Uttrycket "himmel och pannkaka!" används för att uttrycka förvåning, precis som "herregud". Det finns ett tydligt samband mellan uttryck av häpnad, förskräckelse och förtvivlan och religiösa kraftuttryck i den svenska språktraditionen. "Himmel" används ofta i utrop eller kraftuttryck som uttrycker just dessa känslor, och kan mildras till varianter som "himmel och pannkaka" eller även "himmel och plättar", ett uttryck känt från Casino-revy med Carl-Gustaf Lindstedt.
Hur används "himmel och pannkaka"?
När jag sökte recept kom frasen "himmel och pannkaka" upp. Jag har förstått att det betyder typ "herregud" eller något i den stilen. Uttrycket har använts många gånger, som namn på en tv-serie och en rad häften om läsförståelse. Men för många barn har Madicken-låten satt eviga spår: "Ge mig mera pannkaka, lassvis med pannkaka, ge mej mera pannkaka, nu genast vill jag ha pannkaka för de smakar bra och det vill jag ha...".
Det blev populärt i slutet på femtiotalet, samtidigt som Hasse Ekman kom med sin film. Uttrycket är relativt ovanligt i dagligt tal idag, men förekommer fortfarande i specifika sammanhang där man vill uttrycka förvåning på ett humoristiskt sätt. Ibland säger man också lite skämtsamt "det finns mycket mellan himmel och pannkaka".
Vad betyder pannkaka i svensk kontext?
Ordet pannkaka är även en metafor för något som har blivit rörigt eller gått fel. Att ”det blir pannkaka av alltihop” betyder att något blir totalt misslyckat. Tänk bara på den vanligaste metaforen: "upp som en sol, ned som en pannkaka". Här gick något verkligen snett, i stället för en reslig sufflé blev det en platt pannkaka.
Läs även: En mötesplats i Hökärängen: Himmel och Pannkaka
Mest talande är ryssarnas utrop "blin" när något gått fel. Det kommer direkt från blinier som är ryssarnas motsvarighet till pannkaka. Redan de gamla romarna åt pannkakor som bröd, men ingen lär slå ryssen som för fyra år sedan åt 73 pannkakor på en timme.
Ursprunget till uttrycket "himmel och pannkaka"
"Himmel och pannkaka" är ett utrop vars ursprung är oklart. Vad jag då inte visste var att Fredrika Bremer redan i början på artonhundratalet börjat använda detta uttryck. Däremot går det lättare att koppla ihop kyrka med pannkaka, berättar ungdomsledaren Rebecca Hassel i Kristallkyrkan i Vretstorp. Förra året tänkte Rebecca Hassel att Kristallkyrkan skulle kunna prova något liknande, men utan att ge sig iväg någonstans. Kyrkan låg ju redan ”mitt i byn”, där folket fanns.
När alla var mätta öppnades dörren till kyrksalen, och förutom att få lyssna till Rebecca, som berättade om hur "Gud har skapat allt", så gjorde den relativt färska barnkören Strössel sitt andra framträdande. Det är sju barn som har övat sedan sportlovet, men för dagen hade bara tre möjlighet att vara med. Det visar att kopplingen mellan himmel och kyrka lever kvar parallellt med matmetaforer som pannkaka.
Språkliga och folkliga kraftuttryck
I svenskan har vi länge använt religiöst anknutna uttryck som kraftuttryck. 1 enligt Lars Gunnar Anderssons undersökning i "Varför är det fult att svära?" (1977) var det 8 % av de tillfrågade som menade att himmel är en svordom. Uttryck som ”Åh himmel!” kan således jämställas med åkallan av dess invånare Gud och Jesus i utrop som ”Åh Gud! Åh Jesus!”.
Läs även: Upptäck innebörden av Himmel och pannkaka i Vetlanda
Himmel är raka motsatsen till pannkaka som betyder att något inte blir som förväntat. Det är intressant att utropet sammansätter två helt olika betydelser: det upphöjda och det platta, det sublima och det banala. Det är just denna kontrast som gör uttrycket humoristiskt och effektivt som ett kraftuttryck.
Exempel på andra svenska idiomatiska uttryck
- Aldrig i livet - Starkt uttryck för att vägra gå med på något.
- Barka åt skogen - Det kommer garanterat att gå illa.
- Det vete fåglarna - Inte ha en aning om något.
- Bränna sina broar - Förstöra sina möjligheter till återvändo.
- Både ha och äta kakan / både äta kakan och ha den kvar - Försöka att förbruka något men ändå ha det kvar.
- Gå över ån efter vatten - Att göra någonting på ett krångligare sätt än det behöver vara.
- Upp som en sol, ner som en pannkaka - Något börjar bra men slutar dåligt.
Ursprung och betydelse av "himmel"
Ordet "himmel" har sina rötter i fornsvenska himin, himil. Allmänt germanskt ord t ex engelska heaven och tyska Himmel. Ursprungsbetydelse: ’något välvt’. Har ersatt ett äldre svenskt himmen; himmel som bl a finns på vikingatida runstenar och är samma ord som engelskans heaven.
| Ord | Språk | Betydelse |
|---|---|---|
| Himin | Fornsvenska | Något välvt |
| Heaven | Engelska | Himmel |
| Himmel | Tyska | Himmel |
Kulturell betydelse och påverkan
Alla fläckar och torkad smet på bokens sidor visar att detta var "gefundenes Fressen". Först ut till pannkaksköket var Lars Gunnarsson, som här betjänas av Stina Fogel och Hilda Jonsson. Som barn tyckte jag plättar var mycket roligare. De var ju mycket mindre och lättare att grädda - och mumsa på. Därför kommer här receptet från min första kokbok. Fem år gammal fick jag "Små kockar" som utgavs samma år 1952.
Pannkakan har alltså en lång histories och kulturell förankring, både som mat och som metafor för misslyckande, vilket samspelar med uttryckets humor och folklighet. Himmel och pannkaka knyter ihop det sublima (himmel) och det jordnära (pannkaka), och fungerar därmed som ett kraftuttryck som innefattar båda delar av den svenska själens palett.
Sammanfattningsvis har "himmel och pannkaka" sitt ursprung i svenska traditioner av kraftuttryck där religiöst färgade ord kombineras med matmetaforer för misslyckande, och ger på så sätt ett humoristiskt och expressivt verktyg för att uttrycka förvåning eller frustration.
Läs även: Pannkakor runt om i världen
