På en höjdsträckning mitt i samhället Sköllersta ligger en av länets mest värdefulla kyrkor. Den kallas ibland Närkes domkyrka på grund av sin storlek. Den medeltida kyrkan är ovanligt intakt och rymmer många medeltida föremål och inredningsdetaljer.
En mäktig kyrka i gotisk stil
Sköllersta kyrka byggdes under 1200-talets andra hälft och 1300-talets första hälft i en arkitektonisk stil som kallas gotik. Denna arkitekturstil blev vanlig i Norden från 1250-talet där man med hjälp av spetsiga bågformer, ribbvalv och strävpelare kunde bygga högre mäktigare kyrkorum. Det märkliga med Sköllersta kyrka är att den redan från byggdes med den ansenliga storlek den har idag. Vem eller vilka bekostade detta jättebygge, är frågor vi inte vet svaren på. Troligen föregicks den av en mindre kyrka i sten och eventuellt även en träkyrka.
Kyrkorummet består av tre rektangulära rum, så kallade skepp, som avdelas av ovan nämnda pelare. Mittskeppet är något högre än sidoskeppen. I kyrkans nordvästra del ligger sakristian, en av kyrkans allra äldsta delar, med valv murade i kalksten. Kyrkan har tre ursprungliga portaler som omges av huggna dekorationer i sten. Korets fönster rekonstruerades på 1860-talet och innehåller fyra medeltida glasmålningar från 1300-talet. Övriga glasmålningar är från 1950-talet av konstnären Torsten Nordberg.
Medeltida inventarier och inredning
Invändigt bär kyrkorummet spår efter många tiders förändringar och restaureringar. Bland de äldsta inventarierna kan nämnas triumfkrucifixet, tre ljuskronor i järn (två i koret, en i sakristian) samt tre gravhällar (uppresta i korets väggar) från 1300-talet. Predikstolen är en av Närkes äldsta, skänkt av dåvarande kyrkoherden år 1592, därefter moderniserad i omgångar men återställd till sitt ursprungliga utseende år 1956. Nuvarande bänkinredning från 1956 års renovering är en replik av 1700-talets bänkinredning.
Läs även: Laga surkål, korv och potatis
Det finns träskulpturer och madonnan, den hel. Anna m. fi. av svensk och nordtysk tillverkning, vilket placerar flera av kyrkans föremål bland de präktigaste i stiftet. Många inventarier härröra från medeltiden.
Arkeologiska undersökningar och fynd
Under september och oktober 2015 har Arkeologgruppen gjort en schaktningsövervakning vid Sköllersta kyrka. Kyrkan, som är ovanligt stor för en landsortskyrka och därför kallas ”Närkes domkyrka”, är byggd under slutet av 1200-talet. Endast mindre renoveringar och ombyggnationer har skett utvändigt. Kyrkan har under senare år haft problem med fukt och behövde därför gräva för dagvatten och dränering.
I gräset ligger två formhuggna stenar som påträffades i omrörda massor under fönstret. Utmed kyrkans södra vägg påträffades flera skelettgravar. Gravarna var nedgrävda i omrörda massor som innehöll stora mängder ben. Även fyllningen i gravarna bestod av omrörda massor varför det var svårt att urskilja nedgrävningarna för gravarna. Flera av de gravlagda individer som fortfarande låg in situ, det vill säga kvar i ursprungligt läge, var barn eller ungdomar. Två av dem var spädbarn; deras kranier var tunna som äggskal. Gravarna var grävda utmed kyrkans vägg, under takdroppet. Även väster om kyrkan påträffades stora mängder ben i omrörda massor.
På den östra sidan av koret fanns rester av ett äldre fundament som löpt i västnordvästlig-östnordöstlig riktning. Förutom skeletten gjordes endast ett fåtal fynd. Men de var fina! Det äldsta fyndet utgjordes av en bit slagen flinta, ett plattformsavslag, som låg i de omrörda massorna. Utmed den östra sidan av sakristian hittades ett mynt från Fredrik I:s tid, 1720-1751. Nu ska benen undersökas av en osteolog och vi ska analysera resultaten.
Läs även: Variationer av varm korv
Kyrkomiljö, byggnader och prästäng
I kyrkans nära omgivning finns den gamla sockenstugan från år 1845, som idag fungerar som församlingshem, ett timrat sockenmagasin från år 1789 samt en spånklädd klockstapel från år 1667. I kyrkogårdsmuren finns en av länets få bevarade stigluckor, en murad portal från år 1773. Strax intill ligger Sköllersta prästäng som vittnar om att prästen förr även var jordbrukare och behövde betesmark till sina kreatur. Intill kyrkan ligger en vacker beteshage med många gamla ekar som kallas Sköllersta prästäng. Marken hörde förr till Sköllersta prästgård och här samlade man in hö till prästgårdens djur.
