Tandproblem är ofta både smärtsamma och kostsamma att behandla. De flesta känner till hur det är att ha hål i tänderna. Bakterier i munnen omvandlar socker till syra, som långsamt fräter bort tändernas emalj - och när emaljen väl är skadad kan tanden inte reparera sig själv. Det leder därför till att många får genomleva smärta, dyra lagningar och täta besök hos tandläkaren.
Ny forskning: proteinbaserad gel och biomaterial
Men nu kan forskare vid universitetet i Nottingham, Storbritannien, ha hittat en lösning på problemet. De har utvecklat en gel som tydligen kan reparera och återuppbygga tandemaljen, så att lagningen blir stark och integreras med den befintliga tanden - och potentiellt stoppar hål i tänderna innan de ens uppstår. När gelen appliceras bildar den ett tunt lager på tanden som hjälper kalcium och fosfat i saliven att bilda ett nytt, starkt lager av emalj. Processen imiterar hur emalj växer under barndomen och resultatet blir tydligen en tand som ser ut och beter sig som naturlig, frisk emalj.
Gelen är proteinbaserad, fungerar utan fluorid och ser ut att kunna fylla sprickor och hål, som normalt blir permanenta. "Den är säker, kan snabbt och lätt appliceras, och anpassas efter behov. Tekniken kan även användas i flera sorters produkter och hjälpa patienter i alla åldrar med olika tandproblem", förklarar Abshar Hasan, som ledde forskningen, i ett pressmeddelande. I laboratorietester rapporterades den nya emaljen tåla tandborstning, klara att tugga och svälja syra från mat och dryck - precis som naturlig emalj.
Hydroxiapatit i tandkräm: stöd för självreparation
Studier visar att tandkrämer med hydroxiapatit reparerar emaljen och skyddar mot karies. Ämnet hydroxiapatit (HAP), som tänderna är uppbyggda av, hjälper tänderna att laga sig själva genom att tillföra kalcium och fosfater. Hydroxiapatit är en naturligt förekommande form av mineralet kalciumapatit, även känt som kalciumfosfat. Den största delen av emaljen och dentinet i dina tänder är gjorda av en form av hydroxiapatit.
Läs även: Steg-för-steg guide till att laga tänder med krona
Tandemaljen består av cirka 97 procent hydroxiapatit, 1,5 procent vatten och 1,5 procent kollagen och andra proteiner. Det är just hydroxiapatit i din tandemalj som gör den till det hårdaste ämnet i kroppen. Det finns också naturligt i saliven för att ständigt skydda och stärka emaljen. Trots att tandemaljen är stark, är den inte oövervinnerlig. Syror från mat och dryck samt tandplack kan delvis lösa upp emaljen. För att hålla tänderna friska måste emaljen ständigt byggas upp.
Genom att sätta till hydroxiapatit till tandkräm har forskare upptäckt i senaste kliniska studier att remineraliseringen av tänderna snabbas på och förbättras. I en av de senaste studierna publicerad i Journal of Dental Research tittade man på effekten av tandkräm med HAP under 15 dagar. Resultaten är imponerande. Tänderna som borstades med tandkräm som innehöll HAP var betydligt hårdare (re-mineraliserade) i slutet av studien. En annan studie publicerades i Nature Journal med fokus på att jämföra fluortandkräm och tandkräm med HAP. Det visade att tandkräm med HAP var lika effektiv att återuppbygga emaljen och bromsa karies som fluortandkräm. När emaljen stärks hjälper det att minska tandkänslighet också.
Stamcells- och laserforskning: reparera från pulpan
De nya metoder forskarna arbetar med att utveckla handlar i flera fall om att utnyttja vår kropps egna förmågor att reparera sig själv. Nya mediciner ska förmå stamceller i den skadade tandens pulpa att återbilda tandben för att fylla hålet. Det handlar om en helt revolutionerande stamcellsfyllning som placeras direkt vid pulpan i tanden och där stimulerar kroppens egna celler att reparera och återskapa dentin, en hårdvävnad i tanden. - De tandfyllningar som finns i dag är inte helt kompatibla med vävnaden i tanden. I dag tas ofta infekterad vävnad bort men tack vare detta syntetiska biomaterial kan de istället repareras, säger Adam Celiz, doktor vid University of Nottingham.
