Denna artikel utforskar ett brett spektrum av ämnen relaterade till Svenska Akademien, dess verksamhet, priser, relationer till andra akademier och dess roll i att försvara det svenska språket och litteraturen.
Svenska Akademiens Verksamhet: En Årlig Översikt
Svenska Akademien är en institution med en lång och rik historia. Varje år genomförs en mängd aktiviteter, från högtidliga prisutdelningar till mer vardagliga, men ack så viktiga, lexikografiska projekt. Låt oss ta en titt på några av de mest framträdande händelserna och initiativen.
Priser och Utmärkelser: En Parad av Uppmuntringsmedel
Svenska Akademien delar ut ett stort antal priser och stipendier varje år. Listan över dessa utmärkelser är omfattande och täcker ett brett spektrum av områden inom litteratur och språk. Det kan tyckas att antalet priser redan är tillräckligt, men ibland sker det att nya donationer med specifika önskemål tillkommer, eller att Akademien identifierar en lucka i systemet av uppmuntringsmedel. Några av de mest kända priserna inkluderar:
- Kungliga priset: Instiftat av Karl XIV Johan och anvisas fortfarande av Hans Majestät Konungen.
- Kellgrenpriset: Utdelas ur den Gierowska donationen för betydelsefull gärning inom Akademiens hela verksamhetsområde.
- Gerard Bonniers pris: Tilldelas författare verksamma inom Akademiens intresseområde.
- Stipendiet ur Lena Vendelfelts minnesfond: Tilldelas diktare som söker hävda och värna rent mänskliga värden.
Utöver dessa etablerade priser tilldelas ibland extra priser till framstående individer.
Lexikaliska Projekt: SAOL Plus och Ordboksarbetet
Ett av Svenska Akademiens viktigaste uppdrag är att vårda och utveckla det svenska språket. Detta arbete tar sig bland annat uttryck i omfattande lexikaliska projekt. Ett av de mest avancerade tillskotten till dessa projekt är SAOL Plus, en cd-romskiva som bygger på Svenska Akademiens ordlista (SAOL).
SAOL Plus, framtagen i samarbete med IT-företaget Oribi, erbjuder en rad nya funktioner som inte är möjliga i den tryckta versionen av ordlistan. Den ger information om nytillkomna och strukna ord, identifierar de former av varje ord som faktiskt används, och är ett utmärkt hjälpmedel för dyslektiker. SAOL Plus kan till och med hjälpa användare att hitta rätt stavning även om de kastar om bokstäverna eller har en "heltokig" ortografi.
Parallellt med utvecklingen av SAOL Plus fortsätter arbetet med Svenska Akademiens ordbok (SAOB). Redaktionen för SAOB demonstrerade nyligen sitt arbete på Bok & Bibliotek-mässan, och det nyutkomna häftet av SAOB sträcker sig till och med ordet "trivsel".
Litterära Klassiker: Återbesök och Återupptäckter
Svenska Akademien engagerar sig också i att lyfta fram och återupptäcka litterära klassiker. Varje år utses en "årets författare" i klassikerserien. Nyligen var det Oscar Levertins tur, och genom ett nytt urval och förord får han anses vara återkallad ur sin långa "tjänstledighet".
Internationella Relationer: En Värld av Akademier
Svenska Akademien är inte ensam i sitt slag. Runt om i världen finns ett stort antal akademier, varav några är äldre än den svenska. Trots detta har det historiskt sett inte förekommit särskilt mycket samröre mellan dem. De beskrivs som "skilda planeter, visserligen kretsande kring en och samma idé men var och en med sin atmosfär och sitt eget slag av intelligent liv".
Den Franska akademien, som var Gustaf III:s förebild när han skapade den svenska, tog nyligen ett ovanligt initiativ genom att bjuda in företrädare för alla mer betydande akademier i Europa till en stor konferens i Paris. Under konferensen diskuterades bland annat frågan om forskningens och bildningens frihet från politisk styrning.
Språklig Mångfald och Yttrandefrihet: Akademiens Roll i Samhället
Svenska Akademien spelar en viktig roll i att försvara språkens mångfald och främja yttrandefriheten. Många människor tycks tro att de mindre språken är dömda att dö ut i en "darwinistisk kamp" mot de stora, men Akademien ser översättning som det verkliga världsspråket.
Akademien respekterar språklig mångfald genom att erbjuda sin hemsida på flera språk, inklusive spanska, och genom att publicera böcker om Nobelpriset i litteratur på ett flertal språk.
Rätten att tala sitt eget språk är nära kopplad till yttrandefriheten. En forskare som tvingas formulera sig på ett språk som han eller hon inte fullt ut behärskar är inte fri. Det finns därför ett organiskt samband mellan Akademiens försvar av svenskan och dess engagemang för litteraturens och forskningens frihet.
Svenska Akademien deltar numera också med observatörsstatus i den kommitté för mänskliga rättigheter som har bildats av Kungl. Vetenskapsakademien och Kungl. Vitterhetsakademien. Där samlar man information om inskränkningar av den intellektuella friheten i olika länder och agerar med protestskrivelser i fall där forskare trakasseras eller hindras att publicera sina resultat.
Historiska Gestalter: Creutz, Armfelt och Lidner
Svenska Akademien är inte bara en institution, utan också en samling individer med olika bakgrunder och personligheter. Låt oss ta en titt på några av de mest intressanta gestalterna i Akademiens historia.
Gustaf Philip Creutz: Den Glömde Diplomaten
Gustaf Philip Creutz var en framstående poet och diplomat som en gång beundrades stort. Idag är han dock så pass glömd att många inte längre förstår varför han någonsin kom ihåg honom. Enligt en nyare antologi över svensk poesi har Creutz uteslutits på grund av att han anses vara en "poetisk dilettant". Trots detta har en skara humanister nyligen ägnat en hel dag åt att lyfta fram nya aspekter på hans verksamhet.
Gustaf Mauritz Armfelt: Den Färgstarke Militären
Gustaf Mauritz Armfelt var en av de färgstarkaste personerna som har suttit i Svenska Akademien. Han är en av de ytterst få som har uteslutits ur församlingen, och den ende som har lyckats bli utesluten två gånger. Armfelt var Akademiens största militära begåvning genom tiderna och kanske den ledamot som behagat damerna mest.
Bengt Lidner: Geniet Utanför Akademien
Bengt Lidner var ett av den gustavianska epokens största snillen, men han blev aldrig invald i Svenska Akademien. Mot slutet av sitt liv bad han Gustaf III att få bli "spögubbe" hos Akademien, dvs. den som skulle hålla åhörarna vakna under sammankomsterna.
Donationer och Kuriosa: Små Saker med Stor Betydelse
Svenska Akademien tar ibland emot donationer av olika slag som är förknippade med tidigare ledamöter. Nyligen mottog man Carl David af Wirséns plånbok, i vilken han enligt legenden alltid bar en ovikt hundralapp som en besvärjelse mot sämre tider. Man mottog även brev från Selma Lagerlöf till Karl Otto Bonnier.
