SAS vd Anko van der Werff presenterar satsningen. Foto: Andreas Hillergren/TT
Flygbolaget SAS ska investera i upp till 40 nya flygplan i den största investeringen i företagets historia. Investeringsplanen sträcker sig över de kommande fem åren och kommer att göra SAS till ett betydligt större flygbolag. - Detta är den största investeringen i vårt bolags historia och det är en tydlig signal om vår tro på framtiden, säger SAS-chefen Anko van der Werff på en konferens på Köpenhamn.
Vad satsningen innebär
Det handlar om en omfattande beställning av flygplan, tusentals nya arbetstillfällen och flera nya flyglinjer, enligt SAS. SAS räknar med att den planerade tillväxten ska leda till ungefär 4 000 nya jobb i södra Sverige till 2030. - Det handlar om jobb inom flygbolaget men också företag runt omkring som catering och transporter, säger SAS ekonomichef Jonathan Wallden till SVT.
De upp till 40 stora långdistansflygplan från Airbus som SAS nu satsar på är A330-900-neo - med 287-303 säten - och A330-300 - med 250-290 säten. Ordern läggs efter storordern på 55 Embraer E195-E2 i fjol. Flygplanen har ett listpris på sammanlagt över 10 miljarder dollar (cirka 97 miljarder kronor), enligt SAS.
Geografisk prioritering och navstrategi
SAS har annonserat att bolaget ska de kommande åren köpa ett fyrtiotal nya långdistansplan. SAS gör en storinvestering och köper in betydligt fler långlinjeplan. Nu fokuserar bolaget ännu mer på Köpenhamn som sin stora flygplats för längre flygningar ut i världen. Men även Stockholm ska få något.
Nu fokuserar bolaget ännu mer på Köpenhamn som sin stora flygplats för längre flygningar ut i världen. SAS is Scandinavia’s leading airline, with main hubs in Copenhagen, Oslo and Stockholm. När SAS idag åter försöker växa är utmaningarna i grunden desamma: hård konkurrens, höga fasta kostnader och en bransch där marginalerna är notoriskt små.
Ekonomiska effekter och lokal påverkan
Sydsvenska industri- och handelskammaren välkomnar investeringen. Enligt deras vice vd Per Tryding kan satsningen få positiva effekter inte minst för södra Sverige.- Man får tillgänglighet in på nya marknader. Det blir en dominoeffekt i ekonomin, säger han.
Flygexperten: Kommer kosta miljarder för Sverige. Någon som inte är lika begeistrad av satsningen är flygexperten Jan Ohlsson. Han varnar för att SAS nya investering främst kommer att stärka den danska marknaden.- Det kommer att kosta miljarder för Sverige i turism med fler avgångar till Köpenhamn och färre till Arlanda. Och folk kommer att behöva mellanlanda i Köpenhamn, säger han.
Ägarstruktur och strategiska konsekvenser
I fjol ökade Air-France KLM sitt ägande i SAS till 60,5 procent. Danska staten sitter kvar som minoritetsägare med cirka 26 procent av aktierna, medan svenska och norska staterna sedan 2024 har klivit av som ägare. SAS - grundat av Sverige, Norge och Danmark för 80 år sedan.
SAS gick från att vara ett skandinaviskt prestigeprojekt till att bli ett mer internationellt marknadsstyrt flygbolag där det mesta tyder på att Air France-KLM i slutändan kommer att inordna SAS som ett matarbolag till sina befintliga nav i Paris och Amsterdam. Air France-KLM tillsammans med en grupp internationella investerare gick in som nya ägare.
Hållbarhet och teknologisk inriktning
Spurred by a Scandinavian heritage and sustainability values, SAS aims to be the driving force in sustainable aviation and in the transition toward net zero emissions. We are continuously reducing our carbon emissions through using more sustainable aviation fuel, investing in new fuel-efficient aircraft and technology innovation together with partners - thereby contributing towards the industry target of net zero CO2 emissions by 2050. SAS is continuing to invest to make travel easier for Scandinavia’s frequent travelers.
Produkt- och varumärkesutveckling
SAS körde under vintern och våren en förmodligen kostsam reklamkampanj, producerad av den danska reklambyrån Bacon, med budskapet ”We´re proud to serve the toughest crowd”. Skådespelaren Joel Kinnaman bär solglasögon, och säger bland annat: ”I want high standards, not because I´m a famous actor, because I´m Scandinavian”. Budskapet är tydligt. SAS ska förknippas med något som närmast kan beskrivas som en tuff, men samtidigt skandinaviskt gemytlig, effektiv charm.
Trots reklamens löften om hög standard liknade denna luftfärd mer en lågprisupplevelse med sina extra avgifter för bagage, strängare boardingrutiner, mindre service och fler tilläggskostnader. Andra frekventa resenärer beskriver samma utveckling - förändringen är ingen tillfällighet. SAS har under många år gradvis närmat sig lågprislogiken hos bolag som Ryan Air och Norwegian med light-biljetter. Aggressiv så kallad surge pricing - kraftiga prishöjningar vid hög efterfrågan - och ett nedbantat serviceerbjudande.
Historiska perspektiv och lärdomar
Historiskt byggdes SAS för en helt annan marknad. Företaget bildades 1946 genom ett samarbete mellan Sverige, Norge och Danmark och blev snabbt ett prestigeprojekt för efterkrigstidens Skandinavien - modernt, internationellt och tekniskt avancerat. Den verkliga guldåldern inträffade under Jan Carlzons ledarskap på 1980-talet. När han tog över SAS präglades koncernen av byråkrati, svag lönsamhet och bristande kundfokus.