Samtidigt arbetar forskare på University at Buffalo i New York med användningen av lågenergilaser för att stimulera regenerering av tandben. Dr. Praveen Arany forskar inom oral biologi vid universitetet och undersöker användningen av lågenergilaser för att stimulera regenerering av tandben. Arany undersöker nu om laser kan användas för att stimulera stamceller i den kvarvarande tandpulpan till att skapa nytt tandben som förslutning av rotkanalerna. Tanden skulle fortfarande behöva rotfyllas, men förslutningen skulle sannolikt bli mer uthållig och risken för framtida komplikationer mindre.
Läs även: Risker med hemmagjorda löständer
Rotfyllningar, kronor och dagens kliniska behandlingar
Vid rotfyllningar med nuvarande teknik rensas tandens rotkanaler från bakterier och skadad tandpulpa. Därefter fylls kanalen med guttaperka som fästs vid rotkanalväggarna med olika ämnen. Det händer att denna typ av förslutning med tiden brister på grund av påfrestningarna då vi tuggar. Arany undersöker nu om laser kan användas för att stimulera stamceller i den kvarvarande tandpulpan till att skapa nytt tandben som förslutning av rotkanalerna. Tanden skulle fortfarande behöva rotfyllas, men förslutningen skulle sannolikt bli mer uthållig och risken för framtida komplikationer mindre.
Tandläkaren börjar med att borra bort den del av tanden som är skadad. Sedan förbereder tandläkaren tanden för att göra fyllningen. Fyllningen kan bestå av olika material. Fyllningen fäster huvudsakligen på tanden med ett lager lim på hålets väggar. Sedan fyller tandläkaren hålet med komposit och härdar igen för att fyllningen ska stelna. Det finns också komposit som stelnar av sig själv. När fyllningen har hårdnat behöver tandläkaren oftast slipa på den för att forma fyllningen så att den liknar de andra tänderna och se till att fyllningen inte blir för hög. Behandlingen tar oftast mellan 15 och 45 minuter.
En krona är en konstgjord tand eller ett tandformat skal som fästs över den egna tanden. En krona görs oftast om din tand har stora skador som inte kan lagas med en vanlig fyllning. Tandläkaren börjar med att borra eller slipa bort den skadade delen av tanden och sedan forma det som är kvar av tanden så att det går att göra en krona på den. Avtrycket görs i en form som fylls med ett särskilt mjukt material. Formen sätts över tänderna i käken där kronan ska fästas. Formen får sitta kvar i några minuter så materialet stelnar. Sedan lossas formen försiktigt från tänderna.
Den heliga graalen: återbilda hela tänder
Den heliga graalen för forskare inom tandvård är att kunna återbilda hela tänder. Dr Sharp från London har gjort det på möss men att göra samma sak på människor väcker etiska och juridiska frågor. För att återbilda tänder behöver man till exempel stamceller från mänskliga embryon. ”Vi behöver finna ett annat sätt, som inte inbegriper stamceller från embryos. Det kommer kräva en mängd forskning och längre tid."
Karies, orsaker och prevention
Karies orsakas av en särskild grupp kariesbakterier som vi är födda med och sällan kan bli av med helt och hållet. De goda och de dåliga bakterierna lever i en slags balans i munnen som delvis beror på vår genetik, men i ännu högre grad på vår kost. Kariesbakterierna förbrukar socker och utsöndrar syra snabbt vilket gör miljön ogynnsam för andra bakterier, det är deras sätt att få dominans i mikrobiomet. Eftersom de sitter på tänderna så får den utsöndrade syran också till konsekvens att de fräter sönder emaljen i tänderna.
Läs även: Total rehabilitering av tänderna på en behandling
Socker gör kariesbakterierna starkare. Karies skulle alltså kunna beskrivas som en bieffekt av att kariesbakterierna lyckas öka sitt territorium i mikrobiomet. Och den som stoppar socker i munnen matar sina kariesbakterier så att de kan växa sig starkare. Motmedlet mot socker heter fluor. Fria fluoridjoner från tandkräm och munskölj tar sig in i mikrobiomet och påverkar både sammansättning och funktion hos bakterierna. Fluorid interagerar med de socker-konsumerande mikroorganismernas metabolism.
