Glad torsdag! Idag är fokus när svenska staten ville bli burgerdudes. Närmare bestämt om snabbmatskedjan Clock och jag tar tillfället i akt att svamla om svensk restaurangkultur och hamburgarkriget. Den smått osannolika historien om svenska statens hamburgerkedja, om uppgången och det platta fallet. Om hamburgerkriget i Sverige med McDonalds, om svenskars hatkärlek till USA och andra rätt twistade anekdoter och side-stories.
Från SARA till Clock: staten som krögare
Har ni koll på SARA-restaurangerna? Jag kunde inte storyn om SARA, det som står för Sveriges Allmäna Restaurangaktiebolag. En statlig svensk hotell- och restaurangkoncern som bildades 1916 för att bland annat få kontroll över befolkningens spritkonsumtion med motboken. De införde förtäringskrav tillsammans med alkohol. Men det kunde räcka med en tallrik ärtor… Två bruna och en vit, alltså 15 cl sprit fick en man beställa (kvinnor var förstås inte ens välkomna) och det sas vara två snaps och en konjak.
Staten var alltså sjukt nog krogägare av större delen av 1900-talet. Pojkar och män behövde ha slips på restaurangerna på slutet av 30-talet. Motbokens avskaffandes år 1955 och pubar blev det senaste. På 60-talet var det istället pizzerior och disco med gogo-dansare (!) och i mitten av 70-talet var det alltså staten och SARA som grundade Clock, “tidernas hamburgare”.
)
SARA hade iaf gott omdöme nog att köpa restauranger back in the days som Pelikan, Kvarnen (då Grå Kvarn), Mäster Anders mfl. Tack och lov har restaurangkultur i Sverige och Stockholm gjort en resa som är lite mer varierande och lättillgänglig än två bruna och en vit… Idag är restaurangvärlden en business som blommar med olika kök, i olika prisklasser för olika smaker, och jag kan knappt förstå att för 50 år sedan främjades inte sådan business fritt. Staten skulle äga allt.
Läs även: Allt du behöver veta om Carl Choklad Kola
Varför en statlig hamburgerkedja?
På 1970-talet började snabbmaten ta fart i Sverige. Amerikanska kedjor som McDonald's var på väg in, och svenska Max hade redan etablerat sig i Norrland. Svenska staten hade på den här tiden ett restaurangbolag, Sara, som hade krav på sig att ligga i framkant. De ville storsatsa på det nya fenomenet hamburgare.
För att bygga en konkurrenskraftig hamburgerkedja tog det statliga bolaget till ovanliga metoder. Två personer skickades till USA för att ta anställning hos den blivande konkurrenten McDonald's. - Det var väl under en period av fyra-fem månader de var där, säger Åke Björk, dåvarande chef på Sara. Utifrån informationen de två personerna skickade hem utvecklade restaurangbolaget sedan hamburgerkedjan Clock.
Hör historien om hur staten skickade två medarbetare till McDonalds i Miami för att lära sig allt. Men alla kanske inte vet att samma sak gällde för snabbmat. Statligt ägda Clock hade visserligen inte monopol - men drevs helt av svenska staten. I eftermälets vatten kan vi konstatera att det nog rörde sig om företagsspionage.
Clock: uppbyggnad, menyer och expansion
1975 köpte man upp den havererade kedjan Carrols som endast grundat tre restauranger året innan. Den nya kedjan Clock fick en ny inriktning: hamburgerkedja efter den amerikanska löpandebandtekniken och antalet restauranger växte. Clock lanserade några kulinariska läckerheter i form av en baconburgare med currydressing och serverade Big Dream - en burgare med en ananasskiva mellan bröden vilket ansågs väldigt nyskapande och exotisk.
Läs även: Myter om män och salladsätande
Som mest fanns 34 Clock-restauranger, men konkurrensen med nya snabbmatskedjor hårdnade och 1991 såldes Clock till ett privat bolag. Clock fortsatte i statlig ägo fram till 1991 när branschen upplevde en kris. Det privata investmentbolaget Provobis, storägare inom hotell och restaurang, köpte då upp kedjan.
Statens roll jämfört med kommersiella aktörer
En pikant detalj i sammanhanget är att SARA (Sveriges Allmänna Restaurang aktiebolag) som ägde Clock, var ett statligt bolag: i Sverige uppstod därmed den världsunika situationen att staten drev en egen hamburgerkedja. I inget annat land har detta hänt. Det är också under den här tiden som Sverige flitigt jämfördes med DDR. Faktum var att svenska staten var en flitig entreprenör inom restaurangbranschen och ägde som mest 157 restauranger och 44 hotell.
Nedgången, konkurser och arv
Det gick inget vidare för Clock på 90-talet. Utan statlig ägare och med allt hårdare konkurrens från McDonald's, Max och Burger King fick Clock allt svårare att hävda sig. Med tunna vinstmarginaler gick hamburgerkedjan i graven. 1999 blev dödsstöten oundviklig. Den nya ägaren startade ännu fler restauranger utan att ha förankrat besluten med marknadsläget och strax stod konkursen som ett faktum efter 23 år på den svenska mathimlen.
Men visste du att Clock faktiskt finns i dag? Camilla Moliis är den sista entreprenören som köpte varumärket Clock och en ny hamburgerrestaurang öppnade i Härnösand fredagen den 23 augusti 2019. Namnet Clock väckte återigen den gamla kedjan till liv, men i minskat format. Återigen kan besökare avnjuta smakerna från förr med Big Clock, Big Dream och andra klassiker.