Carlzons filosofi byggde på ansvar långt ut i organisationen, snabbare beslut och kompromisslöst kundfokus. Det sistnämnda i synnerhet för de krävande - men prisokänsliga - affärsresenärerna. Resultaten lät inte vänta på sig. SAS blev Europas punktligaste flygbolag och utvecklades till något större än ett transportbolag. För många affärsresenärer blev SAS också en symbol för skandinavisk professionalism och tillförlitlighet.
Med skapandet av EU:s inre marknad under början av nittiotalet kom motsvarande avregleringar av flyget inom unionen. De som inte anpassade sig föll ganska snabbt bort och bara de som förberett sig på en tuffare konkurrens gick segrande ut striden. Den nya spelplan som växte fram präglades av jättarna Lufthansa, British Airways och Air France-KLM som över tid slukade flera av de mindre aktörerna. Men dessutom växte det fram en helt ny sorts konkurrens; lågprisbolag som Ryanair, Norwegian, Easyjet med flera.
Kostnadsstruktur, konkurrens och branschutmaningar
SAS vilade i praktiken på motsatsen: höga personalkostnader, flera flygplansmodeller, tung administration och en affärsmodell byggd kring prisokänsliga affärsresenärer. Decennierna efter 1990 med Kuwaitkrig, flygmarknadens avregleringar, terrorattackerna den 11 september 2001, finanskrisen 2008, vulkanutbrott på Island, pandemin, Ukrainakriget och återkommande konflikter med SAS 37 olika fackliga organisationer, drabbade bolaget hårt.
Ständigt nya ledningar tvingades försöka effektivisera verksamheten: personalkostnaderna reducerades, administrationen bantades, flottan moderniserades och lojalitetsprogrammet EuroBonus utvecklades. Men kärnproblemen bestod: hög kostnadsbas, organisatorisk komplexitet med tre stater som delägare, beroendet av affärsresenärer, strejkkänslighet och en ständigt hårdare konkurrens från lågprisaktörer. Samtidigt förändrades kundernas beteende. Digitalisering och videomöten minskade affärsresandet. Privatresenärer kunde nu också enkelt jämföra biljettpriser på nätet vilket gjorde det allt svårare att ta ut högre priser än andra.
Ledarskap och framtida väg
Bolaget fick en ny vd i holländaren Anko van der Werff, som tidigare bland annat hade genomfört en hårdhänt, men lyckad, omstrukturering av det latinamerikanska flygbolaget Aeromexico. SAS nya vd Anko van der Werff, under en pressträff i Danmark. Foto: Andreas Hillergren/TT. Härom veckan annonserades att han lämnar sin post i januari nästa år för att bli ny vd på Air Canada. Ingen efterträdare är utsedd ännu.
Den avgörande frågan framåt blir därför om SAS lyckas kombinera kostnadsdisciplin med den kvalitet och tillit som en gång byggde bolagets starka varumärke. Men där Jan Carlzons SAS byggdes kring service, professionalism och kundupplevelse bygger dagens SAS i högre grad på effektiviseringar, välfyllda plan och flexibla tidtabeller som anpassas efter hur efterfrågan på resor skiftar mellan säsonger och till och med veckodagar.
Politiska stöd och infrastruktur
I den senaste vårbudgeten lovade regeringen stöd till flygbranschen för att stärka Sveriges konkurrenskraft, behålla viktig infrastruktur och beredskap samt underlätta finansiering och drift för svenska flygplatser och linjer. Men det rör sig främst om stöd till regional infrastruktur, beredskaps- och tillgänglighetsflyg samt för bagagehantering och säkerhetskontroller.
Det är lättnader som gynnar hela branschen snarare än enskilda bolag, alltså även lågprisbolagen. SAS kan knappast förlita sig på detta för sin överlevnad. För att möta framtiden annonserade SAS i slutet av juni sin största investering hittills. Bolaget ska de kommande åren köpa ett fyrtiotal nya långdistansplan till ett värde av omkring 100 miljarder kronor.
Sammanfattande perspektiv
SAS ambitiösa investeringspaket innebär en tydlig strategi för tillväxt och en satsning på långlinjetrafik med fokus på Köpenhamn som nav för interkontinentala flygningar. Samtidigt innebär beslutet komplexa konsekvenser: ökad kapacitet och nya jobb kan stärka regioner, men förändrad trafikfördelning mellan skandinaviska nav kan skapa spänningar och ekonomiska effekter över gränserna. Frågan är om bolaget med stöd av Air France-KLM och nya flygplan kan förena kostnadsdisciplin med den servicenivå och trovärdighet som en gång kännetecknade SAS.
| Aspekt | Konsekvens |
|---|---|
| Investering | Upp till 40 A330-300/900 - värde ~100 miljarder SEK |
| Sysselsättning | Cirka 4 000 nya jobb i södra Sverige till 2030 |
| Geografisk fokus | Köpenhamn stärks som långlinjenav; även Stockholm påverkas |
| Ägarstruktur | Air France-KLM majoritetsägare, danska staten kvar som minoritet |
| Hållbarhet | Investering i bränsleeffektiv flygplansflotta och SAF |
Rättelse: I en tidigare version fanns en felaktig del om den fransk-nederländska flygbolagskoncernen Air France-KLM ägarandel av SAS