Men oavsett dessa nya tekniker så förblir det enklaste sättet att laga hål naturligtvis att undvika att få dem överhuvudtaget. Vi på Dentle rekommenderar två minuters tandborstning, två gånger per dag med en skonsam och effektiv tandborste, använd tandtråd regelbundet och gå till tandläkaren en gång per året. Rengör mellan tänderna också. Skölj med munvatten.
Samhällsperspektiv: karies och ojämlikhet
Orala sjukdomar, framför allt karies- och tandlossningssjukdomar, är fortfarande de vanligast förekommande icke smittsamma sjukdomarna i Europa. Hål i tänderna drabbar låginkomsttagare och lågutbildade i betydligt större utsträckning än andra. I höginkomstländer som Sverige har förekomsten av karies minskat medan den tvärtom ökar i låg- och medelinkomstländer.
Det finns nästan ingen sjukdom som har en kraftigare social gradient än karies. Har man dålig tandhälsa som barn så har man dålig tandhälsa som vuxen. För även om man sedan gör en social karriär och får ett välbetalt yrke så har man i alla fall sämre tandhälsa än andra i jämförbar situation som inte gjort den sociala resan. Den dåliga tandhälsan sätter sig tidigt.
Forskare menar att dagens tandvård, som inriktar sig på att reaktivt behandla uppkomna tandskador, inte kommer att räcka till för att lösa den socioekonomiska snedfördelningen. Vad som behövs är strukturella populationsinriktade åtgärder som minskar sockerkonsumtionen i hela befolkningen. Redan nu har 59 länder i världen framgångsrikt infört sockerskatt. Bland andra Norge och Finland i vårt närområde, men även länder som Frankrike, Belgien, Portugal och Storbritannien i Europa.
Förebyggande insatser i tidig ålder
Många har insett att tandvården av barn behöver starta mycket tidigare än vid det första tandläkarbesöket. Optimerad prevention tidigt i livet är viktig för att minska riskerna. Rinkebyprojektet visar att utökade hembesök där tandborste och fluortandkräm delades ut och där föräldrar uppmanades att börja borsta när första tanden kommer, resulterade i att familjerna i projektet borstar tänderna på sina barn i större utsträckning och barnen har mindre karies vid 1,5 års ålder.
Hälsovägledare i tandvården arbetar med att hjälpa familjerna att förhindra att barnen åter drabbas av kariesangrepp efter behandling. Hälsovägledarna träffar familjen innan behandlingen och diskuterar munhälsa, hur familjen har skött det hittills och vilka strategier de ska ha för att undvika karies i framtiden. Sedan har hälsovägledaren regelbunden kontakt via telefon ungefär varannan vecka i ett års tid.
Sammanfattning av teknikernas potential
- Proteinbaserad gel från Nottingham: skapar ett tunt skyddande lager som hjälper salivens kalcium och fosfat att bygga upp ny emalj; fungerar utan fluorid och har i laboratoriet tålt borstning och syror.
- Hydroxiapatit i tandkräm: påskyndar remineralisering, likvärdig effekt med fluor i vissa studier, minskar känslighet.
- Stamcellsfyllningar och syntetiska biomaterial: stimulerar pulpan att återbilda dentin och kan göra fyllningar mer kompatibla med vävnad.
- Lågenergilaser för stamcellsstimulering: potentiellt mer hållbara rotfyllningsförslutningar och förbättrad återuppbyggnad.
- Fullständig tandåterbildning: visad på möss men mänsklig användning kräver etisk forskning och alternativa källor till stamceller.
Tandproblem kan vara smärtsamma, långdragna och dyra att behandla. Nu vill forskare bakom en helt ny uppfinning reparera dina tänder inifrån och ut, som kan spara dig både tid, pengar och obehag. Nu hoppas forskarna på att deras upptäckt ska kunna hjälpa att revolutionera tandvården.