Sköllersta i samtida perspektiv och lokal kultur
Endast mindre renoveringar och ombyggnationer har skett utvändigt. Kyrkan har under senare år haft problem med fukt och behövde därför gräva för dagvatten och dränering. Kyrkobyggnadens fundament visar på byggnadstekniska skikt och historia, och de arkeologiska fynden bidrar till förståelsen av bebyggelse och begravningspraxis i trakten.
Korvens roll i Närkes och Sköllerstas näringsliv
Form och recept varierar. Men korven har ett fast grepp om våra matvanor. Historien bakom korvlandskapet: Det är lätt att tro att korven funnits på våra svenska matbord sedan urminnes tider. Men ordet, som kommer från isländskans ”kurfur” som betyder ”böjd stump”, dyker upp i svenskan först på 1500-talet. Folk slaktade hemma på gården och varje trakt hade sina egna korvsorter. Korven var böndernas och arbetarnas mat. Den bördiga jorden lämpade sig väl för storjordbruk. Samtidigt var bergsmännen i Bergslagen i behov av leveranser av spannmål och kött. Och korv.
Så kanske var det inte så konstigt att unge Oskar Lithell bestämde sig för att just korven var hans väg till framgång. Med 75 kronor som startkapital började han tillverka korv i en källare i Kumla år 1907. Tyvärr var hans näsa för affärer inte av lika hög kvalitet som kokkonsten. När sonen Daniel tog över tjugofem år senare, var verksamheten i behov av en kick. En korvkick. Och vad vore då bättre än att skapa en riktig folkkorv?
Kunglig korv till folket: I Stockholm hade den folkkäre kronprinsen just äktat sin Sibylla. Daniel fick en snilleblixt. Kanske kunde en korv med samma namn gå hem i stugorna på samma sätt som den unga kronprinsessan? Resten är historia. Sibylla blev både korv och gatukök. Vad hovet tyckte om att prinsessans namn spreds land och rike runt i korvform har aldrig avslöjats. Men det faktum att Lithells aldrig blivit kunglig hovleverantör kan kanske ge en fingervisning. Men svenskarna älskade korven och affärerna gick lysande. 1956 flyttade Lithells till Sköllersta, där fabriken ligger än idag. Vid entrén ligger fabriksförsäljningen, ett av Sydnärkes populäraste besöksmål.
Läs även: Utforska korv- och äggrecept
Robertsons Charkuteri: Även om Lithells är störst är de inte ensamma stjärnor på den närkingska korvhimlen. I Örebro grundades Robertsons Charkuteri av Einar Robertson år 1929. Idag håller företaget till på Aspholmen i Örebro där man även driver en både välbesökt och välsorterad charkbutik. På Hamnplan i Örebro har Robertson öppnat ytterligare en butik - som förstärker Närkes position som ett av den svenska korvens starkaste fästen. Hos Robertsons Hamnmagasinet finns korv, kött, ost, skaldjur och mycket mer.
Lokala producenter och matkultur
Vilda korven från orten. Det är namnet på företaget i Närkesberg som både jagar och gör egen korv. Här tillverkas ölkorv, grillkorv och wurst. I Örebro finns fem restauranger med i White Guide. De senaste åren har Örebro utvecklats till en riktig ölstad. Det rostas, mals och bryggs i det före detta bruket.
Tabell: viktiga årtal och fynd kopplade till Sköllersta
| Årtal/fynd | Beskrivning |
|---|---|
| 1200-1300-tal | Byggnation i gotisk stil; kyrkans ursprungliga storlek |
| 1300-tal | Triumfkrucifix, gravhällar och andra medeltida inventarier |
| 1667 | Spånklädd klockstapel |
| 1720-1751 | Mynt från Fredrik I hittat vid sakristian |
| 1773 | Murad stiglucka i kyrkogårdsmuren |
| 1789 | Timrat sockenmagasin |
| 1845 | Gammal sockenstuga (nu församlingshem) |
| 1956 | Bänkinredning och predikstol återställd, Lithells flyttar till Sköllersta |
| 2015 | Arkeologisk schaktningsövervakning vid kyrkan |
Do you see an error? Ser du något fel? This page has never been proofread. 22/6 1893 i Hammars socken, Örebro län. 1917, teol. fil. ex. 1918 i Uppsala, teol. kand. prästvigd för Strängnäs stift s. kontraktsprost sedan 1938. Ordf. folkskolestyrelsen. Led. samt vitputsade. goticerande fönstren, bl. a. restaurering på 1860-talet. bevarat sin medeltida prägel.
