Under mitten av 70-talet klev hamburgerkedjor från USA in i Sverige och började etablera sig. I den vevan tyckte även den svenska staten att man borde ha en egen hamburgerkedja. Man köpte därför 1975 kedjan Carrols som hade etablerat sig med tre restauranger. Clock lanserade några kulinariska läckerheter i form av en baconburgare med currydressing och serverade Big Dream - en burgare med en ananasskiva mellan bröden vilket ansågs väldigt nyskapande och exotisk.
Sverige är faktiskt det enda land i världen som har haft en statligt ägd hamburgerkedja. Konkurrensen med nya snabbmatskedjor hårdnade och 1991 såldes Clock till ett privat bolag. Den nya ägaren startade ännu fler restauranger utan att ha förankrat besluten med marknadsläget och strax stod konkursen som ett faktum efter 23 år på den svenska mathimlen. 34 restauranger blev det till slut. 20 år senare togs varumärket upp igen, och en ny era startade med en första restaurang i Härnösand.
Den första hamburgaren i Sverige serverades i Helsingborg på utställningen H55 och växte snabbt i popularitet. En korvkioskärare i Stockholm snappade upp idén och började sälja hamburgare men fick rätt snabbt besök av Länsstyrelsen som påpekade att det var enligt lagen förbjudet att servera hamburgare i korvkiosker. Anledningen var att på grund av hälsoskäl fick olika typer av livsmedel inte blandas. Samma kiosk fick alltså inte heller sälja både glass och korv. Enligt 1948 års regler fick en korvkiosk sälja kokt och grillad korv, strömming, köttbullar och kroppkakor. Nya produkter som till exempel ketchup var förbjuden eftersom det inte fanns med i de statliga styrdokumenten. En lokalpolitiker och en representant från Hälsovårdsnämnden blev uppkallade till Länsstyrelsen för att förklara varför inga åtgärder tagits mot korvkioskägaren som sålde den förbjudna hamburgaren, dessa två förklarade att man helt enkelt kunde se hamburgaren som en stor tillplattad köttbulle, vilka alltså var tillåtna.
Clock Härnösand (2020)
Läs även: Spångas bästa hamburgare?
Historik och struktur
Typ: Snabbmatskedja
Huvudkontor: Sverige
Bransch: Restaurang/snabbmat
Produkter: Hamburgare m.m.
Läs även: Hamburgare med Ostfyllning
Clock startades 1976 av SARA som då ingick i statliga Statsföretag. Några veckor efter att den första restaurangen öppnat meddelade SARA att man hade köpt kedjan Carrols svenska del. Carrols hade etablerats i Sverige år 1974 och hade vid uppköpstillfället totalt fem restauranger: tre i Stockholm, en i centrala Sundbyberg och en i Södertälje. Carrols-restaurangerna gjordes om till Clock. Clock förvärvade kort därefter även Floyd Pattersons kedja Floyds startad i Sundsvall och med flera restauranger runt om Sverige.
Clock fick ekonomiska problem under 1990-talet och började sälja ut sina restauranger. I början av 1998 ägde Provobis tretton Clock-restauranger, men vid årsskiftet 1998/1999 var sju av dem avyttrade och avtal om avyttrande av ytterligare fyra hade tecknats. För de två återstående hade ett letter of intent om överlåtelse tecknats för den ena och beslut om stängning av den sista hade fattats. De avyttrade enheterna frånträddes fram till den 31 mars 1999. I sortimentet fanns även en liten hamburgare, en liknande ostburgare och en Big Mac-inspirerad dubbelhamburgare, som hette Big Clock.
Clock i Härnösand
När varumärket återuppstod togs Clock åter upp i Sverige och 2017 återkom det i ny form i Härnösand. Den nya eran startade med en första restaurang i Härnösand. Floating i arkiven visar att Clock Härnösand etablerades som en del av försöket att återetablera kedjan som statligt präglad symbol för svenska snabbmatsvanor.
Historien pekar på att den svenska statens inblandning i hamburgarkulturen var unik och långtgående, där Clock var en av symbolerna för ett särskilt svep av politiska och kommersiella beslut som formade Sveriges snabbmatslandskap under decennierna kring mitten av 1900-talet och övergången till privatisering i början av 1990-talet.
Meny och erbjudanden
- Baconburgare med currydressing
- Big Clock - dubbelburgare inspirerad av Big Mac
- En liten hamburgare och en ostburgare som en del av sortimentet under olika perioder
Den ursprungliga idén bakom Clock var att kombinera klassiska burgare med nyskapande smaker som currydressing och exotiska inslag som ananasskiva i Big Dream. Efter uppgång och nedgång följde flera omstruktureringar och ändringar i sortimentet när kedjan bytte ägare och fokus i takt med marknadens krav.
Läs även: Hamburgare med Jalapeño Sas
Relaterade händelser och legala detaljer
En korvkioskägare i Stockholm försökte sälja hamburgare i enlighet med de första reglerna men möttes av hinder som speglade den dåvarande livsmedelslagstiftningen. Reglerna från 1948 tillät bland annat vissa produkter och upphävde andra förbud, vilket gav upphov till diskussioner om vad som var tillåtet i olika typer av livsmedelsförsäljning.
Efter att Clock anpassat sig till marknaden fortsatte kedjan att genomgå affärsomvandlingar. Provobis och andra företagsgrupper spelade en stor roll i kedjans senare skeden, och flera restauranger såldes eller avvecklades under 1990-talet. Den svenska marknaden för snabbmat har därigenom genomgått flera epoker av statlig inblandning, privat ägande och återuppståndelse.
| År | Händelse | Kommentar |
|---|---|---|
| 1974 | Carrols etablerar sig i Sverige | Fem restauranger |
| 1975 | Carrols uppköp av staten | Statlig inblandning |
| 1987 | Procordia tar över Clock | Förändrad ägarstruktur |
| 1991 | Clock säljs till privat ägare | Inledde ekonomiska problem |
| 1999 | Avveckling av återstående enheter | Slutet på Clock i Sverige som kedja |
| 2000-talet | Varumärket återuppstår i Härnösand | Nystart för Clock |
Noter: Källor och historiska referenser inkluderar pressartiklar och företagsarkiv som beskriver Clock:s uppkomst, utveckling och återuppvaknande i Härnösand samt relationerna till Carrols, Floyds och Provobis.
