Laga kraft är en juridisk term som innebär att en dom eller ett beslut av en domstol eller en myndighet inte längre kan överklagas. När en dom eller ett beslut vinner laga kraft betyder det att det har blivit slutgiltigt och kan verkställas. Detta är en viktig del av rättssystemet eftersom det skapar rättssäkerhet och stabilitet.
Tidsfrister och när beslut vinner laga kraft
En dom från tingsrätt vinner laga kraft efter 3 veckor om den inte överklagas inom den här tidsfristen (50 kap. 1 § rättegångsbalken, RB). En dom från hovrätten vinner laga kraft efter 4 veckor om den inte överklagas (55 kap. 1 § RB). En dom vinner laga kraft när den inte längre kan överklagas, exempelvis eftersom överklagandetiden gått ut eller eftersom det inte finns en högre instans (högre domstol) att överklaga till.
När en dom har vunnit laga kraft kan den verkställas, vilket till exempel kan innebära att skadestånd ska betalas ut eller att ett fängelsestraff påbörjas. När en dom vinner laga kraft när den inte längre kan överklagas, exempelvis eftersom överklagandetiden gått ut eller eftersom det inte finns en högre instans (högre domstol) att överklaga till.
Myndighetsbeslut och överklagandetider
I Sverige gäller enligt grundlag att alla har rätt till att få sitt ärende prövat. Domstolarnas uppgift är att pröva mål och ärenden på ett effektivt och rättssäkert sätt. Domstolarna är självständiga och oberoende vilket betyder att de ensamt dömer i de mål som kommer upp till deras bedömning. Lagarna skrivs av riksdagen och domstolarnas uppgift är att döma utifrån de lagar som finns.
Läs även: Förståelse av "vinna laga kraft"
De flesta myndighetsbeslut kan överklagas till förvaltningsrätten. I beslutet som du har fått från berörd myndigheten finns en bilaga där det står hur man gör för att överklaga ett förvaltningsbeslut. Om du önskar överklaga ett beslut är det därför viktigt att se till att skicka in överklagan inom angiven tidsfrist.
Tiden för överklagande av ett beslut om lov eller förhandsbesked räknas, för alla som inte ska delges beslutet enligt 9 kap. 108 §, från den dag som infaller en vecka efter att beslutet har kungjorts på kommunens anslagstavla. Tiden för överklagande av ett beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser räknas dock från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla.
Detaljplaner: antagande, överprövning och laga kraft
Ett beslut att anta detaljplanen får laga kraft tidigast tre veckor från den dag då beslutet eller justeringen av protokollet över beslutet har tillkännagetts på kommunens anslagstavla. Länsstyrelsen ska fatta detta beslut inom tre veckor från det att länsstyrelsen fått ett meddelande från kommunen om antagandebeslutet. Beslutet att anta detaljplanen får laga kraft när tiden för överklagande gått ut och länsstyrelsen inte beslutat att överpröva planen. Tiden för överprövning är tre veckor från det att länsstyrelsen fått ett meddelande från kommunen om antagandebeslutet.
I de fall antagandebeslutet överklagas eller länsstyrelsen beslutar att överpröva kommunens antagandebeslut, får beslutet inte laga kraft förrän dessa ärenden är avgjorda och planen inte upphävs. Domstolen som ska pröva en överklagad detaljplan kan meddela ett förordnande om att detaljplanen får genomföras i sådana delar som uppenbarligen inte berörs av överklagandet.
Läs även: Praktisk betydelse av laga kraft i förvaltningsrättsliga beslut
Om till exempel sista dagen att överklaga är en fredag så får beslutet att anta detaljplanen laga kraft dagen efter, på lördagen. Kommunen ska på planhandlingarna anteckna det datum då planen fick laga kraft och, om ett förordnande enligt 13 kap. 2, med en kungörelse på det sätt som anges i 11 d § eller med ett skriftligt meddelande underrätta de fastighetsägare som kan ha rätt till ersättning och då bland annat upplysa om att talan ska väckas inom två år från den dag då beslutet fick laga kraft.
