Gryta kyrka började byggas på 1200-talet och är genom århundradena utvidgad och ombyggd i takt med socknens behov och tidens stilideal. Under 1400-talet byggdes vapenhus, sakristia och ett torn, och kyrkan försågs då med slagna valv och omfattande kalkmålningar. År 1578 träffades kyrkan av blixtnedslag och elden bröt ut, troligen i taket och tornets överdel; återuppbyggnaden understöddes enligt traditionen av Johan III, och troligen fick koret då sin halvrunda avslutning.
Byggnadshistorik och medeltida ursprung
Gryta kyrka började byggas på 1200-talet. Under 1400-talet byggdes vapenhus, sakristia och ett torn. På korets östvägg finns ett ursprungligt tredelat fönster bevarat med spröjsverk av murat tegel och överst tre fyrpassformer. Kanske har man inspirerats av det pågående domkyrkobygget i Uppsala.
Under 1400-talet försågs kyrkan med slagna valv. Valvens och väggarnas kalkmålningar är inspirerade av det svenska senmedeltida kalkmåleriets gigant Albertus Pictor. Målningarna är ovanligt nog daterade. På sydväggen finns inskriptionen Anno Domini 1487 die Marie (Marias dag). Målningarna överkalkades på 1700-talet och framtogs igen på 1930-talet.
Kyrkorummets medeltida detaljer
I kyrkorummet förekommer så kallade gubbansikten vid basen av ett par valvribbor. Dessa funktionsbärande utsmyckningar ansågs troligen vara till för att bära upp valven. Kyrkorummet har ett antal intressanta medeltida byggnadsdetaljer. Att vapenhusets portal flankeras av nischer är ovanligt. I dessa har det troligen stått helgonbilder, inför vilka man kunde förrätta sin andakt till exempel då kyrkan var låst.
Läs även: Variationer av Kyckling Kabanoss
Kalkmålningar: berättelser och undervisning
Ett kyrkorum försågs av många skäl med målade motiv. Det som sågs som ett Guds hus och som en mötesplats mellan Gud och människa skulle vara vackert utsmyckat. Rimligen fanns det en undervisande funktion hos bilderna. Målningarna hade också funktionen av att göra närvarande centrala händelser i den bibliska historien och i kyrkans tradition.
Bland målningarna finns en svit av motiv som rör Bibelns texter om skapelsen och syndafallet. I ett motiv skapar Gud Eva ur den sovande Adam. I en annan scen för Gud samman Adam och Eva. Därefter skildras hur ormen frestar Eva att smaka av frukten från kunskapens träd. Resultatet av syndafallet visas i nästa scen där Adam och Eva drivs ut ur paradisets trädgård av en ängel med höjt svärd. Vi ser hur de sedan får kämpa för sitt levebröd i världen utanför paradiset genom att spinna och bruka jorden.
Adam och Eva fick sönerna Kain och Abel. I en av framställningarna har de placerat sina offer i form av djur respektive säd på ett altare. I sin vrede över att Gud endast sett Abels offergåva dödar Kain i en annan scen sin broder.
Inventarier och medeltida träskulpturer
På Enköpings museum finns sedan 1909 ett antal medeltida träskulpturer deponerade. Det rör sig om sju helgonbilder från ett altarskåp och två bilder av apostlar. Det mest framstående arbetet är en Kristusbild från ett triumfkrucifix. Den är tillverkad på 1100-talet, sannolikt i Westfalen, och tillhör därmed de äldsta kyrkliga skulpturerna i Sverige.
Läs även: Recept: Indisk gryta
I koret finns en dopfunt från 1200-talets förra hälft. På mittpartiet finns fyra utskjutande huvuden av en eller två människor, en gumse och ett odjur. Ursprungligen har den troligen stått närmare porten in i kyrkorummet, för att markera att dopet utgör ingången till det kristna livet i kyrkan. Vanligen flyttades dopfunten fram i koret under 1600-talet för att betona att dopet skedde i församlingens mitt.
Predikstol och altaruppsats
Predikstolen med sina nischer med de fyra evangelisterna Matteus, Markus, Lukas och Johannes, är den äldsta av kyrkans fasta inredning och inköptes år 1697. Altaruppsatsen, vars mittparti visar Jesus som instiftar nattvarden, inköptes år 1752 av bildhuggaren Olof Gerdman i Stockholm.