Hamburgarens etablering i Sverige och förbudets era
Den första hamburgaren i Sverige serverades i Helsingborg på utställningen H55 och växte snabbt i popularitet. En korvkioskägare i Stockholm snappade upp idén och började sälja hamburgare men fick rätt snabbt besök av Länsstyrelsen som påpekade att det var enligt lagen förbjudet att servera hamburgare i korvkiosker. Anledningen var att på grund av hälsoskäl fick olika typer av livsmedel inte blandas. Samma kiosk fick alltså inte heller sälja både glass och korv.
Läs även: Guide till att avnjuta en klassisk Pasta alle Vongole
Enligt 1948 års regler fick en korvkiosk sälja kokt och grillad korv, strömming, köttbullar och kroppkakor. Nya produkter som till exempel ketchup var förbjuden eftersom det inte fanns med i de statliga styrdokumenten. En lokalpolitiker och en representant från Hälsovårdsnämnden blev uppkallade till Länsstyrelsen för att förklara varför inte några åtgärder tagist mot korvkioskägaren som sålde den förbjudna hamburgaren, dessa två förklarade att man helt enkelt kunde se hamburgaren som en stor tillplattad köttbulle, vilka alltså var tillåtna.
Hamburgarkriget: McDonald's, Max, Burger King och hantverksrörelsen
Kärleken till hamburgare då? Den fick sitt grepp om Sverige. McDonalds kom 1973 och Clock strax därefter. Slutet på 70-talet öppnar även MAX (som nu är i blåsväder) och på 90-talet såg Clock sig besegrade. De var helt enkelt ocoola och inte bra. 2012 öppnar Flippin Burgers och hantverksburgaren tar helt över Stockholm. Kedjor öppnar på löpande band och konkurser följer därefter. Only the strongest survives. Idag finns fortfarande fler burgare än vad som hinns med att äta.
Funky Chicken Food Truck blir Sveriges bästa burgare år efter år men den är faktiskt fenomenal. Förra året gick Paul Lederhausen bort, hans om tog McDonald’s till Sverige. En Donken-cheese är fortfarande oslagbar. Vilket arv. Inte helt olikt Ray Krocs egen historia, fick Paul Lederhausen erbjudandet att bli franchisetagare och grundare av McDonalds Sverige. Dersförinnan hade Lederhausen lärt sig alla grunder på McDonalds university - allt från att steka hamburgare till affärsmodell och företagskultur.
)
Clock i film och kultur: dokumentären och nostalgin
Jag tycker ni ska se dokumentären! Den är riktigt underhållande, mycket musik, nostalgiska animationer. Det är mer en samhällsskildring, framförallt av 1960-1990talet. Jag känner mig dock inte helt klok på själva storyn om Clock, det är mer fart runt omkring och roliga arkivklipp men den är absolut sevärd! Clock - Socialist Burgers Inc går på SVT Play. Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video. Den intressanta dokumentären på SVT-Play ger en lättsam tillbakablick på Clocks historia. Filmare är Gustav Górecki och Petter Hansson. Youtubern Lance Freedman är berättarröst.
Sammanhang och reflektioner
Vi fnissar i dag åt att Sverige en gång var ett land med en statlig hamburgerkedja. Men skrattet fastnar i halsen, för framtiden lär håna även vår tid - fast av helt andra skäl. Jag minns hur stort det kändes. Min heltidsarbetande mor var en dag 1974 på konferens och i stället för att slänga ihop kokt torsk eller stekta köttbullar till middag - som hon skulle ha gjort - föreslog min inte tillnärmelsevis lika huslige far att vi skulle åka till hamburgerrestaurangen Carrols. Mina bröder och jag blev förtjusta: att äta ute var en sällsynt lyx under min barndoms 1970-tal och denna nyöppnade snabbmatsinrättning, som låg i den nästan lika nya miljonprogramstadsdelen Geneta i min uppväxtsstad Södertälje, utstrålade dessutom amerikansk populärkultur på ett, som vi bröder tyckte, härligt vis.
Ray Krocs affärskoncept från slutet av 1950-talet slog ned som en bomb mitt bland oss och McDonalds blev startskottet på en ny matkultur som växte fram. I eftermälet uppfann svenska staten alltså inte hjulet inom snabbmat, men den försökte lära sig och konkurrera - med blandade resultat.
Tabell: Tidslinje - viktiga årtal för Clock och snabbmat i Sverige
| År | Händelse |
|---|---|
| 1916 | SARA grundas (Sveriges Allmäna Restaurangaktiebolag) |
| 1955 | Motboken avskaffas |
| 1973 | McDonald's öppnar i Sverige |
| 1975 | SARA köper Carrols - Clock lanseras som statlig hamburgerkedja |
| 1970-tal | Snabbmatskultur växer, Clock expanderar |
| 1991 | Clock säljs till privat investmentbolag (Provobis) |
| 1999 | Clock-kedjan går i konkurs |
| 2019 | Varumärket Clock återuppstår med restaurang i Härnösand |
Det är lätt att se Clock som en kuriositet i svensk affärshistoria: en period då staten inte bara reglerade utan även drev krogverksamhet i stor skala. Men berättelsen om Clock speglar också hur snabbt matkulturen förändrats - från statligt styrda ramar till en mångfacetterad marknad fylld av både globala jättar och små hantverksaktörer.
