyg inte kan undvikas är det bäst att klimatkompensera för utsläppen som resan orsakar genom att finansiera projekt som minskar eller fångar in motsvarande mängd koldioxid.
Klimatkompensation i praktiken inom flygindustrin
Allt fler aktörer arbetar med reduktion i stället för kompensering. SAS, Norwegian och Lufthansa är vanliga svenska och internationella aktörer som granskas i olika sammanhang. Bland charterbolagen är Ving, TUI och Apollo aktiva i diskussioner om hur de närmar sig hållbarhet.
Flera företag som erbjuder klimatkompensation har egna CO2-kalkylatorer och använder internationella standarder som GHGP. SAS och Norwegian har olika program för att inkludera kompensation i sina biljettströmmar, ofta kopplat till EuroBonus eller företagsresor. SAS planerar att CO2-kompensera alla flygbiljetter där ett EuroBonus-nummer angetts vid bokningen, vilket innebär att cirka 40 procent av de passagerarelaterade utsläppen kompenseras. SAS har tidigare redan kompensation för ungdomsbiljetter och tjänsteresor inom företaget.
Norwegian erbjuder klimatkompensation sedan 2019 och baserar beräkningar på ICAO/ICCT-standarder och egna uppgifter. Under 2022 valde cirka 315 000 av totalt 18 miljoner resenärer att kompensera, vilket motsvarar ungefär 1,8 procent. Vissa kritiker anser att kompensation inte räcker för att uppnå långsiktiga mål, medan andra ser kompensation som ett viktigt verktyg för att öka medvetenheten och finansiera viktiga projekt.
Praktiska tips för den som vill klimatkompensera sina resor
- Innan du kompenserar, minska dina egna utsläpp så mycket som möjligt genom livsstilsförändringar och effektivisering.
- Verifiera och certifiera projektet genom oberoende tredje part och få bevis på kompensation.
- Välj projekt med långsiktighet och verklig miljönytta, exempelvis förnybar energi, trädplantering eller energieffektivisering.
- Följ upp kompensationen och se till att den verkligen bidrar till minskningar i utsläpp globalt.
- Kontrollera att projektet inte orsakar negativa effekter inom andra miljöområden eller sociala värden.
Hur ser framtiden ut för klimatsmart resande?
Klimatkompensation är en del av en bredare strategi som också innefattar att satsa på alternativa bränslen och teknik. Till exempel arbetar SAS med biobränsle och erbjuder biobränsleköp för valfritt belopp, och planerar att stärka kunder som reser inom Europa med biobränslealternativ i framtiden. Norwegian, Apollo och andra aktörer fokuserar på att minska utsläppen genom teknik, rutter och energieffektivisering, samtidigt som kompensation existerar som ett komplement i övergången mot mer hållbara lösningar.
Huvudbudskapet är att klimatkompensation inte ersätter behovet av att minska egna utsläpp, utan fungerar bäst som en del av en övergripande, långsiktig strategi mot ett klimatsmart samhälle.
Resande och företag uppmuntras att integrera hållbarhetsåtgärder i hela reskonceptet - från upphandling och tekniska krav till uppföljning av utsläpp och effekt av åtgärderna.
Följande tabell sammanfattar nyckelfaktorer i klimatkompensation för flygresor:
| Aspekt | Nyckelfrågor | Exempel |
|---|---|---|
| Mål | Minska nettoutsläppen eller kompensera oförminskade utsläpp | Projekten finansierar energisparande eller skogsprojekt |
| Verifikation | Oberoende tredje part verifierar projekt | Certifieringar och transparens |
| Långsiktighet | Projektets hållbarhet över tid | Förnybar energi och skogs- skydd |
| Påverkan | Riktad mot verkliga utsläppsminskningar | Namespecificerade projekt med tydlig effekt |
Sammanfattningsvis är klimatkompensation ett verktyg bland flera i övergången mot ett klimatsmart samhälle. Det kräver noggrannhet, transparens och långsiktighet samt att man prioriterar egna utsläppsminskningar innan kompensation görs.