Kyrkogården och gravminnen
I kyrkogårdens sydöstra hörn finns ett gravkapell uppfört 1802 av familjen Spens till Höja. I visitationsprotokoll från 1860-talet omtalas hur klockarens svin betar på kyrkogården, välter omkull träkorsen och bökar upp skallar och ben. Väder och vind sliter på skyltarna. 2022 får vi sätta dit en ny skylt vid Gryta kyrka.
Gryta majorsboställe: koppling till indelningsverket
Gryta majorsboställe berättar historien om indelningsverket i Sverige. Gryta majorsboställe ligger på platsen för det tidigare säteriet Grytaby gård, vid Gryta kyrka, cirka två mil nordost om Enköping. I byggnadsminnet ingår majorsbostället som idag är gårdens huvudbyggnad, en flygel, ett brygghus, ett garage och trädgården.
Liksom andra militära boställen har Gryta majorsboställe sitt ursprung i en vanlig bondgård. Under medeltiden fanns här en by med fyra gårdar. I början av 1500-talet kom hela byn i kronans ägo och kom så småningom, i likhet med så många andra byar i Mälardalen, att doneras till en adelsman. 1612 slogs gårdarna samman till ett säteri under Rickard Isaksson Rosencrantz ägo. Säteriet stannade i familjen fram till reduktionen på 1680-talet då det drogs in och avdelades till majorsboställe vid livregementet till häst.
Läs även: Mustiga grytor: En djupdykning
Den nuvarande byggnaden och Carl Hårleman
Vid reduktionen fanns en smärre herrgårdsanläggning på gården vars huvudbyggnad redan på 1690-talet ansågs vara sliten och i dåligt skick. 1724 utdömdes bostaden men först vid mitten av 1780-talet kom den att ersättas av en ny byggnad uppförd i sten. Huset byggdes efter arkitekt Carl Hårlemans mönsterritningar för majorsboställen av år 1752. Hårlemans mönsterritningar följde i stort tidens herrgårdsideal, ett tvåvåningshus i sten under brutet tak.
I byggnadens bottenvåning ligger ekonomi- och bostadsutrymmen och en trappa upp festvåningen med en stor sal. Mönsterritningarna kom inte helt att följas vid uppförandet av Gryta majorsboställe. Proportionerna förändrades något. Istället för fyra fönster på långsidan fick byggnaden fem och en centralt placerad port istället för två ingångar.
Indelningsverket: bakgrund och konsekvenser
Karl XI omorganiserade den svenska krigsmakten i början av 1680-talet och skapade det som kom att kallas det yngre indelningsverket eller enbart indelningsverket. Indelningsverket innebar att en eller flera gårdar bildade rusthåll och rotar med uppgift att förse en ryttare, soldat eller båtsman med lön och bostad. Indelningsverket var ett sätt att finansiera personalen inom svenska staten och försvaret.
Storleken på bostället och förtjänsterna var beroende av innehavarens militära grad. Soldater och båtsmän fick hålla tillgodo med ett torp medan högre befäl erbjöds ett mer ståndsmässigt boende, som det i Gryta. Utöver bostället med dess avkastning bestod befälspersonens lön av förtjänster från skatte- och kronojordar.
De militära boställena avvecklades från år 1878. År 1901 ersattes indelningsverket med allmän värnplikt.
Kulturhistorisk betydelse
Gryta kyrka är ett tydligt exempel på hur medeltida byggnadstradition, senare ombyggnader och konstnärliga utsmyckningar samverkar för att skapa en rik kulturmiljö. Dess bevarade valv, daterade kalkmålningar och inventarier tillsammans med närliggande majorsboställe ger en helhetsbild av kyrkans roll i bygden, både som andlig mötesplats och som nav i ett samhälle format av indelningsverkets struktur.
| Period | Händelse |
|---|---|
| 1200-tal | Gryta kyrka börjar byggas |
| 1400-tal | Vapenhus, sakristia, torn och slagna valv; kalkmålningar (1487) |
| 1578 | Blixtnedslag och brand; återuppbyggnad |
| 1600-tal - 1700-tal | Predikstol 1697, altaruppsats 1752 |
| 1780-tal | Gryta majorsboställe byggs efter Hårleman |
| 1909 | Medeltida träskulpturer deponerade på Enköpings museum |