Överprövning och myndighetsprövning
Om myndigheten vid en prövning enligt första stycket finner att beslutet strider mot en rättsregel, ska beslutet upphävas i sin helhet. Annars ska beslutet fastställas i sin helhet. Beslutet ska inte upphävas om det är uppenbart att felet saknar betydelse för avgörandet. Om kommunen har medgett det, får dock beslutet upphävas i en viss del eller ändras på annat sätt.
Om kommunen begär det, får myndigheten förordna att det överklagade beslutet i sådana delar som uppenbarligen inte berörs av överklagandet får genomföras trots att överklagandet inte har avgjorts slutligt. Vid förlängning av genomförandetiden enligt 4 kap. 24 § behöver 18 § första och andra styckena samt 19-25 §§ inte tillämpas. Samråd enligt 11 § krävs endast med lantmäterimyndigheten och kända sakägare inom det berörda området.
Rätt att överklaga och vilka som kan överklaga
Dem som anges i 11 § första stycket 2 och 3 och dem som får överklaga enligt 13 kap. b) har rätt att överklaga beslutet enligt 13 kap. Kommunen ska till länsstyrelsen skicka det granskningsutlåtande som avses i 23 § tillsammans med meddelandet om att planen har antagits, om kommunen inte redan har skickat utlåtandet enligt 24 §.
Beslut eller förhandsbesked får överklagas av den som beslutet angår om beslutet gått hen emot. Det finns olika typer av överklaganden: om du anser att kommunen har överskridit sina befogenheter eller begått ett formellt fel när kommunen fattat ett beslut kan du överklaga beslutet. En sådan överklagan kallas för laglighetsprövning och reglerna för detta finns i kommunallagen. Till skillnad från laglighetsprövning innebär förvaltningsbesvär att du överklagar ett beslut som berör dig personligen.
Läs även: Zodiac gummibåt reparation - steg för steg
Praktiska frågor: bevis på laga kraft och verkställighet
När det gäller hur en tar ut bevis på laga kraft så skiljer det sig beroende på situation. Efter att tiden löpt ut kan en vända sig till förvaltningsdomstolen och begära ut ett lagakraftbevis som styrker att beslutet är fastställt och inte längre kan överklagas. I detta fall avser det ett kommunfullmäktigeprotokoll. Efter att tiden löpt ut kan en vända sig till förvaltningsdomstolen och begära ut ett lagakraftbevis som styrker att beslutet är fastställt och inte längre kan överklagas.
Det är därför viktigt att hålla reda på kungörelser på kommunens anslagstavla och angiven besvärstid i beslutet. När du skriver din överklagan är det en god idé att ta hjälp av en jurist eftersom juristen ser till att överklagan blir juridiskt korrekt. Juristen ser även till att de viktigaste rättsliga argumenten framförs.
Särskilda situationer och extraordinära rättsmedel
I vissa fall kan en dom “rivas upp” och prövas på nytt, fastän den har vunnit laga kraft. Detta kallas extraordinära rättsmedel. Man är fortfarande dömd även om domen inte vunnit laga kraft, men domen kan inte verkställas än eftersom det inte är säkert att domen kommer att stå fast. Om någon överklagar kan ju domen komma att ändras av nästa domstol som prövar målet.
Med det sagt, går det inte att hamna i en högre instans än Högsta domstolen som alltså har det sista ordet. Precis som de allmänna domstolarna är förvaltningsdomstolarna indelade i tre instanser. Första instans är förvaltningsrätt, andra instans kammarrätt och tredje instans Högsta förvaltningsdomstolen.
Praktiska tips
- Kontrollera alltid kungörelser och anslagstavlor för att veta när tiden för överklagande börjar löpa.
- Skicka in överklagan inom angiven tidsfrist; annars vinner beslutet laga kraft.
- Begär lagakraftbevis från domstol eller myndighet om du behöver styrka att ett beslut är slutgiltigt.
- Överväg att anlita jurist vid överklagan för att säkerställa formella och materiella skäl.
| Typ av beslut | Vanlig överklagandetid | När vinna laga kraft |
|---|---|---|
| Tingsrättens dom | 3 veckor | När överklagandetiden gått ut |
| Hovrättens dom | 4 veckor | När överklagandetiden gått ut eller HD inte beviljar prövning |
| Detaljplan (antagande) | 3 veckor från kungörelse/anslag | När överklagandetiden och tiden för överprövning löpt ut |
